Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1951 - Beläggningar och tubavstånd i ångpannor, av Torsten Widell - Andras erfarenheter - Kallvalsning av band i USA, av VK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
985
Såsom framgår av beräkningarna, är det med
hänsyn till värmeöverföringen åtminstone vid de
högre gastemperaturerna fördelaktigt att ha stora
avstånd mellan tuberna.
Vid låga temperaturer blir förhållandena dock
helt annorlunda. I fig. 10 anges som jämförelse
enligt Gumz4 hur ytan för en plattluftförvärmare
beror av spaltbredden. Vid låga temperaturer har
gasstrålningen inget inflytande, utan det är
endast konvektionen som betyder något.
Medel att undvika beläggningar
Vid de högre temperaturerna kräver alltså en
ökad spaltbredd icke någon ökad värmeyta utan
medger snarare en minskning av denna. Däremot
medför den ökade spaltbredden en längre
gasväg och en större pannvolym, vilket givetvis kan
medföra något ökade byggnadskostnader. Med
hänsyn till spaltbreddens stora betydelse för
uppkomsten av beläggningar borde man dock som
regel vara ganska frikostig vid deras
dimensionering.
För att man skall kunna undvika beläggningar
är det vidare av stor betydelse att man får
gaserna väl utbrända, innan de träffar kylda ytor.
Lågan bör sluta minst 0,5—1 m från värmeytorna,
och det är viktigt att man får en effektiv
om-blandning och tillräcklig tid för efterförbränning
av exempelvis eventuellt bildade kiselsulfider.
Vidare måste gaserna kylas ned så långt, att inte
flygaska klibbar fast på värmeytorna. På grund
av strålningen från askpartiklarna kan man dock
räkna med att de ha 50—100°C lägre temperatur
än rökgaserna.
En tillräcklig nedkylning av gaserna medför
emellertid ofta, att eldstaden måste bli mycket
stor. Medel som man har att minska
eldstadsvolymen är bl.a. insättning av skott i eldstadens
övre del4-5 (Tekn. T. 1950 s. 948). Dessa skott
består av tättställda tuber och placeras i allmänhet
på minst 1 m avstånd. En annan möjlighet är att
använda återföring av kalla rökgaser till
eldstaden5 (Tekn. T. 1951 s. 622), vilket enligt
beräkningar synes medföra vissa fördelar.
kaliförlusterna från sulfatfabrikernas smältugnar. IVA 1937 s. 145—
151.
10. Mellor, J W: A comprehensive treatise ön inorganic and
theo-retical chemistry bd 6. London 1925.
11. Murphy, P Jr, Piper, J D & Schmansky, Ch. R: Fireside
de-posits ön steam generators minimized through humidification of
combustion air. Träns. ASME 73 (1951) s. 821—843.
12. Römpp, H: Chemie Lexikon. 2:a uppl. Stuttgart 1949.
13. Sell, w: Staubbausscheidung an einfachen Körpern und in
Luft-filtern. VDI-Forschungsheft 347, Berlin 1931.
14. von \Vartenberg, H: über Siliciummonoxyd. Z. Elektrochemie
53 (1949) s. 343—347.
15. White, H J, Roberts, L M & Hedberg, C W: Eleetrostatic
collection of fig ash. Mechan. Engng 72 (1950) s. 873—880.
16. Zinzen, A: Bekämpfung der Verschlackung von Dampfkesseln.
Brennst. Wärme Kraft 2 (1950) s. 63—68.
Andras erfarenheter
Kallvalsning av band i USA. Jämfört med kallvals-
verken i Europa är motsvarande anläggningar i USA långt
mera mekaniserade. Arbetarens egentliga uppgift är att
avläsa instrument och reglera arbetsprocessen därefter. Detta
arrangemang kräver givetvis kapital och massproduktion
av stora mått. Produktionen per månad varierar mellan
140 000 och 4 000—6 000 t. Mindre produktionssiffror än
2 500 t kan ej mera anses bli ekonomiskt lönande.
Man eftersträvar numera ej mera att valsa varmt till den
minsta tänkbara tjockleken utan stannar vid en tjocklek
av 2 till 2,3 mm. Kallvalsningen ställer sig nämligen redan
inom detta område mera ekonomisk än varmvalsningen.
En produktionsfrämjande åtgärd är även att man för det
mesta arbetar med en bandbredd av 800 till 1 200 mm för
att efter behov skära ned dessa till smalare remsor. Även
ringvikten är betydande: exempelvis valsas 1 800 mm bred
karosseriplåt i bandringar som väger upp till 32 t. Den
vanligaste bandbredden ligger mellan 550 och 1 250 mm.
I allmänhet sjunker framställningskostnaden med ökande
bandbredd. De valsverk som arbetar med bandbredder
mellan 300 och 600 mm härstammar alla från tiden före
1930. För specialändamål arbetar man emellertid
fortfarande med smalare band.
Synkroniserade tandemvalsverk användes vid de minsta
banddimensionerna medan självständiga valsverksenheter
förekommer för framställning av över 1500 mm breda
band. Likaså valsas plåt för dragpressning i reversibla
valsverk. Bland de sistnämnda är kvartovalsverk med på
båda bandändar drivna hasplar de vanligaste.
Valsningen efter sista glödgningen sker i duovalsverk så
länge reduktionen är högst 1,5 °/o. Vid större reduktioner
användes uteslutande kvartoverk. Ett förfarande som ofta
förekommer härvid är sandblästring av arbetsvalsarna.
För att de klena arbetsvalsarnas fördelar skall kunna
Litteratur
1. Dallaville, J M: Micromeritics. 2:a uppl., London 1948.
2. Fishenden, M & Saunders, O A: Some simplified heat transfer
data i "Waste-heat recovery from industrial furnaces". London 1948,
s. 38—66.
3. Grube, G & Speidel, H: Zur Kenntnis des Siliciummonoxyds.
Z. Elektrochemie 53 (1949) s. 339—343.
4. Gumz, W: Ursache, Verhütung und Bekämpfung rauchgasseitiger
Kesselverschmutzung. Glückauf 76 (1940) s. 463—467, 581—586, 721—
728.
5. Hülsse, "W: Das Rückführen kalter Rauchgase in den
Feuer-raum. Arch. ges. Wärmetechn. 2 (1951) s. 25—30.
6. Johnstone, H F & Roberts, M H: Deposition of particles from
moving gas streams. Ind. Engng Chem. « (1949) s. 2417—2423.
7. Lange, W: Untersuchungen über die Ursachen der Ansatzbildung
bei der Ver gåsung und Verfeuerung vom Steinkohlen. Glückauf 76
(1940) s. 410—413.
8. Lees, B: Particle size distribution of the dust in producer gas.
Fuel 28 (1949) s. 208—212.
9. Liander, H & Olssön, G: Natriumsalternas ångtryck och al-
Fig. 1. Send-
zimir-kallvals-
verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
