Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1951 - Investeringsbehoven för vägar, av K G Hjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1097
Investeringsbehoven för vägar
Generaldirektör K G Hjort, Stockholm
Det mycket stora investeringsbehov, som nu
föreligger på vägväsendets område, måste ses mot
bakgrunden av förhållandena icke blott under
åren 1939—1951 utan även under tiden
dessförinnan. Den tidens relativt glesa och lätta trafik
var möjlig att tillgodose på ett ur
anläggningssynpunkt billigt sätt med grusvägbanor. Detta
medförde, att vägbyggnadspolitiken på 1920- och
1930-talen främst inriktades på ombyggnad och
nyanläggning av grusvägar. Beläggningar och i
samband därmed erforderliga särskilda
grundförstärkningar fick en relativt undanskjuten
plats. Huvudintresset inriktades på ombyggnad
och nyanläggning.
De ordinarie vägbyggnadsprogrammen ansågs
redan då vara för små för att inom rimlig tid
genomföra den förbättring av vägarna, som den
dåvarande och den väntade trafiken krävde. Man
förutsatte, att de stora behoven skulle
tillgodoses genom särskilt stora insatser under
arbetslöshetsperioder. Sådana särskilda insatser
gjordes även under såväl 1920- som 1930-talen. Trots
dessa var emellertid vägarna icke i nivå med
trafiken det kritiska året 1939.
Förhållandena efter 1939 ligger så nära i tiden,
att de knappast kräver några kommentarer.
Under kriget låg vägbyggnadsarbetena nere och
underhållet var kraftigt beskuret. Efter kriget
steg trafiken snabbt till förkrigsnivån och har
nu väsentligt överstigit denna. Den väntade
arbetslösheten och den väntade bristen på
investeringsobjekt byttes mot brist på arbetskraft och
investeringssvårigheter.
Nu kan man konstatera, att det föreligger ett
investeringsbehov på vägväsendets område som
aldrig förr. Om detta är alla överens som har
med saken att skaffa.
Trafiken
Inom Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
upprättades i mitten och slutet av 1930-talet en
generalplan för huvudvägarnas utbyggnad. Till
grund för denna lade man antagandet, att den
framtida trafiken skulle uppgå till tre gånger
1936 års trafik. Detta antagande tyckte mången
vara att gå alltför långt. Men i år, halvtannat
decennium senare, har sommartrafiken uppnått
detta tal. Visserligen uppgår ännu icke årstra-
338(485) : 625.7/.8 : 656.11
fiken till tre gånger 1936 års trafik, men vi är
snart där och har att vänta ytterligare
trafikökning.
Trafikökningen sammanhänger med det ökade
bilbeståndet i landet, som 1937 var ungefär 28
bilar per 1 000 invånare men nu är ungefär 49
bilar på samma invånarantal. Sommartrafiken
har alltså tredubblats och bilantalet nära
fördubblats, en väsentlig ökning alltså i såväl
fordon som deras utnyttjning. Inom Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen räknar vi med en fortsatt
snabb utveckling på detta område. Till 1953
räknar vi med omkring 70 bilar per 1 000
invånare. Till jämförelse kan nämnas att Förenta
Staterna 1947 hade 260 bilar per 1 000 invånare.
Siffran för det året var i Skandinavien 30—40, i
England 60 och i Frankrike 40.
Trafikens inverkan på vägarna kan icke
bedömas uteslutande av trafiksiffrorna. Bilarnas
tyngd och bredd är även av grundläggande
betydelse. På detta område har även skett en
betydande ökning. Sedan 1939 har bilar med 3 t
hjultryck och däröver ökat från 2 % till 12 %
av hela den inregistrerade lastbilparken.
Samtidigt har lastbilar med en maximilast
överstigande 4 t ökat från 6 % till 28 %. Allt efter
som de äldre årsmodellerna utrangeras, kommer
lastbilsparken att till allt större del bestå av
tunga lastbilar.
Därtill kommer emellertid, att lastbilarna
belastar vägarna med betydligt större hjultryck än
de är avsedda för. Vägningar visar högst
avsevärda överskridanden t.o.m. under
tjällossningarna.
Enbart förefintligheten i och för sig av tunga
bilar i stor och ökande omfattning utgör icke det
mest bärande motivet att snabbt lämpa vägarna
efter denna trafik. Betydligt mycket viktigare är
att samhällsutvecklingen under de senaste
decennierna skett under förutsättning av goda,
snabba och ekonomiska vägtransporter.
Numera har sålunda såväl äldre samhällen
utvecklats som nya bildats med tanke att äga
tillgång till detta transportmedel. De har erhållit
sådan utformning och belägenhet, att
biltransporter är en förutsättning för deras och
invånarnas liv ur såväl ekonomisk som social synpunkt.
Detta medför exempelvis, att den avstängning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
