Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 8 januari 1952 - Eldrift av tryckpressar, av Carl J E Kiessling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 1952
5
Fig. 9. Varvtal-momentkurva
för t.v. likströms
kompound-motor (1 fullt fält, 550 V, 2
50 °/o fältreglering, 3
polspänningen 7,5 °lo av normala
driftspänningen), t.h.
kommutatormotor (1 högsta borstläge, 2
synkronläge, 3 lägsta borstläge).
effekten det effektiva medelvärdet för
arbets-cykeln. Kurvorna, fig. 8, visar att momentet
under den krypande gången ändrar sig avsevärt
under olika belastningsförhållanden från tomgång
till fullt färdig press med plattor, papper och
tryck på rullarna. Momentet kan variera från ca
0,1 till 0,5 av fullastvärdet. Kurvorna avser
pressar med rull- och skivlager normalt monterade.
Vid glidlager är igångdragningsmomentet ända
till 2,5 gånger så stort soin det normala. Vid
förspända lager kan igångsättningsmomentet gå upp
till fulla värdet.
Enligt europeisk praxis användes huvudmotor
för den höga hastigheten och bimotor med
övergångskoppling och växel för den krypande
hastigheten, eller också enkelmotor som kan regleras
från låga till höga varvtal i jämn följd. Vid
likström väljes kompoundmotor och vid växelström
kommutatormotor.
I USA har man tidigare nöjt sig med
hu-vud- och bimotoralternativet. Vid likström väljes
kompoundmotor, vid växelström asynkronmotor
med eftersläpningsreglering. Numera ges
företräde åt rörstyrda likströmsmotorer. Som
väsentliga fördelar för detta system framhålles
minskade energiförluster och
anläggningskostnader för kylning av lokalerna, god
faskompensation och verkningsgrad, idealisk kontroll av
motorn med reglering 1 : 40 av varvtalet.
I det följande görs ett försök att jämföra
kommutatormotorn och den rörstyrda
likströmsmotorn, båda avsedda för 380 V, resp. 50 p/s
växelström.
En kommutatormotor med borstbryggsreglering kan
byggas för drift från stillestånd till fullt varvtal i kontinuerlig
reglering. Vid 30—100 ’%> av fullt varvtal är
moment-varv-talskarakteristikan av shuntkaraktär, men vid lägre
hastighet har den seriekaraktär. För att kunna möta den för
krypande gång gällande momentkänsligheten för varvtalet,
måste en regulator insättas för att inställa borstbryggan
automatiskt till rätt krypvarvtal (fig. 9).
Vid parallelldrift av flera motorer fordras en automatisk
borstbryggsinställning för att få motorerna att dela lasten
jämnt. Det har visat sig att på grund av motorernas olika
individuella egenskaper kan bryggorna ej mekaniskt fast-
låsas vid varandra eller drivas med syngonmaskiner. En fri
inställning av varje borstbrygga erfordras för att hålla
olikheter i belastning lägre än 5 ®/o.
En sådan lastfördelning kan erhållas på följande sätt,
fig. 10. Varje motor 1 erhåller en regulator 3 som
balanserar den mot en referensspänning som jämföres med
pressens varvtal. Referensspänningen alstras av
reglermotstån-det 5 och pressvarvtalet indikeras av tachometergeneratorn
A. När pressen uppnått det mot referensspänningen
svarande varvtalet är spänningen mellan skenorna I och II
noll. Belastningsutjämningen åstadkommes av donet 6 som
omvandlar belastningsströmmen i en med belastningen
proportionell likspänning. Skiljer sig belastningarna åt i de
olika motorerna, erhåller regulatorerna impulser som
reglerar borstbryggorna så att motorlasterna blir jämnt
fördelade. Återföringsdonet 7 förhindrar överreglering av
borstbryggorna.
För varje falsapparat erfordras en tachometergenerator A,
referensmotstånd 5 och en grupp manöverskenor I, II, III
till vilka regulatorer och belastningsdon 6 anslutes, när
tryckverkets drift skall ske gemensamt med den ena eller
andra falsapparaten. Vid högre varvtal bortkopplas
tachometergeneratorn genom kontakten 9. Skall varvtalet ökas,
inkopplas en plusspänning genom kontakt 10, som låter
alla regulatorerna känna en för låg effekt, varför de öka
Fig. 10. Utrustning för last för delning och varvtalsreglering
på kommutatormotor; 1 pressmotor, 2 manövermotor, 3
pendelregulator, A tachometergenerator, 5 referensdon, 6
belastningsutjämningsdon, 7 återföringsdon, 8
likriktar-don, 9 kontakter för krypning, 10 kontakter för ökning, 11
kontakter för minskning, 12 omkopplare, 13 stoppbroms.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
