Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 29 december 1951 - Nya vindtunnlar vid Flygtekniska Försöksanstalten, av Bo Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1142
TEKNISK TIDSKRIFT
modeller kan användas, något som därjämte ger
andra försökstekniska fördelar. Vissa möjligheter
finns att genom strypning före tryckkammaren
sänka trycket under atmosfärstrycket, men detta
innebär en ganska avsevärd komplikation.
Vid direktutblåsningstunnlar däremot kan
tryck-kammartrycket väl höjas över, men icke sänkas
under det minsta erforderliga tryckförhållandet
gånger 1 at a, sålunda under ca 4 at a vid M — 3.
Vid en sluten ejektortunnel åter kan trycket
endast med mycket stor svårighet sänkas under
1 at a, men däremot kan det utan alltför stor
komplikation höjas avsevärt över 1 at a, dock
självfallet på bekostnad av försökstiden. Det må
framhållas, att det råder ganska skilda meningar
om vilken betydelse som bör tillmätas
möjligheten till tryckvariation. Att den kontinuerliga
tunneln, om den är byggd härför, i detta
avseende är överlägsen de intermittenta systemen, kan
dock icke bestridas.
Som av det föregående framgår, är den
erforderliga storleken av transsoniska tunnlar i viss
mån beroende av tunneltrycket. Fordran på
någorlunda goda gränsmachtal medför dock vissa
absolutkrav på mätsektionsareans storlek. Vid
system, som möjliggör tillämpning av
tryckkam-martryck på ca 3 at a, bedömes sektionsarean
böra vara minst 3 nr. För det supersoniska
området bedömes arean vid det valda
vakuumsystemet böra uppgå till 1 nr.
För systemvalet vid transsoniska tunnlar är
slutligen även den kostnadsram, som maximalt
kan ifrågakomma, av stor betydelse.
Flygforsk-ningskommittén har i sitt första betänkande på
allmänna grunder bedömt, att en kapitalinsats
för den flygplantekniska forskningen på ca 38
Mkr. — varav huvudparten måste komma på den
aerodynamiska forskningen — vore fullt
berättigad. Denna summa förefaller betydande men
måste dock anses snäv i betraktande av de
väldiga kostnader, som utomlands nedläggas
framför allt på transsoniska tunnlar.
De nya vindtunnlarna
Utbyggnadsetapp 1
Uppförandet av en supersonisk anläggning i
huvudsaklig överensstämmelse med det förslag,
Fig. 6. Schematisk sektion
av vakuumanläggning
med 1 m’ tunnel.
som Flygforskningskommittén framlade i sitt
andra betänkande (februari 1949), beslöts av
1950 års riksdag. Den kommer som nämnt att
utföras enligt vakuumprincipen och bestå av två
tunnlar om 1 resp. 0,25 m2, vakuumbehållare i
form av tvenne bergrum på 8 000 och 2 000 in8,
en pumpanläggning på 1 350 hk, en
torkanläggning, en laboratoriebyggnad ävensom en ny
verkstads-och kontorsbyggnad. De båda tunnlarna
avses för machtal upp till 4, men det är möjligt, att
den större tunneln tillsvidare begränsas till
ungefär il/= 2,5. Även underljudmachtal skall
kunna uppnås genom strypningsreglering, dvs.
åt-snörning i ett snitt efter mätsträckan, så att
ljudhastighet uppnås i detta snitt och en av
åt-snörningens storlek bestämd underljudhastighet
uppstår i mätsträckan.
Fig. 6 visar en tvärsektion genom 1 m2 tunneln och
omgivande delar. Torkningsanläggningen utgöres av en
huvudbädd om 210 m2 och ca 30 ton silicagel samt ett
hjälp-torkaggregat, som består av två torkbäddar med
sammanlagt ca 25 t silicagel. Hjälptorkaggregatet är till för att
reaktivera och kyla huvudbädden mellan blåsningarna.
Denna reaktivering sker genom att kall och torr luft från
det ena hjälpaggregatet blåses genom huvudbädden i
motsatt riktning mot den vid vindtunnelförsök. Samtidigt
reak-tiveras den andra hjälptorkbädden, varvid den relativt
varma och torra luften från vakuumpumparna utnyttjas.
Sedan luften passerat huvudbädden, kommer den in i en
tryckkammare och därifrån in i mätsträckan. Före denna
finnes en avstängningsventil, som dimensioneras för att
motstå 1 at tryck. Genom att stänga denna ventil kan
mätsträckan och diffusorn täthetsprovas eller öppnas utan att
torr luft läcker ut från tryckkammaren.
Mätsträckan konstrueras i första hand med utbytbara
munstycksblock för ändring av överljudmachtal samt för
"sluten" stråle, varvid väggarna bildar direkt fortsättning
på munstyckets sidor. Konstruktionen utföres dock så, att
ställbara väggar eller halvöppen eller öppen mätsträcka —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
