Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 8 december 1951 - Stadsgas som bränsle för verkstads- och metallindustri, av Ingmar Eneborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1058
TEKNIS K TIDSKRIFT
Fig. 3. Smältpanna med termostat.
Fig. A. Degelugn med blästerbrännare för
smältning av Al-legeringar.
Fig. 5. Smältgryta med blästerbrännare för
pressgjutmaskin.
Fig. 2. Härdugn med muffel för reducerande atmosfär
erhållen genom blandning av torkad rökgas och stadsgas.
ten kan delvis ofullständig förbränning erhållas,
varvid CO och CH4 kan uppträda och verka
upp-kolande på stål. N2 utgör ju normalt neutral
atmosfär, men kan i närvaro av H20 stundom
verka avkolande.
Genom reglering av förhållandet mellan gas och
luft kan alltså ugnsatmosfärer av varierande
karaktär erhållas. I vissa fall kan man vara
nödsakad att använda muffelugn för att med
tillräcklig noggrannhet åstadkomma lämplig
atmosfär. I en muffelugn placeras arbetsstycket i ett
slutet rum, som omspolas av gaslågorna, under
det att en skyddsgas av lämplig sammansättning
tillföres muffeln. Denna skyddsgas kan erhållas
från en gastub eller genom blandning av
förbränningsgaser och stadsgas.
I muffelugnen, fig. 2, ledes en del av
rökgaserna genom en kylare (luftförvärmaren 2),
där förbränningsluften får kyla ned rökgaserna,
så att vattenångan kondenserar, innan dessa
tillsammans med en liten mängd stadsgas införes
i ugnsrummet (muffeln 6). Man kan på detta
sätt erhålla en för t.ex. blankglödgning lämplig
reducerande atmosfär utan risk för avkolning.
Samtidigt erhålles förvärmning av
förbränningsluften, vilket ju förbättrar ugnens
verkningsgrad.
Ovannämnda uppkolande inverkan av CO och
CH4 på en glödgande metallyta kan utnyttjas för
en slags ythärdning. Härvid användes lämpligen
en gas med hög kolvätehalt som skyddsgas i
muffel och utspädd med rökgaser, torkade på
nyssnämnda sätt.
Någon gång användes för härdning
saltbad-ugnar, dvs. degelugnar med saltsmälta, som med
fördel göres gasuppvärmda. Gasbrännarnas stora
reglerbarhet kommer väl till pass, när det gäller
att följa en viss temperaturstegringskurva.
Oljebad för anlöpning göres därför gärna gaseldade.
Smältugnar och smältgrytor
Vid smältning av andra metaller än järn och
stål kommer gasen ofta till användning.
Smält-grytor för t.ex. tenn och bly förses då med
gasbrännare med lyslågor (fig. 3). Dylika brännare
är nämligen lätta att reglera automatiskt med
termostat. I gasledningen insättes en
membranventil med ett horisontellt membran. Från
membranets översida går ett klent kopparrör till
termostaten, och från denna går ett rör till
eldstaden, där det mynnar öppet.
Termostaten består av en ventil, som öppnas
och stänges med hjälp av antingen termiska
längdförändringar mellan en stav och en hylsa
av olika metaller eller en bälg, som påverkas av
ångtrycket hos en vätska innesluten i en
känselkropp, vilken medelst ett klent rör står i för-
Membranr
ventil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
