Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 29 december 1951 - Nya vindtunnlar vid Flygtekniska Försöksanstalten, av Bo Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1143
2 resp. 4 väggar utflyttade på visst avstånd från
luftstrålens konturer — senare kan införas.
Efter mätsträckan följer en ställbar diffusör, som är så
utförd, att avståndet mellan den övre och undre väggen
snabbt kan varieras, varvid olika former kan erhållas
på diffusorn. Ställbarheten avser dels att möjliggöra
stryp-ningsreglering vid underljudfart och dels att vid
överljud-fart genom tryckåtervinning kunna förlänga försökstiden,
något som dock först får större betydelse vid machtal
över 2,0.
Omedelbart efter den ställbara diffusorn böjer tunneln
av nedåt i 90°, varpå följer en snabböppningsventil i
markytans nivå. Denna ventil är utförd som en vagn, som löper
på räls och manövreras av en pneumatisk cylinder,
öppningstiden beräknas till ungefär 1 s. Efter
snabböppnings-ventilen följer en vertikal underljuddiffusor med ökande
tvärsektion. Denna leder ner till det större bergrummet på
8 000 m8.
Den andra tunneln, på 0,25 m2, är utförd på liknande sätt
och ansluten till samma torkningsanläggning. Dess
underljuddiffusor leder ned till det mindre bergrummet på
2 000 m3.
De båda bergrummen kan avstängas från varandra genom
en ventil, dimensionerad för 1 at a tryckskillnad,
varigenom antingen de båda tunnlarna kan köras helt
oberoende av varandra och med olika trycknivå (machtalområde)
eller också endera tunneln kan anslutas till den totala
volymen. I senare fallet erhålles längre maximala
försökstider eller bättre driftekonomi vid kort försökstid, enär
evakueringen ej behöver drivas så långt.
Bergrummen utförs med plan botten och halvcirkulärt
tak. De skall ligga på ett djup av ca 25 m från markytan
till bottnen. Geologiska undersökningar har visat, att berget
är av god beskaffenhet, men vi förutser att behöva utföra
en hel del tätning av sprickor i bergväggarna genom
injice-ring av cementvälling under högt tryck. I anslutning till
det mindre bergrummet, men skilt från detta genom en
port, finnes ett maskinrum för pumpanläggningen. Genom
denna placering erhålles god isolering av bullret från
pumparna.
Vakuumpumparna är av Lysholms skruvtyp. I första
hand förutses tre pumpar, som vardera drivs av en
elmotor på 450 hk. De är utförda så, att de icke avger någon
olja, vilket är ett villkor för att luften från pumparna med
fördel skall kunna användas för reaktivering av
hjälp-torkaggregaten.
Med den relativt obetydliga luftläckning genom
bergväggarna, som vi räknar med, beräknas följande pumptider
i minuten för 1 m2 tunneln ansluten till den totala
bergrum svoly men:
Försökstider Machtal
s 0,8 0,9 1,5 2,0 2,5 3,0
10 .............. 2,7 2,8 3,1 3,3 3,6 3,9
15 .............. 4,6 4,8 5,3 5,5 5,9 6,3
20 .............. 7,7 7,3 7,7 8,2 8,7 9,3
25 ............................10,5 11,1 11,4 12,2 12,9 13,9
30 ............................14,3 15,4 15,8 16,7 17,7 —
De längsta försökstiderna förutsätter evakuering ned till
ca 0,1 at a tryck i bergrummen. För 0,25 m2 tunneln blir
de maximala försökstiderna 4 gånger så långa.
De nuvarande tre vakuumtunnlarna och deras
stålbehållare kommer att överflyttas till den nya anläggningen. Vid
anslutning till bergrummen eller direkt till
vakuumpumparna kommer de att kunna drivas kontinuerligt. Därjämte
förutses plats för ytterligare tunnlar för framtidsbehov.
De två större tunnlarnas prestanda är
markerade i fig. 2 och 5. Tunneln på 1 m2 täcker övre
delen av transsoniska överljudområdet med
någorlunda tillfredsställande reynoldska tal.
Anläggningskostnaden för den supersoniska
anläggningen beräknas till 8,18 Mkr. Den årliga
strömkostnaden beräknas till 180 000 kr.
Orsakerna till att vakuumsystemet valdes för
den supersoniska anläggningen är i korthet
följande. Ett intermittent system föredrogs framför
kontinuerlig drift främst på grund av lägre
effekt, större flexibilitet, lägre anläggnings- och
årskostnader samt kortare anläggningstid. Av de
olika intermittenta systemen valdes
vakuumprincipen, enär denna är särskilt väl lämpad för
höga machtal och ger konstanta
strömningsförhållanden. Ejektortunnlar går endast upp till ett
machtal på ca 1,7, och vid
direktutblåsningstunn-lar föreligger betydande svårigheter att förhindra
variation i tryck och temperatur under
försökstiden såvida icke tryckluftmagasinet utföres som
ett "vått bergrum" med konstant tryck, av den
typ som anlägges vid Svenska Flygmotor AB i
Trollhättan. Ett sådant skulle emellertid kräva
väsentligt längre anläggningstid än som kunde
godtas för den första utbyggnadsetappen, i
synnerhet som det på en gång måste byggas ut till
Fig. 7. Schematisk bild av nya
vindtunnelanläggningar vid FFA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
