Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1951 - Krafter och friktion vid sjösättning av större tankfartyg, av Nils G Leide och Bo Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
976
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Anordning vid provbelastning av bäddlås.
med animaliska fetter. Använder man Essos
broschyr över Slipkote 4, kommer man för de
förhållanden, som här kunde väntas vid
sjösättningen, fram till ett /j-värde för startfriktionen
av 0,011—0,013, dvs. mycket låga värden.
Kraften mot låsen skulle då bli ca 210 t, eller ca 105
t per lås.
I Storbritannien hade H B Robin Rowell (Shipb.
Shipping Rec. 1945 s. 165) vid nio sjösättningar
uppmätt kraften på låsen och erhållit en
betydligt högre procent av kraften längs banan än de
ca 50 %, som handboksrekommendationerna
kommer fram till (genomsnittligt 75,4 %). I vårt
fall skulle det ge 75,4/100 av 276, dvs. ca 207 Mp
eller ca 104 Mp per lås. Eftersom de två sista
beräkningarna båda visar höga värden
konstruerades låsen för att med fyrfaldig säkerhet klara
denna last.
Mätning med trådtöjningsgivare
Innan låsen användes för den första
sjösättningen provbelastades de på plats i bädden, fig. 2,
Fig. 3. Placering
av
trådtöjningsgivare.
Fig. 5. Snitt genom bädden före upptiningen; fördelning
av kryssblock.
för kontroll av att de fungerade på ett
tillfredsställande sätt. Kraften utövades av en av de
ny-tillverkade hydraulerna om 125 Mp och som
mot-håll utnyttjades en grov riggvajer, lagd runt om
låset. För att hindra att löparträet, som lagts
mellan låset och hydraulen, reste sig, byggdes avhåll
mot bottnen av det på bädden befintliga fartyget.
Dessa avhåll hade smorda glidytor för
minskning av friktionen. Låset var också stöttat, så att
det säkert låg i rätt läge.
På en av armarna i låset (fig. 3) fastklistrades
en trådtöjningsgivare, som anslöts till en vanlig
mätbrygga. De utslag, som erhölls vid
provbelastningen, kunde enkelt omräknas till kraft mot
låsklacken. Fig. 4 visar resultaten från dessa
provbelastningar, som skedde med både
styrbords och babords lås. Den kraft, som hydraulen
lämnade, kontrollerades med en manometer.
Kurvorna är goda och jämna, men som synes tar
friktionen här bort en del av kraften från
hydraulerna. Lufttemperaturen var 15—17°C.
Vid sjösättningarna av de tre 24 000 t fartyg,
M/T 322, 328 och 337, som hitintills har löpt av
stapeln vid Kockums, insattes på samma sätt en
trådtöjningsgivare på vardera låset. Fig. 5 visar
anordningarna vid sjösättningen. Mätbryggan
inkopplades ca 10 min före kilningens början och
sedan var inkopplad till omedelbart innan låsen
fälldes.
Ser man först på kurvan för M/T 322, fig. 6,
finner man hur trycket på låsen successivt stiger
under kilningen till ca 37 Mp på babord och 27
Mp om styrbord. Anmärkningsvärt är, att
trycket redan efter första kilningsperioden stiger,
redan innan varken något kölblock eller
kryssblock fällts. Under lunchpausen är belastningen
konstant och ökar sedan allteftersom de olika
kryssblocken tas. När det sista kryssblocket har
tagits, var som synes belastningen på låsen 79,5
och 72,5 Mp, eller summa 152 Mp.
Sjösättningsvikten, dvs. skrovvikt pius insatta
maskindelar, rörledningar, ställningar, släde etc.
var 5 927 t, vilket ger 287 t i banans riktning.
Räknat enligt handböckerna skulle vid
ifrågavarande temperatur, -f- 21 °C, och belastning,
trycket mot låsen bli 133 Mp, dvs. 46 % av kraften
Fig. Tryck på
låsklacken vid
provbelastning av
bäddlås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
