Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 24 november 1951 - Operationsanalys — ett sätt att veta mer och gissa mindre, av sah - Bilringar till terrängvagnar - Blackbestrukna gjutformar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1004
TEKNISK TIDSKRIFT
och insamlingen av fakta, Karl Pearson för det
statistiska arbetet, Faraday för formuleringen av
de rätta frågorna och för den experimentella
veri-fieringen, samt Bertrand Russel för den logiska
utvärderingen av resultaten och för den
stimulerande irritation som varje forskargrupp behöver.
Det har också från alla de håll som har
erfarenhet av operationsanalysen vitsordats, att endast
vetenskapsmän av högsta allround-kvalitet
lämpar sig för arbetet. Det anses visserligen inte
nödvändigt att forskaren skall vara expert på
det område som han har satts att analysera, men
han måste ha tillräcklig teknisk bakgrund för att
förstå dess elementa, tillräcklig vetenskaplig
skicklighet för att utföra analysen, och framför
allt besitta den opersonliga nyfikenhet som
Ostwald på sin tid karakteriserade som
vetenskapsmannens böjelse att grubbla över just det som
andra anser självklart.
Vilken vetenskaplig specialitet forskaren har
står erfarenhetsmässigt icke i något bestämt
samband till hans framgång inom
operationsanalysen. Matematiker, särskilt sådana som har
sysslat med avancerad sannolikhetskalkyl och
soin dessutom har intresse för dess praktiska
tillämpningar, har visat sig vara ytterst
användbara. Fysiker är naturligtvis också bra att ha
med hänsyn till att så många problem berör
utrustningsfrågor, men kemi, särskilt fysikalisk
kemi, är icke heller någon dålig bakgrund.
Värdefulla arbeten har också åstadkommits av
biologer, psykologer och ekonomer.
När allt kommer omkring är det också på den
personliga karaktären som framgång eller
misslyckande inom operationsanalysen beror. Mycket
hänger sålunda på forskarens förmåga att
samarbeta inom sin arbetsgrupp. Det har sagts3 att
denna skall leva liksom i en halvgenomsläpplig
membran, som skall absorbera obegränsade
mängder data utifrån, men släppa ut dem endast
sedan de har bearbetats och smälts inom
gruppen — i form av en rapport som objektivt
återger arbetsgruppens gemensamma slutsatser, och
inget annat.
Samspelet mellan personlighet och framgång
är avgörande även i kontakten mellan forskaren
och människorna på andra sidan membranen.
Han skall kunna få ut givande samtal med folk
på alla nivåer, och han skall själv kunna
uttrycka sig så att den andra parten — särskilt
då de beslutande instanserna — kan tillgodogöra
sig hans slutsatser. Han skall också ha förmåga
att själv upptäcka och bestämma vilka problem
som är av betydelse, utan att den beslutande
instansen fattar det som en kritik av tidigare
åtgärder eller ett intrång i dess befogenheter.
Å andra sidan får forskaren inte ta ett beslut
vilket strider mot hans slutsatser som ett
bakslag — det finns många andra faktorer än de
teknisk-kvantitativa som måste tas hänsyn till
vid beslutet. Forskaren måste ävenledes kunna
göra avkall på den vetenskapliga grundligheten
då förhållandena, främst brådskan, kräver en
översiktlig behandling och en snabb metodik.
Operationsanalysens framtid i Sverige
I det svenska försvaret tillämpas
operationsanalytiska metoder genom samarbete mellan en
forskargrupp och de militära instanserna.
Problemen behandlas i regel direkt inom berörda
försvarsgrenar, men arbetet samordnas genom
Försvarsstabens forskningsofficer. Denne fördelar
gemensamma problem, anvisar forskare och
förmedlar utbyte av rön. Även vid Försvarets
Forskningsanstalt användes operationsanalys för
vapenutveckling och annan militär forskning.
På den civila sektorn torde operationsanalys, i
den systematiska mening som här åsyftas,
knappast ha tillämpats medvetet. I vad mån så skall
ske blir avhängigt kanske främst av tillgången på
kvalificerade forskare. Det torde ha framgått att
de erforderliga kvalifikationerna är så pass höga,
att antalet vetenskapsmän i vårt land som kan
uppfylla dem är synnerligen begränsat. Det är
också sannolikt att dessa forskare, där de nu
finns, är upptagna av andra uppgifter, vilka
åtminstone för närvarande anses vara av större
betydelse.
Man har därför anledning anta att
operationsanalysens framtid i Sverige i första hand kommer
att bli beroende av de resultat som den kan nå
på det militära området. Detta kommer väl också
att bli det viktigaste fältet för träning och
utbildning inom operationsanalysen. I längden
torde det ändå bli oundvikligt att
operationsanalysen blir anlitad inoin näringslivet — den är ett
allt för bra verktyg för att bli liggande oanvänd.
sah
Litteratur
1. Lanchester, F W: Aircraft in warfare, London 1916.
2. Blackett, P M S: Operational research, Adv. Sci. apr. 1948.
3. Morse, P M & Kimball, G E: Methods of operations research,
New York 1951.
4. von Neumann, J & Morgenstern, O: Theory of games and
economic behavior, Princeton 1944; ref. i Tekn. T. 1949 s. 493.
5. Crowther, J G & Whiddington, R: Science at war, London
1948.
6. Burchabd, J: Q.E.D. — M.I.T. in World War 11, New York
1948; ref. i Tekn. T. 1950 s. 181.
7. Levinson, II & Brown, A: Operations research, Sci. Amer.
mars 1951 s. 15.
8. So löw, H: Operations research, Fortune apr. 1951 s. 105.
9. Sargeaunt, H A: Operational research scientists, Discovery
aug. 1951 s. 244.
10. Westin, B: Operationsanalys — en ny krigsvetenskap,
Krigs-vetensk.-Akad. T. 1951 s. 25.
11. Åkesson, A: Reflektioner kring Lanchesters teorier, T. Sjöväs.
1951 s. 500.
Bilringar till terrängvagnar håller sig uppblåsta
obegränsad tid om de fylls med vatten till angivet tryck i
stället för med luft.
Blackbestrukna gjutformar kan stämplas utan klibbning
genom ett silkespapper, som brinner bort då formen torkas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
