Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1951 - Andras erfarenheter - Strukturens inverkan på gjutjärnets bearbetbarhet, av VK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IS oktober 1951
901
och mjukaste utförandet av nodulärt gjutjärn är
jämförbara med desamma tillhörande fjällgrafitiska gjutjärn.
Mellanutförandena visar däremot, att bearbetbarheten ökar
successivt med ökande brottförlängning.
För att få mera siffermässiga uttryck för de olika
materialens bearbetbarhet har ett horisontellt snitt dragits
genom fig. 1 och 2 vid en förslitning motsvarande 3 000 cm8
avverkat gjutjärn. Motsvarande skärhastighetsvärden finns
införda i tabell 3, där materialen är ordnade efter ökande
bearbetbarhet nedåt. Bearbetbarheten anges härvid genom
siffran i skärhastighetskolumnen. Tabellen ger klart besked
om det nodulära gjutjärnets överlägsenhet gentemot det
fjällgrafitiska gjutjärnet både med hänsyn till
bearbetbarheten och hållfasthetsegenskaperna.
Ett ofta använt sätt att uttrycka bearbetbarheten är att
ånge den tid, som åtgått fram till en fasförslitning av
0,75 mm på svarvstålets släppningssida. De avverkade
materialvolymerna i fig. 1 och 2 har därför omräknats till
Tabell 2. Hållfasthetsvärden för olika gjutjärn
Gjutjärnstyp
Brinell- Dragprov
hårdhet brott- sträck-
brottgräns gräns förlängning
kp/mm2 kp/mm2 kp/mm2 °/o
Fjållgrafitisk
Acikulär, 263 ................................263 42
Fin, 225 ............................................225 32 — —
Grov, 195 ..........................................195 25
Ferrit, 100 ......................................100 12
Nodulär
2 %, 265 ........................................265 69 55 2,0
4 °/o, 215 ........................................215 65 51 4,0
17 «/o, 207 ........................................207 60 48 17,5
20 °/o, 183 ........................................183 54 43 20,0
22 °/o, 170 ........................................170 49 39 22,0
22 o/o, 170 ........................................170 49 39 22,0
motsvarande förslitningstider T, som finns i fig. 3,
sammanställda mot skärhastigheten v. Diagrammen är ritade
i dubbellogaritmisk skala, vilket medför att sambandet
mellan T och v för de olika materialen kan anses vara
rätlinigt.
I dessa figurer har ett snitt dragits genom 60 min
förslitningstid och man har kommit till de värden på
skärhastigheten, som finns i tabell 4 och som följaktligen sva-
Tabell 3. Skärhastighet motsvarande förslitningen vid 3 000
cm3 avverkat gjutjärn
Fjällgrafitiskt gjutjärn
Skär-Tvp Brott- Brott- hastig-
gräns för- het
längning
kp/mm2 fl/o m/min
Nodulärt gjutjärn
Tvp Brott-
Brottgräns förlängning
kp/mm2 °/o
Acikulär, 263 42 0 50
65 2 fl/o, 265 69 2
Fin, 225 32 0 90 4 "/o, 215 65 4
Grov, 195 25 0 100
130 17 o/o, 207 60 17,5
185 20 183 54 20
Ferrit, 100 12 0 300
305 22 °/o, 170 49 22
Tabell 4. Skärhastighet motsvarande 60 min förslitningstid
Fjällgrafitiskt gjutjärn Skär- Nodulärt gjutjärn
hastighet
m/min
Acikulär, 263 .................. 53
65............... 2 */«, 265
Fin, 225 ....................... 90 ............... 4 */», 215
Grov, 195 ...................... 98
120 ............... 17 •/•, 207
155 ............... 20 «/«, 183
215............... 22 */o, 170
Ferrit, 100 ..................... 245
Fig. 2.
Förslitningstid vid olika
skärhastigheter för, t.v.
fjällgrafitiska, t.h.
nodulära gjutjärn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
