Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 10 november 1951 - Pallbrytning i dagbrott, av Ingvar Janelid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 1951
943
Pallbrytning i dagbrott
Bergsingenjör Ingvar Janelid, Stockholm
Den enda i Sverige förekommande
brytningsmetoden vid stora dagbrott, pallbrytning, är den
metod som har visat sig mest fördelaktig ur
såväl teknisk som ekonomisk synpunkt. För en
analys av ekonomin vid pallbrytning kan de olika
deloperationerna lämpligen indelas i
pallborr-ning, sprängning, skutbehandling, lastning,
transport och grovkrossning. Det kan i första
ögonblicket synas oegentligt att behandla
grov-krossningen tillsammans med brytningen, men
senare skall visas, hur grovkrossning och
skutbehandling i brottet inom vissa gränser kan
ersätta varandra.
Vid en jämförelse av resultaten från olika
dagbrott är det nödvändigt att ta hänsyn till
grovkrossens storlek, dvs. den största skutstorlek,
som kan godkännas, om en bedömning skall
kunna bli rättvis.
Borrning
Vid pallsprängningar i dagbrott använder man
antingen storhål med en diameter vanligen över
100 mm eller småhål med en diameter i
allmänhet liggande mellan 35 och 70 mm. Storhålen
användes huvudsakligast i 15 till 25 m höga
pallar, medan pallhöjden, som vid småhål
tidigare begränsats till borrstålets maximilängd,
under senare år har kunnat ökas i vissa fall till
15—20 m genom användning av skarvade
borrstänger.
För storhålsborrningen användes mest
linborrmaskiner med håldiametrar mellan 100 och 225
mm. De större och mest använda typerna, t.ex.
i Kiruna, Limhamn och Stora Vika, är
monterade på larvfotsband och lätt flyttbara mellan
borrplatserna, men även mindre maskiner , på hjul
förekommer. Borreffekten varierar med
håldiametern och givetvis med bergarten, vilket
framgår av följande uppnådda resultat:
Bergart Borrhåls- Borrad
diameter längd
mm m/h
Gnejs..................................................................112 0,3
Gnejs..................................................................150 0,4
Urbergskalksten ..............................................150 0,6
Urbergskalksten ..............................................150 0,5
Kalkmärgel med flintbollar ........................200 2,5
Svartmalm ........................................................225 1,0
Kvartsporfyr ....................................................225 0,85
622.271.3
I allmänhet ökar borreffekten med
håldiametern på grund av att större vikt hos borrstången
kan användas. I mycket lättborrade bergarter,
t.ex. silurkalksten, är Atlas Diesels
sänkborr-inaskin att föredra, då den är både billigare och
mer lätthanterlig än linborrmaskinen. När man
kommit fram till en hållbar och passande borr
med hårdmetallskär, bör denna maskin även
kunna användas i hårdare bergarter.
Då det kan vara av allmänt intresse, kan
nämnas, att en stor amerikansk borrmaskin,
Inger-soll Rands "Quarrymaster", har satts in i
driften vid Forsby kalkstensbrott sommaren 1951.
Borreffekten vid 135 mm skärdiameter uppges
av fabrikanten vara 8—10 gånger större än med
linstötmaskin, och borrning genom jordlager
skall även vara möjlig. Det praktiskt maximala
borrdjupet uppges till ca 20 m. Hela
borraggregatet, som väger ca 36 t, omfattar även två stora
dieseldrivna kompressorer och alltsammans är
monterat på underrede med larvfotsband för
att snabbt kunna förflyttas mellan olika
borrplatser.
För borrning av långhål med upp till 65 mm
Tabell 1. Borrningskostnader
Linborrmaskiner
Sänkborr-maskiner
Lim- Stora Forsby Hälle- Slite
hamn Vika kis
Borrhålsdiameter mm 200 150 150 150 115
Håldjup.........m 8—25 20—25 20—25 15—20 16—24
Borrad längd . . m/h 1,9 0,6 0,4 2,8 2,8
Berglossning . .. t/m 130 145 130 53 65
Kostnader kr/m
arbetslöner ....... 3,25 6,00 9,00 1,60 1,55
borrmaterial ...... 0,60 0,80 0,50 0,35 2,10
övrig material,
reparationer ..... 0,15 0,17 0,70 0,20 0,90
energi ............ 0,15 0,25 0,60 0,80 0,75
diverse ........... — — — 0,15 0,57
S:a kr/m 4,15 7,22 10,80 3,10 5,87
Anskaffningsvärde
för borrmaskin . .. 70 000 50 000 30 000 12 000 12 000
10 %> ränta och amor-
tering utslaget på:
3 000 m/år ...... — — — 0,40 0,40
2 000 m/år ...... 3,50 2,50 1,50 — —
S:a kr/m 7,65 9,72 12,30 3,50 6,27
Totalkostnader för
pallborrning. . öre/t 5,9 6,7 9,5 6,6 9,6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
