Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 6 oktober 1951 - Lysrörets egenskaper, av Gösta Siljeholm och Gunnar Günther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
808
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Behaglighetszon (ostreckade fältet) för
belysningsstyrka i förhållande till färgtemperatur (enligt Kruithof).
ning, får en livslängd på över 200 % av den
nominella. Ett lysrörs livslängd växer under
samma förhållanden något, men ej på långt när så
mycket. Sänks spänningen än mer ökas
glödlampans livslängd ytterligare i liknande snabb takt,
men för lysröret inträder tvärtom så småningom
en minskning av livslängden.
Den för låga spänningen räcker ej till för en
snabb och säker tändning, utan tändförloppet
måste repeteras flera gånger, innan lampan
kommit i normal drift. Då påfrestningen på
elektroderna är särskilt stor under tändningsprocessen
medför dennas utsträckande över en längre tid
en märkbar förkortning av livslängden. Om
lysrören ständigt får en nätspänning, som är
mycket lägre, t.ex. 10 %, än normalspänningen, bör
driftdonen injusteras, så att de ger normal
tänd-och driftström vid den verkliga nätspänningen.
Vid överspänning sjunker lysrörens livslängd,
fast ej i samma snabba takt som glödlampornas.
Den av överspänningen betingade starkare
urladdningsströmmen ökar förstoftningen av
emissionsmaterialet från elektroderna, varigenom
dessa snabbare avaktiveras. Det förstoftade
materialet svärtar rörväggen och påskyndar
härigenom ljusminskningen. Alltför hög driftström
kan också överhetta förkopplingsorganen, vilket
kan medföra risker bl.a. ur brandsynpunkt.
Medan glödlampornas verkningsgrad, uttryckt
t.ex. i lumen per watt, starkt minskar vid
underbelastning, ökar lysrörens något. Orsaken
härtill är att den lägre temperaturen vanligen
höjer urladdningens och lyspulvrets
verkningsgrad. Vid normal drift och temperatur tillför
man nämligen största möjliga effekt till
lysrören för att erhålla ett stort ljusflöde vid ännu
godtagbar verkningsgrad. Förändringarna i
verkningsgraden vid spänningsändringar på ca 10 %
är emellertid små och uppgår blott till några få
procent. För glödlampor kan däremot en sådan
variation i spänningen ge 20 % ändring i
verkningsgraden.
Förkopplingsdonets art inverkar på
spänningsvariationernas inflytande på lysrören. En
väl-dimensionerad drosselkrets ger ofta ett mindre
spänningsinflytande än en kapacitiv krets,
något som kan observeras i tvålamps
L—LC-kopp-lingar (Tekn. T. 1951 s. 573).
Belysningsstyrka och blandning
För att erhålla en behaglig allmän belysning
måste man beakta sambandet mellan ljusfärg
och belysningsstyrka. De kallare färgtonerna
kräver i detta avseende ett större ljusflöde än
de varmare (fig. 5). Med dagsljusliknande
lysrörsbelysning bör t.ex. belysningsstyrkan ej
understiga 150 lux.
En annan faktor är elimineringen av
bländ-ningsrisken. Lysrörens ljustäthet har stegrats i
takt med den förbättrade tillverkningstekniken
och oavskärmade lysrör i olämplig synvinkel är
ingalunda bländfria. Därför bör lysrör, som
monterats inom normala synvinkeln, vilken anges till
ca 30°, förses med bländskydd av ett eller annat
slag. Ju större vinkeln är, desto högre blir
till-låtlig ljusstyrka utan otrivsam direkt bländning.
Även en indirekt bländningsrisk får man lov
att ta hänsyn till. En mer eller mindre blank
arbetsyta, t.ex. glättat vitt papper, en polerad
glasskiva eller bordsyta kan, om lysröret är
olämpligt placerat, reflektera den lysande
lysrörsytan rakt i blickriktningen och i längden
verka mycket irriterande för ögat. Man kan lätt
konstatera, om så är fallet, genom att en spegel
placeras på arbetsytan, varvid den störande
effekten förstoras. I ogynnsamma fall har man att
ändra endera på lysrörets eller arbetsplatsens läge.
Det är vidare förmånligt att om möjligt placera
lysrören parallellt med den huvudsakliga
synriktningen. Den omedvetna bländningen är i
många fall orsak till en misstrogen och orättvis
inställning gentemot den nya lysrörsbelysningen.
Flimring
En annan mindre god egenskap, som ibland
andras mot lysrören, är flimringen vid
växelströmsdrift. Flimmerstörningarna kan dock
numera i hög grad elimineras. Man skiljer på
stro-boskopeffekten vid rörliga objekt samt på
allmän flimmerkänsla vid betraktande av
stillastående föremål.
Stroboskopeffekten yttrar sig exempelvis så, att
ett med ekrar utrustat hjul som roterar kan
komma att ge ett oriktigt rörelseintryck.
Roterande maskinhjul kan förefalla stillastående,
vilket kan orsaka olycksfall. Svänger man t.ex. en
penna fram och tillbaka, ser man en rad
avbildningar av pennan, vilka i tur och ordning griper
in i varandra.
Man talar i detta sammanhang om
flimmergraden och menar därmed förhållandet mellan
ljussvängningens amplitud och medelljusflödet. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
