Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 29 december 1951 - Nya vindtunnlar vid Flygtekniska Försöksanstalten, av Bo Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1137
muuiiai
Fig. 3. Relativt tryck p/pu i mätsträckan, relativt dynamiskt
tryck q/Po, Reynolds tal vid 1 at a tryckkammartryck
räknat på 100 mm längd, erforderlig effekt N för
kontinuerliga tunnlar samt erforderligt tryckförhållande r som
funktion av machtalet.
bedömes sträcka sig upp till ungefär M = 4.
Dessutom fordras dels, att den allmänna
strömningskvaliteten är god och dels att reynoldska
talet är av tillräcklig storlek.
De viktigaste fordringarna på den allmänna
strömningskvaliteten är, att strömningen har låg
turbulens samt att luften har så låg fuktighet, att
icke kondensationsstötar eller andra störande
fenomen uppträder vid den kraftiga
temperatursänkning, som inträffar vid. den adiabatiska
expansionen i mätsträckan. För att tillgodose
sistnämnda krav anses det för transsoniska
hastigheter nödvändigt att nedbringa luftens fuktighet
till ungefär 0,5 g vatten per kg luft.
Av särskilt stor betydelse är reynoldska talet.
Det vore i och för sig önskvärt att kunna utföra
modellförsök med samma värde på reynoldska
talet som vid fullskaleflygning. Detta är
emellertid som regel icke möjligt, enär härför vid
samma hastighet och temperatur skulle erfordras ett
lika många gånger högre tryck, som modellen
är mindre än fullskaleflygplanet, vilket oftast
strandar bl.a. på modellens och
infästningsanordningarnas begränsade hållfasthet och
styvhet. Lyckligtvis kan man dock som regel vid
modellförsök nöja sig med ett avsevärt lägre
rey-noldskt tal, men detta måste i allmänhet ha en
viss minsta eller kritisk storlek för varje slag av
modell och prov.
Det skulle föra för långt att närmare gå in på
orsaken härtill. Dock må nämnas, att det
framför allt är viktigt, att reynoldska talet, som
påverkar gränsskiktet, är så stort, att vid
modellens olika partier samma slag av gränsskikt —
turbulent eller laminärt — erhålles som vid
full-skaleförhållanden. Storleken av det kritiska
reynoldska talet inom olika hastighetsområden och
för olika slag av modeller och undersökningar är
ännu långt ifrån klarlagd. I stort sett torde man
kunna säga, att försök vid lägre reynoldska tal
än ungefär 1 • 10" som regel är otillförlitliga, att
Fig. 2. Schematisk bild av FFA:s befintliga och planerade
vindtunnlars maclitalområden; ——■gränsvillkor Res^ 2 ■ 106
och körda ^ 100 mm, = gränsvillkor enbart körda
100 mm.
försök vid högre reynoldska tal än ungefär 6 • 10"
som regel är tillförlitliga i de avseenden, som
påverkas av detta tal, samt att man mellan dessa
gränser kan utföra en större mängd tillförlitliga
försök av olika slag, ju högre reynoldska talet är.
Det kan lätt visas, att det för vindtunnlar ur
effektsynpunkt är förmånligare att uppnå ett
högt reynoldskt tal genom högt tryck och liten
modell än genom lägre tryck och större modell.
Den förstnämnda möjligheten begränsas
emellertid dels av modellhållfasthetsskäl och dels av
att modellen måste ha en viss minimistorlek för
att den skall kunna utföras med tillräcklig
noggrannhet och innesluta anordningar för vägning
eller tryckmätning. Båda dessa begränsningar
varierar starkt med undersökningens art,
exempelvis om det gäller hel- eller halvmodellförsök,
vägningar eller tryckmätningar etc.
För transsoniska försök kan avsevärda
svårigheter börja uppträda redan vid
tryckkammartryck på ca 1 at a, men för många slag av
modeller och försök kan tryckkammartryck på upp till
3 at a med fördel användas, och i vissa fall ännu
högre tryck tillämpas. Ehuru det som nämnt är
fördelaktigt ur effektsynpunkt att ha högt tryck
och liten modell för att uppnå ett visst
reynoldskt tal, är det med hänsyn till
modellhållfasthet och även mättekniska svårigheter bättre
att tillämpa ett måttligare tryck och en större
modell, dvs. — för visst gränsmachtal — en
större vindtunnel. Vid supersoniska
vindtunnelför-sök kan tryckkammartrycket stegras väsentligt
mer, enär dynamiska trycket i mätsträckan —
som är avgörande för krafterna på modellen —
kraftigt sjunker med ökat machtal i förhållande
till tryckkammartrycket, som närmare framgår
av fig. 3.
Någon absolut gräns för minsta modellstorlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
