Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 10 november 1951 - Pallbrytning i dagbrott, av Ingvar Janelid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 1951
949
Fig. 10.
Skut-behandlings-och kross-ningskost-nadernas variation med
krosstorlek
och
årskapacitet.
Krossning
Siktanalysen på det gods, som går från brottet
till grovkrossen, är mest beroende på bergarten
men även på brytningssättet. Det är mycket
svårt att vid gods med upp till ett par meter
kantlängd dels ta ut prov, dels utföra siktanalys,
men för att få en uppfattning om förhållandena,
har förfarits på följande sätt. I diagrammet, fig.
8, har inprickats det antal skut, som måste
skjutas vid olika dagbrott, och där skutens
maximi-storlek är känd genom grovkrossens
intagsöppning. Som jämförelse har efter Rittingers
kross-produktskurva beräknats styckeantalet inom
olika intervall under antagande av att
maximi-skutstorleken är 2 m och varje sten har
klotform, vilket för massformiga bergarter stämmer
ganska väl vid krossprodukter.
Den inritade kurvan för ackumulativa värden
följer som synes den praktiskt erhållna kurvan
väl utom för de grövsta stenarna, vilket är
ganska naturligt, eftersom det alltid vid
skjutningarna bildas en del stora block. Skutantalet vid Slite
avviker något från kurvan och förhållandena vid
Limhamns kritkalksten är givetvis helt andra.
I samma diagram, fig. 8, har även inprickats
kostnaden för borrning och skjutning av skut
vid samma dagbrott. Den inritade kurvan skall
gälla som medelkostnad vid urbergskalksten, och
som synes stiger skutbehandlingskostnaderna
mycket snabbt med minskad grovkross. Av
denna anledning bör man, som tidigare påpekats,
vid ekonomiska utredningar behandla
grovkross-ningen tillsammans med brytningen. Dessa
förhållanden är ej specifika för dagbrott utan gäller
lika mycket vid underjordsbrytning.
I de totala krossningskostnaderna ingår
kapitalkostnaderna i allmänhet med förhållandevis
stort belopp. I tabell 7 har för fyra olika stora
krossar angivits anläggningskostnader samt
driftkostnader under vissa antaganden och under
förutsättning, att kapaciteten kan utnyttjas.
Diagrammet, fig. 9, visar, hur totalkostnaderna vid
olika krosstorlekar varierar med årskapaciteten
under samma förutsättningar.
Sammanställer man emellertid ovannämnda
skutbehandlings- och krossningskostnader i ett
diagram, fig. 10, erhåller man mycket belysande
kurvor med minimipunkter, som anger vilken
kross, som just ur dessa synpunkter ger det bästa
ekonomiska resultatet vid olika årskapaciteter.
För att slutligen i ett sammanhang belysa de
olika deloperationernas betydelse i ett dagbrott
har i fig. 11 inritats driftkostnadernas variation
med krosstorleken vid en antagen årsproduktion
av 500 000 t. Pallborrningen (storhål) utgör som
synes en mycket liten del av de sammanlagda
kostnaderna, och det är mycket troligt, att man
genom att öka denna kan uppnå en viss vinst
Tabell 7. Krossningskostnader
6
Käftkross nr
15 17
20
Intagsöppning ........................................ mm 900 X 600 1 500 X 1 000 1 800 X 1 200 2 200 X 1 700
Anläggningskostnad (beräknad) .........................kr. 160 000 500 000 600 000 1 000 000
Ränta och amortering (4 %, 15 år) = 9 °/o ............ kr/år 14 400 45 000 54 000 90 000
Maximikapacitet per år vid ett skift........................t 120 000 300 000 500 000 1 000 000
Driftkostnader ....................................... öre/t 13,5 10,0 8,2 8
Fig. 11. Exempel på driftkostnadernas fördelning i ett
kalkstensbrott med 500 000 t årsproduktion och deras
variation med krosstorleken;-total driftkostnad,–-
arbetslönens andel i driftkostnaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
