Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 29 september 1951 - »New towns» — ett levande stadsbygge, av Harald Mjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’64
TEKNISK TIDSKRIFT
städer. Uppgiften för den nya staden blir alltså
här att tillgodose decentralisationsbehovet för de
större samhällsbildningarna.
Andra motiv har också varit bestämmande för
byggande av de nya städerna. Inom vissa delar av
landet, där industriutvecklingen gått särskilt
snabbt — bl.a. under krigsåren — har icke
samhällsbildningarna vuxit i samma takt.
Befolkningen är utspridd över stora områden och måste
delvis färdas långa sträckor till arbetsplatserna,
ibland genom särskilda av företagarna ordnade
transporter med tåg eller uppsamlingsbussar.
Följaktligen saknas en mångfald av de
nyttigheter som stadssamhället vanligen kan erbjuda sina
invånare såsom butiker, sociala
välfärdsanordningar, nöjen etc. Detta är t.ex. fallet inom vissa
koldistrikt samt inom områden där krigsviktiga
industrier under början av 1940-talet i hast
stampades fram. I sådana fall blir den nya stadens
uppgift av centraliserande verkan.
Genom New Towns Act 1946 (Tekn. T. 1951
s. 153) har skapats den formella grundvalen för
tillkomsten av nya städer. Staten själv ställer sig
Fig. 2.
Storbritanniens nya städer: 1
Hemel Hempstead,
2 Hatfield, 3
Wel-wyn Garden City, A
Stevenage, 5
Har-low, 6 Basildon, 7
Crawley, 8
Brack-nell, 9 Cwmbran, 10
Corby, 11 Ayeliffe,
12 Peterlee, 13 East
Kilbride. Ii
Glen-rothes.
bakom detta stora sociala stadsbyggnadsprogram,
tar initiativet till och står som ekonomisk garant
för planläggning och utbyggnad. Insatsen från
det allmänna har sålunda beräknats till ca 25 M£
genomsnittligt för varje ny stad eller ca 350 M£
för samtliga under byggnad varande fjorton nya
städer. Man hoppades från början att under de
första fem åren kunna disponera ca 50 M£ av
statsbudgeten. Även i fråga om dessa siffror
avspeglas emellertid de svårigheter som man redan
vid starten stött på, intill år 1950 hade endast
ca 1 M£ investerats.
Den gröna staden
Idémässigt söker sig "new towns" tillbaka till
sekelskiftet och förtjänsten av att denna
samhällsform då fördes fram i debatten och
sedermera omsattes i verklighet tillkom en man,
Ebenezer Howard. På den tiden fanns inga
utbildade experter på samhällsplaneringens vida fält.
Det är dock märkligt att den som först skulle
väcka samtidens intresse för att genom radikala
åtgärder på samhällsplaneringens område
förbättra människornas villkor var en enkel man,
som till det yttre knappast föreföll att vara någon
dynamisk skaparnatur. Sitt levebröd tjänade han
som journalist men arbetade vid sidan därav
oförtrutet på sina idéers förverkligande.
År 1898 utgav han den bok som är mest känd
under titeln "Garden cities of to-morrow". Han
väcker här förslaget att skapa "trädgårdsstäder" som
medel att sanera storstadsslummen och flytta ut
dess invånare och arbetsplatser i mera
människovärdig miljö. Med trädgårdsstad, "garden city",
menar han då egentligen inte en stad av
trädgårdar, helt eller delvis beroende av storstaden utan
en självständig samhällsorganism, belägen i en
"trädgård" av obebyggt land.
Genom konkreta kostnadsexempel och kalkyler
påvisar han idéernas genomförbarhet men låter
det inte stanna därvid. Redan år 1903 grundar
han Letchworth Garden City för vars utbyggnad
ett privat konsortium bildas. År 1919 kommer
turen till Welwyn Garden City, vid vars tillkomst
också Howard är den drivande kraften. Ett gott
stycke i utvecklingen fick han följa dessa båda
mönstersamhällen innan han gick bort år 1928.
Redan Howard hade förutsagt att om
experimenten med Letchworth och Welwyn Garden
City blev lyckade skulle det sedan bli en uppgift
för det allmänna, för staten att ta initiativ till
och låta utbygga flera liknande städer. Och även
om initiativet lät vänta på sig så föddes i och med
New Towns Act 1946 den talrika barnskara till
Letchworth och Welwyn som slutgiltigt
bekräftar och befäster storheten och hållbarheten i
Howards livsverk.
Det är väl heller ingen tillfällighet att också
Welwyn Garden City själv fått vara med i raden
av nya städer. Den skall i egenskap av sådan ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
