Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1951 - Andras erfarenheter - Glödgning av plåt för vitbleck, av SHl - Nya metoder - Pinnlödning, av Wll - Ljuddämpare för reaktionsmotorer, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
989
luft och den erhållna gasblandningen befrias från kolsyra
och vatten (Tekn. T. 1951 s. 306). Kväve—väte erhåller
man bl.a. genom att blanda kväve från syrgastillverkning
med väte eller dissocierad ammoniak, varefter syret (ca
0,2 0/o) förbränns vid en katalysator. Gasen torkas sedan.
Vid glödgningen läggs plåtrullarna i en ugn, som först
spolas ur med gasen och därefter värms upp, vanligen till
630—680°C. Dessa båda procedurer brukar tillsammans
ta ca 50 h, medan den följande kylningen fordrar upp till
5 dygn. Vill man ha fullständigt blank plåt, skall
temperaturen ha sjunkit till 120°C, innan ugnen öppnas. Tillåter
man någon blåanlöpning av stålbandens kanter, kan man
öppna vid ca 200°C. Under hela värmebehandlingen håller
man ett övertryck i ugnen på 12—33 mm vattenpelare.
Gasåtgången är 11—28 m7h (J R Trtmkle & J E HiIX i Iron
a. Steel Eng. apr. 1951). SHl
Nya metoder
Pinnlödning. En ny metod för hopfogning av
arbetsstycken av samma eller olika metaller med ljusbåge har
utarbetats vid Aga. I spetsen på en metallpinne fastsätts en
några millimeter hög lödsats, bestående av lödmetall och
flussmedel. Pinnen sätts in i en chuck, förbunden med ena
polen på en strömkälla. Den andra polen förbinds med
arbetsstycket, mot vilket pinnen skall lödas. Pinnen förs
ned till kontakt med arbetsstycket, varvid strömkretsen
sluts. Strömmen, som på sin väg till chucken passerar
genom en elektromagnet, ger i kortslutningsögonblicket
upphov till en magnetkraft, som lyfter chucken och den däri
fästade metallpinnen.
En ljusbåge uppstår, som uppvärmer arbetsstycket och
sprutar det i spetsen på metallpinnen fästade lodet ned
mot arbetsstycket. En omkring spetsen på lodpinnen
placerad porslinsring koncentrerar ljusbågsvärmet till
lödstället och hindrar luftens tillträde dit. Ett i strömkretsen
inkopplat tidkontrollorgan bryter strömmen efter en viss i
förväg noga bestämd tid. Då strömmen genom
elektromagneten upphör, försvinner magnetkraften, och en fjäder
stöter ned metallpinnen i smältbadet, varefter lodet stelnar
och metallpinnen är fastlödd mot underlaget.
Om grundmaterialet är ett härdbart stål, kan den nya
löd-metoden användas utan risk för farliga härdeffekter. Denna
omständighet har omedelbart skaffat ett stort
användningsområde för metoden, då det gäller att elektriskt förena
järnvägsskenor med varandra till en sammanhängande
strömkrets.
Enär lödförloppet är snabbt och det använda lodets
reaktionstemperatur låg, tillförs kopparkabeln i
kontaktförbindningen en mycket liten värmekvantitet. Härigenom
undviks den vid tidigare använda svets- eller lödmetoder
uppträdande korntillväxten och oxidutfällningen i kopparn.
Lödzonen i kopparn blir därför ej försvagad, och i rälsen
uppträdande vibrationer kommer ej att skada förbind-
Fig. 2. Northrops kylvattenlösa ljuddämpare.
ningen. Tack vare nykonstruerade ändamålsenliga
apparater är metoden dessutom enklare och snabbare än de
som hittills praktiserats (J Aviersten i Aga J. okt. 1951).
Wll
Ljuddämpare för reaktionsmotorer. De moderna
reaktionsmotorerna för flygplan förses med efterbrännare, i
vilka en bränsle-luftblandning förbränns kontinuerligt
Härigenom ökas motorernas effekt men också deras
förmåga att föra oljud. Denna lär överstiga allt man tidigare
trott vara möjligt. Det påstås, att åskas och artilleris
röst-resurser är högst obetydliga i jämförelse med
efterbrän-narens.
Världens största grupp av flygplansfabriker ligger kring
Los Angeles, och de måste släppa löst ett helvetiskt larm,
när de provkör reaktionsmotorer och efterbrännare på
marken. För att undvika klagomål från stadens befolkning
har man därför ansett sig tvungen att försöka dämpa
ljudet.
En apparat för detta ändamål är Maxim-ljuddämparen
(fig. 1), som består av ett system av metallskärmar
inneslutna i ett cylindriskt hölje. Det påstås, att den nästan
fullständigt kväver ljudet från en 600 hk motor.
Maximljuddämparen har dock olägenheten att fordra mycket
stora mängder kylvatten för att hindra att innanmätet
smälts ned av de heta avgaserna.
Flera firmor i USA tillverkar nu ljuddämpare
kommersiellt. En typ består av perforerade rör av aluminium,
inklädda med glasrör. De är 225 mm i diameter och 2,3 m
långa och väger 9 kg. Ett batteri av sådana rör placeras i
provcellens intags- och avloppsöppningar. Dessa
anordningar lär användas av flera flygplansfabriker.
Några flygplansfabriker har konstruerat egna apparater.
Bland dessa torde Northrops (fig. 2) vara märkligast. På
grund av begränsad tillgång på kylvatten är den byggd av
plattor av porös vulkanisk aska, som tål hög temperatur.
Den består av en 30 m lång trumma med rektangulärt tvär-
Fig. 1. Maxim-ljuddämpare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
