Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1951 - Nya metoder - Ljuddämpare för reaktionsmotorer, av SHl - Knackningsmätning med laboratoriemotorer, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
990
TEKNISK TIDSKRIFT
snitt utan innanmäte. I dess bortre, vidaste ända finns
plåtar som riktar avgaserna uppåt mot utloppet. Trummans
form är så avpassad, att avgasströmmen aldrig träffar dess
väggar, vilka därför icke är heta efter en provkörning.
Ljudet har en obehaglig tendens att trots allt komma ut
genom små springor, och det är därför av vikt att lämna
så litet rum mellan avgasrör och ljuddämpare som möjligt.
Northrops har sålunda byggt främre ändan av sin
ljuddämpare så, att flygplanets stjärt kan skjutas in i den,
varigenom det blott blir 75 mm avstånd mellan avgasrörets
mynning och ljuddämparen. Denna springa tätas med
tjocka glasullsplattor. När man väl lyckats dämpa ned
ljudet från avgaserna, läcker det emellertid ut på andra
ställen, t.ex. genom öppningar i det skal, som omsluter
reaktionsmotorn, och genom luftintaget. Det senare
inträffar särskilt när motorn inte körs med full effekt (S
Bångs i Interavia 1951 h. 1, Bus. Wk 27 jan. 1951). SHl
Knackningsmätniiig med laboratorieinotorer. För
bestämning av förgasarbränslens oktantal eller
dieselbräns-lens cetantal användes i stor utsträckning provmotorer med
föränderligt kompressionsförhållande. Detta och
knackning står i så intimt beroendeförhållande till varandra och
knackningen har sådant stort inflytande på motorns effekt
och verkningsgrad, att det knackningsbegränsade
kompressionsförhållandet blir ett mycket lämpligt kriterium för
bränslenas värdering ur denna synpunkt, dvs. dess
oktantal.
Inträdandet av gränstillståndet mellan knackning och
icke-knackning eller en bestämd knackningsstyrka kan
bestämmas på olika sätt, med hjälp av örat eller med
speciella mätanordningar. Vanligen har man använt
"knock-meters", dvs. indikatorer, t.ex. piezokristaller med
Braun-ska rör, vilka baseras på elektrisk mätning av i cylindern
uppkommande tryck. Dylika anordningar med vattenkylda
kvartskristalldosor användes särskilt vid provmotorer av
dieseltvp.
Under kriget har på Ricardo-laboratoriet i Storbritannien
en ny metod för knackningsmätning utvecklats, fig. i,
varvid ett värmeöverföringsstift användes som
knackningsmätare. Principen grundar sig på det förut kända
förhållandet, att knackning starkt ökar värmeöverföringen
från förbränningsgaserna till cylinderväggen i
förbränningsrummet. Man antar, att tryckvågen från
detonatio-nen tränger undan den oförbrända gas, som normalt
skyddar väggen, så att denna blir direkt utsatt för flammorna.
Genom värmeöverföringsstiftet kan såväl knackningens
inträffande som dess intensitet registreras.
Stiftet insättes i förbränningsrummet. Inre ändan är där
utsatt för förbränningsgasernas temperatur. Yttre ändan
hålles vid en konstant temperatur genom strömmande
vatten på samma sätt som vid de ovannämnda
kvartskristall-dosorna. Temperaturskillnaden avläses med hjälp av
Fig. 1.
Värmeöver-föringsstift för
knackningsmätning och dess
placering i
laboratoriemotorns förbrännings-
Fig. 2.
Oktanbestämning med
värmestift; [-värmeöverföring-]
{+värmeöver-
föring+} som
funktion av
kompressionen.
termoelement, en vid stiftets kylda ytterände fästad och
en axiellt genom stiftet gående konstantantråd. Den senare
är starkt isolerad från de omgivande kylda delarna av
stiftet, så att övervägande del av hettan från cylindern går
längs dess huvudaxel.
Vid konstant värmeledningsförmåga för metallen blir
temperaturskillnaden proportionell mot
värmeöverföringen. (Värmet överföres från gasen till stiftet genom
konvektion och i stiftet genom ledning.) Temperaturskillnaden
mätes i medelvärden med en millivoltmeter. Det
indike-rande elementets värmeisolering är fördelaktig, även på
grund av att den gör stiftet känsligt för snabba ändringar
av värmeflödet vid ändringar av kompressionsförhållandet
eller bränsleluftblandningen. Stiftet anbringas vid sidan av
förbränningsrummet, mitt emot tändstiftet, där dess inre
ända är mest utsatt för detonationsvågen vid knackning.
Ricardo-laboratoriet har för oktanbestämningen utarbetat
följande metod: Vid konstanta driftförhållanden för
motorn inställes kompressionsförhållandet s så att det
successivt minskas, tills ingen knackning uppkommer.
Provet göres med det blandningsförhållande, som ger maximal
värmeöverföring enligt instrumentets indikering. Därefter
ökas £ successivt med små intervaller och avläsningar göres
för varje ny inställning.
Man finner, att innan någon knackning kan förmärkas,
ökas värmeöverföringen till stiftet rätlinigt. Så snart
knackning börjar, stegras emellertid värmeöverföringen snabbt
och i allt snabbare takt, ju mera £ ökas. Man får härigenom
en kurva för värmeöverföringen som funktion av s, som
först är rätlinig men som sedan från och med första
knackningen böjer av uppåt allt starkare. Man drar sedan över
den rätliniga delen av kurvan och parallellt med denna
en linje på ett avstånd, som motsvarar 10 °/o större
ordinator (värmeöverföring) och så, att den skär den
förstnämnda knackningskurvans uppåtgående del.
Det kompressionsförhållande, som motsvarar
skärningspunkten, anses utgöra ett kriterium på bränslets
oktanvärde (se fig. 2) eller för tillåtet f-värde för ifrågavarande
bränsle. Det motsvarar en kompromiss: ökningen av s skall
vara tillräckligt stor, för att värmeöverföringen skall
uppvisa en markerat stark stegring vid ytterligare ökning av e,
och dessutom icke så stor, att knackningen blir för stark,
varigenom en ordinär motor skadas.
Värmeöverföringsstiftet har provats vid en serie
oktanbestämningar av förkrigsbränslen. Samma bränslen
testades även i en amerikansk CFR-provmotor samt av ett an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
