Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1951 - Andras erfarenheter - Strukturens inverkan på gjutjärnets bearbetbarhet, av VK - Skjortor av Dacron och Orlon, av SHl - Flyttning av historisk fasad, av sah - Masugnsslagg som konstgödsel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
902
TEKNISK TIDSKRIFT
rar mot 60 min förslitningstid. Den omständigheten att i
tabell 3 och 4 bearbetbarheten för de två sista materialen
är omkastade beror på att lutningen hos kurvorna för
dessa material enligt fig. 1 och 4 är olika och kurvorna
således skär varandra (J F KaHLës, N Zlatin & R B
Kropf i Metal Progr. febr. 1951). VK
Skjortor av Dacron och Orion. Både i USA och Sverige
finns nu att köpa skjortor av Orion och av Dacron, som
är handelsnamnet på den amerikanska versionen, tidigare
kallad Fiber V, av den engelska Tervlene-fibern (Tekn. T.
1951 s. 394).
Enligt en amerikansk undersökning har
Dacronskjortor-na visat sig motstå smuts och skrynkling, torka snabbt och
vara lättvättade. De behöver inte strykas. Vid prov
skrynklades tyget obetydligt under bärandet, men det var en
smula halt, och skjortan tenderade därför att glida runt.
Vid tvättning gick läppstiftsfläckar ur utan svårighet, men
intet visade att tyget står emot nedsmutsning.
Manschettkanterna blev missfärgade och kunde inte fås rena ens
genom borstning eller behandling med svagt blekmedel,
ehuru resten av skjortan lätt blev ren.
Dacron-skjortor liknar mycket nylonskjortor och kan
liksom dessa användas utan strykning, om de tvättas för hand
och hängs upp till tork, men liksom för nylon blir deras
utseende trevligare, om de stryks. Torkningen går på en
timme efter urkramning i en handduk. En olägenhet med
Dacron är, att den lätt blir elektriskt laddad.
De provade Orlon-skjortorna var ganska styva som nya. De
mjuknade något vid tvättning, men även i detta tillstånd
var de närmast lika lättstärkta bomullsskjortor. Orlon-tyget
var ungefär lika lättvättat som bomullstyg. Det torkade
snabbt, och kragar och manschetter blev släta utan
strykning, fastän skjortan i övrigt blev skrynklig. Orion ansågs
varmare för känseln än nylon. Slitstyrkan föreföll betydligt
sämre än för Dacron (Consumer Rep. apr. 1951). SHl
retiskt stel konstruktion. Ramen var för övrigt utformad
så, att en del av den kunde utnyttjas för
byggnadsstommen till banken.
För flyttningen byggdes en grund av armerad betong,
vilande på plintar, nedtagna till 12—13 m djup. Denna
grund uppbar en sats skenor, medan en annan sats var
inbyggd i den U-formade betongbalk som utgjorde
ramverkets bas. Mellan de båda skensatserna var rullar av
komprimerat stål inskjutna.
Flyttningen utfördes i två tempon. Först utfördes
vrid-ningsrörelsen, varvid rullarna var inplacerade med sina
axlar pekande mot vridningscentrum. Därefter lyftes
ramen med 30 t domkrafter och rullarna vreds så att deras
axlar blev parallella med fasaden. Denna förflyttades
sedan tillbaka till den nya gatulinjen med hjälp av
horisontala domkrafter på likaledes 30 t. Hela arbetet utfördes på
tre dagar i september 1950 (Teehn. & Archit. 1950 nr 11
—12). sah
Masugnsslagg soin konstgödsel. Enligt i Tyskland
gjorda undersökningar är tillräckligt finmald masugnsslagg en
utmärkt kalkgödsel. Den neutraliseras långsammare än
vanlig kalk, vilket är en betydande fördel i de fall, när
man vill undvika starka reaktionsstötar. Detta är t.ex.
fallet för lätta jordar och när för snabb sönderdelning av
humusämnena är skadlig. Efter kalciumjonens omsättning
kvarstannar kiselsyra och aluminiumoxid i jorden och
ökar dennas vattenbindning, absorption och därmed dess
förmåga att kvarhålla växtnäring.
Flyttning av historisk fasad. Under den tyska
invasionen i Frankrike 1940 förstördes stadsteatern i Amiens av
eld. Fasaden, fig. 1, vilken var skyddad som historiskt
monument som ett vackert prov på 1700-talets arkitektur, blev
dock skonad. I samband med stadens återuppbyggnad
skulle den gata, mot vilken fasaden vette, breddas 5 m
samtidigt som en bank skulle byggas på den gamla teaterns
tomt.
För att rädda teaterfasaden beslöt man att flytta den
tillbaka till den nya gatulinjen och att inplacera den som
fasad till banken. Fasaden, som var 18 m lång, 14 m hög
och omkring 1 m tjock, var byggd av tegel, beklätt med
mjuk kalksten som var satt i fett kalkbruk.
Totala vikten hos den byggnadsmassa som skulle
flyttas, inklusive en del av grunden och förstärkningarna,
var omkring 600 t. Flyttningen komplicerades av att
fasaden inte skulle parallellförflyttas, utan vridas omkring 2°.
Fasaden inbyggdes i ett ramverk av armerad betong, fig. 2,
vilket bar upp fasaden vid dess fot, samtidigt som det
genom strävor i olika riktningar gav fasaden tillräcklig
styvhet för flyttningsmanövern. Det bela bildade en teo-
Fig. 1. Den historiska teaterfasaden i
Amiens.
Fig. 2. Sektion genom den flyttade
teaterfasaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
