Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1951 - Beläggningar och tubavstånd i ångpannor, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 1951
983
Fig. 3. Kornstorlekskurvor
för fly g stoft.
Fig. A. Strömlinjer och
stoftpartikelbanor viel
an-strömning mot en
cylinder.
Analyserna för det grövsta 1 och det finaste
stoftet 8 har införts i fig. 3, där kornstorleken
anges i logaritmisk skala. Här har också inritats två
kornstorlekskurvor enligt Lees8, vilka erhållits
för stoft ur generatorgas. Kurva 1 avser drift av
generatorn med torr luft, kurva 3 vid tillsats av
vattenånga till luften, 0,2 kg per kg bränsle.
Stoftet, som erhölls vid drift med torr luft, var
mycket fint, grått till färgen och bestod i
huvudsak av kiselsyra, under det att det andra var
grövre och svart, något uppblandat med ett finare
ljust pulver. Kiselsyran, som erhölls vid drift
med torr luft, kan ha uppkommit ur kiselsulfider
enligt det ovanstående, och vid fuktning av
luften har man fått hydrolys av sulfiderna, så att
mängden kiselsyra i gasen minskats.
Stöta vskilj ning
Förloppet av strömningen mot en tub visas på
fig. 4, där de grövre linjerna antyder
stoftpartiklarnas banor13. Verkningsgraden för avskiljning
av partiklarna uttryckes av t] = b/D, där b är
bredden av den stoftström, som träffar cylindern
och D cylinderns diameter.
Verkningsgraden för olika partiklar har av
Sell15 beräknats som funktion av ett
dimensionslöst tal ("stötförmåga", "impactibility")
där wf är partikelns fallhastighet, vs
strömningshastigheten hos gasen, D rördiametern och g
tyngdaccelerationen. Antas partiklarna vara så
små, att Stokes’ lag gäller, får man
Wf =
_L
18
Qd2jg
r]s
där q är partikelns täthet, cl dess diameter och rjs
det strömmande mediets dynamiska viskositet.
Vid beräkningen har Sell dock inte tagit hänsyn
till gränsskiktet vid cylindern. Tar man hänsyn
till gränsskiktet, får man enligt Albrecht
verkningsgraden 0 för stötförmågan 0,09. I fig. 5
anges verkningsgradskurvan enligt Sell, korrigerad
för gränsskiktets inverkan6.
Beräkningar har gjorts för stoftavskiljning
genom stötverkan ur rökgaser på tuber vid 1 000° C
temperatur och gashastigheten 10 m/s. Av dessa,
fig. 6, framgår att verkningsgraden blir noll för
partiklar under 15—30 ß vid de olika
tubdiametrarna. På de klenare tuberna avskiljes stoftet
lättare än på de grövre.
Inverkan av tubavståndet framgår av fig. 7,
som beräknats för 57 mm tubdiameter vid
konstant 10 m/s gashastighet i spalterna mellan
tuberna och gastemperaturen 1 000°C. På grund
av den lägre anströmningshastigheten vid små
spaltbredder får man här verkningsgraden noll
vid större partiklar än för de större
spaltbredderna. Vid större partikeldiametrar blir verk-
Fig. 5. Verkningsgrad r] vid
stoftavskiljning på en cylinder enligt
Sell och Albrecht.
Fig. 6. Verkningsgrad rj vid
stoftavskiljning på en tub med 32, 57
eller 102 mm diameter.
Fig. 7. Verkningsgrad t] vid
stoftavskiljning på tuber med 57 mm
diameter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
