- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
1060

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 8 december 1951 - Stadsgas som bränsle för verkstads- och metallindustri, av Ingmar Eneborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1060

TEKNIS K TIDSKRIFT

lågan utan risk att den blåses ut eller slår ned.
För att syrgasen, som ju håller högre tryck än
gasen, icke skall tränga in i gasledningen om
munstycket sätter igen sig, inkopplas vanligen
ett vattenlås i gasledningen (fig. 8).

Skärning

De i vårt land vanligaste brännarna för
stads-gas-syrgas är för gasskärning. Dessa är i stort
sett lika motsvarande apparater för
acetylen-syrgas. Med en stadsgas-syrgaslåga smältes
alltså först metall på en punkt, varpå den smälta
metallen förbrännes med hjälp av en
syrgas-stråle, som dessutom spolar bort den bildade
oxiden. Brännardyser och skärhastighet måste
avpassas med hänsyn till materialets tjocklek,
och lågan måste vara noggrant inställd och
hållas på ett rätt avpassat avstånd från
arbetsstyckets yta. Genom användning av
gasskärningsma-skin underlättas skärningen avsevärt.

Skärmaskinernas brännare föres antingen för
hand efter ritning eller automatiskt efter
schablon, fig. 9. Enligt tyska uppgifter2 blir
gasförbrukningen per meter snittlängd:

Snittjocklek ....... mm 5 20 50 100 200 300

Stadsgasförbrukning 1/m 29 70 180 300 370 500

För plåttjocklekar under 30—35 mm är vid
normalt gastryck uppvärmningstiden blott
obetydligt länge för stadsgas än för acetylen. Vid 100
mm gastryck kan plåt av 150 mm tjocklek skäras
efter en uppvärmningstid av 40 sekunder, önskas
hög kvalitet på snittet, erfordras samma
skärningstid för stadsgas och acetylen.

Flamhärdning

Flamhärdning är en ythärdning, som tillgår så,
att arbetsstyckets yta kraftigt upphettas t.ex.
med stadsgas-syrgaslåga och kort därpå avkyles,
innan dess inre hunnit omvandlas. Enligt tyska

Fig. 9. Stationär skärmaskin för stadsgas-syrgas.

Fig. 10. Ythärdning av
kugghjul med
stadsgas-sy rgasbrännare.

uppgifter2 kan flamhärdning utföras på stål med

0.35.0,6 % C och gjutjärn med 0,5—0,9 % C.
Det är av vikt att tillräckligt stor värmemängd
tillföres på kortast möjliga tid. Man använder
därvid helst gas med ett tryck av 0,3 at ö. Vidare
måste brännaren noga anpassas efter formen på
det arbetsstycke, som skall härdas. Man tvingas
därför i allmänhet att tillverka en brännare för
varje sort och storlek av arbetsstycken.

Härdningsförfarandet förutsätter sålunda
relativt stora serier för att det skall vara lönande.
Härdningen tillgår antingen så, att hela ytan
först upphettas och därefter kyles
(mantelhärd-ning), eller att härdbrännaren omedelbart följes
av kylvätskan (linjehärdning). Med hjälp av
maskiner för tvångsstyrning av brännarna
underlättas att brännaren föres jämnt över ytan.
Ythärdningsmaskiner byggs t.ex. för härdning av
axlar, kugghjul, valsar etc. (fig. 10).

Flamhärdning lämpar sig bäst för
arbetsstycken med stor godstjocklek eller som på grund av
sin form eller storlek är svåra att härda i ugn,
och vidare för sådana arbetsstycken, som endast
behöver härdas på en mindre del av ytan. Den
yta, som skall härdas måste emellertid kunna nås
av brännarens låga.

Svetsning

Svetsbrännare för stadsgas-syrgas användes
huvudsakligen för svetsning av aluminium. Den
förhållandevis låga flamtemperaturen medför
minskad risk för överhettning och därav
följande oxidering. På grund av materialets
förhållandevis stora värmeledningsförmåga räcker
flamtemperaturen icke till för svetsning av
aluminiumplåt av större tjocklek än 2 mm. Av samma
anledning erfordras i allmänhet isolerande
underlag och förvärmning av svetsstället.

Litteratur

1. Nilsson, B M: Stadsgasens användning inom industrin. Tekn, T.
74 (1944) s. 65—70.

2. Stadtgasverwendung in der autogenen Metallbearbeitung. Techn.
Rdsch 1950 h. 20, s. 3—6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/1076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free