Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1951 - Kanadas vattenkraft, av Lbg - Spaniens vattenkraft, av Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
884
TEKNISK TIDSKRIFT
Kanadas vattenkraft. Utbyggandet av vattenkraften och
industrins utveckling hör intimt tillsamman. Under 1950
tillkom manläggningar för 720 MW. Följande tabell
anger Kanadas vattenkrafttillgångar:
Utbyggbar sexmånaderseffekt Installerad effekt
MW MW
Brittiska Columbia .. .............. 8 100 946
Yukon och nordöstra territorierna 600 21
Alberta .............. 79
Saskatchewan ....... .............. 800 83
Manitoba ............ 460
Ontario .............. 2 590
Quebec .............. 4 700
New Brunswick ..... .............. 250 100
Nova Scotia ......... .............. 115 110
Prince Edwardöarna .............. 2 1,6
Newfoundland ....... .............. 1910 194
Hela Kanada 31 600 9 290
Kraftstationerna utrustas vanligen för något mer än
sex-månadersvattenmängden. Lågvattenperioderna klaras ibland
med hjälp av regleringsmagasin, samköming med
kraftanläggningar, som har andra belastningsförhållanden, eller
med ångkraftverk. Vid ett antal anläggningar, där
vattendragens avbördning är väl känd, är maskininstallation
utförd för 30 ®/o högre än sexmånadersvattenmängden. Av
tabellen framgår att ungefär 23 »/o av Kanadas vattenkraft
nu är utbyggd. I provinserna Quebec och Ontario finnes
ca 47 »/o av den totala vattenkrafttillgången och mer än
78 A/o av den nu utbyggda.
Brittiska Columbia genomkorsas av tre bergområden med
rik nederbörd, vilket ger upphov till bergsfloder, lämpade
för vattenkraftutbyggnad. Anläggningarna är
koncentrerade i provinsens södra del; den största — Bridge River —
är på 138 MW.
I Yukon finnes några kraftverk i anslutning till
gruvområdena. Albertas vattenkrafttillgångar finns
huvudsakligast i Bow River i provinsens norra hälft, rätt långt från
befolkningscentra. I Saskatchewan är utbyggnaderna
begränsade till gruvområdena i norr. Både Alberta och
Saskatchewan har stora tillgångar av kol, naturgas och
olja. Prärielandet Manitoba har de största
vattenkrafttillgångarna i floderna Winnipeg, Nelson och Churchill,
varav den förstnämnda för närvarande är mest utnyttjad.
Ontario har redan byggt ut 37 "/o av de stora
vattenkrafttillgångarna. Den största producenten är The
Hydro-Elec-tric Power Commission, som äger 61 kraftstationer om
sammanlagt 2 000 MW, den största på 422 MW i
Niagara-floden. Under utbyggnad är 736 MW. Quebec har nu
anläggningar för ca 4 500 MW, utgörande 37 av dess
tillgångar. Häribiand märkes i Saguenayfloden Shipshaw nr 2
på 885 MW, ägd av Aluminium Co. of Canada, och i
floden St. Lawrence Beauharnois nr 1 à 550 MW
tillhörande Quebec Hydro-Electric Commission.
Newfoundlands vattenkrafttillgångar uppskattas till 1 900
MW. På ön finns 18 stationer med sammanlagt 194 MW;
den största är på 115 MW.
Nyanläggningarna i Kanada har hållit jämna steg med
den ökade efterfrågan. Under 1950 var 760 MW under
utbyggnad (Water Power aug. 1951). Lbg
Spaniens vattenkraft. Sedan starten 1875 har Spaniens
vattenkraftteknik hållit jämna steg med den tekniska
utvecklingen. Man planerar nu att öka utbyggnaden från
2 500 MW 1949 till 8 000 MW 1970.
De spanska floderna har mycket varierande vattenmängd.
Så har t.ex. Tajo, som vid inflödet i Portugal har 50 000
km2 nederbördsområde, under 1947 högsta vattenmängden
15 000 m3/s, vilket medförde, att vattenståndet höjdes 36 m;
sommaren 1950 — ett exceptionellt torrt år — gick
vattenmängden under en lång period ned till 10 m3/s. De på
grund härav nödvändiga regleringsarbetena utgör en svår
belastning på kraftverkskostnaderna.
Regleringarna utföres såväl av privata som av staten och
kan avse kraftalstring eller bevattning. Nu finns i drift 56
regleringsdammar med magasin på 1 200 till 4 milj. m3,
sammanlagt 5 477 milj. m3. Under byggnad är 45 dammar
med magasin på 1 500 till 4 milj. m3, sammanlagt 9 285 milj.
m3, och 21 vattenkraftstationer med energiproduktionen
500—50 milj. kWh/år, sammanlagt 3 130 milj. kWh/år.
Bland dammarna märkes Entrepenas-Buendia med Europas
största vattenmagasin och den vackra, 100 m höga
valvdammen vid La Cohilla. Kostnaderna uppgår för
närvarande till ca 4 500 pesetas per kW inkl.
högspännings-linjer och transformatorer på distributionsorten. Den
elektriska utrustningen, som måste importeras, går till 45 $/k\V.
För de planerade stationerna om sammanlagt 5 500 MW
erfordras därför en investering av 25 000 milj. pesetas för
arbeten inom landet och 250 M$ för import.
Den mest framträdande kraftproducenten är Sociedad
Hidroeléctrica Espanola, som äger sex vattenkraftstationer
med sammanlagt 172,5 MW installerad effekt och 1 068
km högspänningslinjer (138 och 66 kV). Företaget planerar
två nya stationer, Cofrentes och El Picazo i floden Jücar.
Vid Cofrentes utnyttjas 140 m nettofallhöjd. Dammen,
fig. 1, är den första sten- och jordfyllningsdammen i
Spanien. Flodvattnet avbördas genom två 11,25 X 8,70 m
tunnlar avstängda med Stoneyluckor 12,0 X 13,0 m.
Tilloppskanalen, som erfordrar nära 600 000 m3 bergsprängning
och 132 500 m3 betongbeklädnad, är dimensionerad för 2,0
m/s vattenhastighet. De tre tilloppstuberna har svetsade
skarvar, 3,0—2,8 m diameter och 450 m längd.
Maskinstationen har tre aggregat à 40 MW (Water Power apr.
1951). Lbg
Fig. 1. Tvärsektion av dammen vid Cofrentes i Jücarfloden i Spanien. 1 tät lerkärna, 2 övergångslager, 3 sorterad
sten-fyllning, 4 vanlig stenfyllning, 5 tå av stenfyllning, 6 språngsten, 7 genomsläpplig fyllning, 8 sanddräner, 9 armerad
betongförankring, 10 betongförankringsmur, 11 armerad betongmur, 12 träpålning, 13 injektering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
