Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1951 - Beläggningar och tubavstånd i ångpannor, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
982
TEKNISK TIDSKRIFT
Reaktionen sker mycket långsamt vid 1 300°C
men snabbt vid omkring 1 500°C, dåkiselsulfiden
bortgår i gasform.
Monosulfiden, SiS, sublimerar vid 940—980° C
vid trycket 24—40 mbar7 och utgör ett gulaktigt
pulver eller nålformiga kristaller. Den är klibbig,
så att den lätt fastnar på metallytorna, varvid
även flygaska kan fastna. Båda sulfiderna
oxideras lätt av syre till Si02 och S02 och de
hydrolyseras av vatten under bildning av H2S.
Om förbränningen eller hydrolysen av
kisel-sulfiderna är avslutad innan rökgaserna når
värmeytorna, kan man undvika den klibbande
beläggningen. De goda erfarenheter man haft av
luftbefuktning vid rosteldning11 synes möjligen
kunna vara att hänföra till hydrolys av
kiselsul-fider, likaså förändringen av stoftet från en
gasgenerator, som omtalas i det följande.
En sammanställning av ångtryckskurvor för
olika föreningar ges i fig. 2. För SiS har endast
sublimeringspunkten införts. Kurvan för Si är
enligt von Wartenberg14, som också angivit
värdena för SiO, dock endast enligt en grov
uppskattning. Kurvorna för natriumföreningarna
anges enligt Liander & Olssön9 och för Si02 enligt
Landolt—Börnsteins tabeller.
Såsom framgår av fig. 2 antas ångtrycket för
SiO vara avsevärt högre än för Si och Si02, men
ännu högre ligger ångtrycket för SiS. Det
förefaller därför som om anledningen till
beläggningarna mest är att hänföra till SiS och möjligen
även i viss grad till SiO.
Konvektionsytan som stoftavskiljare
Då tuberna i en konvektionsyta träffas av
stoft-haltiga gaser, kommer de att verka som
stoftavskiljare, och särskilt om stoftet är klibbigt,
kommer det att fastna. Stoftet kan avskiljas dels
genom stötverkan och dels genom diffusion, och
såsom framgår av det följande blir verkan
väsentligen beroende av kornstorleken.
Kornstorleken av det stoft, som följer med
rökgaserna, varierar i hög grad. Vid
kolpulvereldning har man enligt mätningar med optiska
mikroskop och med elektronmikroskop fått
korn-storlekar ner till 0,01 jii och över 100 ß. Exempel
på analys av flygaska ges enligt White och
medarbetare15 i följande tabell:
Mängd i °/o mindre än
Prov nr 5 ,/< 10 u 20 u 44 ji
i ...... ____ 25 42 60,5 86
2 ...... ____ 37 56 77 93
5 ...... ____ 40 64 85 98
8 ...... ____ 48 66 87 98
Fig. 1. Smältdiagram för
bränsle-askor enligt Zinzen; -■ - ■ -
isotermernas förlopp osäkert,–-olivin-
smälta, - totalsmålta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
