- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
840

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 13 oktober 1951 - Kolets förbränning, av Wll - Frigivandet av atomhemligheter - I TV-områden i USA - Smörjfetter för —65 till 250°C - Livslång engångssmörjning - Lödning av karbidspetsar - Camembert och penicillin - Andras erfarenheter - Bandsågning, av VK

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

840

TEKNISK TIDSKRIFT

steg endast med ca 10°C. Kolstyckenas temperatur
översteg inte 1 300—1 600°C, trots att förbränningen skedde i
rent syre. Temperaturen kunde man mäta optiskt i
glasapparaten.

På grund av de höga hastigheterna höll gasen efter
förbränningen endast små mängder förbränningsprodukter,
0,49—0,10 <Vo C02 och 0,21—0,73 Vo CO. Koloxidkvoten
ökade vid ökad gashastighet, dvs. vid minskad uppehållstid
för gasen. I fig. 1 anges koloxidkvoten som funktion av
det inverterade värdet av gasflödet, där V betyder
syretillförseln i m3h.

Såsom framgår av fig. 1, tyder försöken på att man vid
1/V = 0, dvs. då V -* oo, skulle få koloxidkvoten 1,
varvid endast koloxid skulle bildas vid förbränningen.
Extra-polationen är dock något osäker, så att man kan inte helt
utesluta möjligheten att även en liten mängd koldioxid
bildats primärt.

Förbränningsgaserna innehöll även ozon, som dels
kändes på lukten och dels kunde påvisas analytiskt. Detta
skulle kunna tvda på att förbränningen möjligen delvis
följde reaktionerna

C + 03 = CO + O
CO + 20a = C09 + O,

(12)
(13)

Slutsatser

Samtliga ovan refererade nyare undersökningar ger som
resultat, att den primära reaktionsprodukten vid kolets
förbränning under normala förhållanden är koloxid. Vid
äldre undersökningar, där man funnit större eller mindre
mängder koldioxid i förbränningsprodukterna har man
sannolikt råkat ut för sekundär förbränning av koloxid.

Wll

Litteratur

1. Mertens, E & Hellinckx, L: Mechanisni of carbon combustion.
Third symposium ön combustion and flame explosion phenomena.
Baltimore, Maryland 1949 s. 474-—475.

2. Arthur, J R: Combustion of carbon. Nature 157 (1946) s. 732
—733.

3. Bridger, G W: Combustion of carbon and carbon monoxidc.
Nature 158 (1946) s. 236.

4. van LOON, "W & Smeets, H H: Combustion of carbon. Fuel 29
(1950) s. 119—121.

Frigivandet av atomhemligheter har medfört, att AEC
fått följande brev: "Jag har hört, att AEC just har ändrat
sin politik beträffande vetenskaplig information. Var
vänlig sänd mig omgående en fullständig uppsättning av Edra
hemliga dokument."

I TV-områden i USA hade vid halvårsskiftet 44 ö/o av
hushållen mottagare. För hela USA närmade sig antalet
mottagare 12 miljoner.

Smörjfetter för — 65 till 250°C har man framställt i
USA genom att gelatinera flytande smörjmedel, t.ex.
sili-koner, med kopparftalocyanat.

Livslång engångssmörjning av elmotorer väntas kunna
uppnås genom användning av smörjfett, erhållet genom
gelatinering av syntetiska diesteroljor med
kopparftalocyanat.

Lödning av karbidspetsar på verktyg tar tredjedelen av
den vanliga tiden i elugnar med molybdenelement, därför
att dessa tål högre temperatur än de vanliga
värmeelementen av kromnickellcgeringar.

Camembert och penicillin passar inte ihop, har man
funnit i Frankrike, där ost av denna typ, framställd av
mjölk från penicillinbehandlade kor, har visat sig bli
svampig — och alltså osäljbar.

Andras erfarenheter

Bandsågning. Gentemot andra skärande
bearbetningsmetoder, såsom hyvling, fräsning och svarvning, har
band-sågningen den stora fördelen att den avverkade
spån-mängden är försvinnande liten. Det avskurna
restmate-rialet kan dessutom i de flesta fall användas till andra
produkter. Såsom exempel på bearbetningstiden i
band-såg kan nämnas utskärning av ett fyrkantigt hål i ett
330 mm tjockt stålblock vars ytterdimensioner mäter
530 X 580 mm2. Arbetet fullbordades i en bandsåg på 6 h,
medan grovbearbetningen av hålet i en spånande maskin,
vars pris var det tredubbla av bandsågens, tog 50 h i
anspråk. Bandsågen är således ägnad att lösgöra
högproduktiva fräsmaskiner, hyvlar m.m. från materialslukande
grovbearbetning till andra viktigare uppgifter.

De största fördelarna visar bandsågen emellertid vid
tillverkning av stansverktyg. Detta arbete framgår av fig. 1.
Man borrar först i det 50 mm tjocka verktygsämnet ett
5,2 mm hål snett i 10° vinkel. På ämnets ovansida faller
hålets ytterkontur räknat från stansverktygets centrum
2,4 mm innanför den blivande dynans egg under det att
man får samma avstånd på ämnets undersida mellan den
blivande stanskanten och hålet. Sågbandets bredd är 4,8
mm och dess lutning i förhållande till verktygsämnet är
7°. Under hela kontursågningen bibehålles samma 2,4 mm
avstånd från dynans resp. stansens kontur och den raka
16 mm långa delen hos verktygseggarna erhålles genom
avverkning av den 2,4 mm breda zonen med bandfil i
samma maskin.

I tabell 1 anges för olika ämnestjocklekar lämplig vinkel
på starthålet och sågbandet, avståndet från dyneggen till
sågbandets och starthålets centrum, starthålets diameter,
sågbandets bredd, samt minsta tillåtna ytter- och
inner-radie hos klippkonturen.

Tabell 1. Bearbetningsdata för bandsågning

Ämnets
tjocklek Starthålets snedställning Sågbandets snedställning Avstånd från klippkontur till till [-Borr-diameter Sågbandets-] {+Borr- dia- meter Såg- ban- dets+} bredd Minsta
utvändigt i radie
invändigt
sågbandets c centrum [-start-hålets-] {+start- hålets+} entrum
mm mm mm mm min mm mm
12,5 21° 18° 2 2,4 3,2 2,4 7 3
19 18° 15° 2,4 3,2 3,2 2,4 8 3
25 14° 11° 2,4 3,2 3,6 3,2 11 6,5
32 12° 9° 2,4 3,2 3,6 3,2 11 6,5
38 11° 8° 2,8 3,6 3,6 3,2 12 6,5
50 10° 7° 3,2 4,8 5,2 4,8 17,5 11
75 9° 6° 4 6,4 6,7 6,4 22 14
100 8° 6° 5,5 7,1 6,7 6,4 26 14
125 7° 6° 6,4 7,9 6,7 6,4 27 14
150 6° 5° 6,4 7,9 6,7 6,4 28,5 14

Utöver den materialbesparing, som exempelvis vid 75 mm
tjocka ämnen och en av klippkonturen omsluten yta av
650 cm2 beräknas variera mellan 18 och 25 kg stål, har
ca 50 °/o reducering av bearbetningstiden jämfört med

*7

Fig. 1.
Bandsågning av stans och
dyna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0856.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free