- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
6

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 8 januari 1952 - Eldrift av tryckpressar, av Carl J E Kiessling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 11. Schema för rörstyrd likströmsmotor för
rotationstryckpress; 1 huvudtransformator, 2 huvudbrytare, 3
reaktionsspole för en falsgrupp, 4 ignitronrör för en falsgrupp,
5 pressmotorer, 6 justeringsmotstånd, 7 överströmsrelä, 8
gemensamt överbelastningsrelä, 9 likriktare för
shuntfält-ström, 10 bromskontaktor, 11 referensdon, 12
tachometer-generator, 13 fasskiftningsdon för tändspänning, 14
fas-skiftningstransformator, 15 transformator för
tändspänning, 16 fasskiftningsdon för galler spänningen till
likriktare 9, 17 likriktare för manöverström, 18, 19
transformator för manöverström, 20 bromsmotstånd, 21
gallerstyr-transformator, 22 hållbroms, 23 transformator för fältström.

varvtalet. Skall varvtalet minskas, inkopplas med 11 en
minusspänning och regulatorn reglerar ned borstbryggorna.

Den rörstyrda likströmsmotorn bygger på
likströmsmotorernas välkända varvtalsreglering genom
spänningsreglering och shuntning.

Med de här förekommande effekterna av ca 30 kW per
tryckverk eller 240 kW för fem enheter och en fals för
maximal 500 r/m måste ignotroner eller
kvicksilverlikriktare användas för likriktningen. Vid ignotroner regleras
spänningen genom att tändelektrodernas
tändningsögon-blick varieras. Ett galler användes för stabilisering. Vid
kvicksilverlikriktare kan spänningen regleras dels genom
lindningsomkopplare för transformatorn och dels med
gallerstyrning. Sedan motorerna körts upp till full spänning,
kan ytterligare varvtalsreglering erhållas genom gemensam
fältförsvagning.

För ett normalt 380 V, 50 p/s nät erhålles en maximal
likspänning av 440—480 V. Motorerna väljs för denna
spänning, som bör vara hög då annars kabelnätet blir grovt
och dyrbart. För att god reglering och även begränsning
av kortslutningsströmmen skall erhållas, insättes
reaktansspolar. För andra nätspänningar måste transformatorer an-

vändas. I så fall kan transformatorerna utföras med
erforderlig kortslutningsreaktans. Det är även viktigt att
undersöka ignotronernas inverkan på det övriga nätet. Är t.ex.
pressbelastningen stor i förhållande till den övriga
belastningen inom anläggningen kan överspänningar och andra
störningar uppstå. Man bör därför helst ha en särskild
transformator för pressarna, och utföra denna så att den
i möjligaste mån utjämnar den pulserande lasten. I vissa
fall måste kondensatorer och reaktanser, som utjämnar
överspänningarna, installeras.

Ignotroner och likriktare erfordrar kylning, i regel med
rent vatten. Det inkommande vattnets temperatur bör ligga
mellan 6° och 40°C. Vattenkvantiteten är 7,5 1/min per
100 hk. Motorerna kyls på normalt sätt genom pressluft.
De bygges för ett normalt varvtal, som är hälften av det
maximala för pressen och shuntas 100 ®/o upp till fullt
varvtal. Orsaken till att stor shuntning användes är att
verkningsgraden och fasförskjutningen därigenom
förbättras vid de högre varvtalen. Dessa viktiga elektriska
egenskaper skulle vid varvtalsreglering genom enbart
spänningsändring bli allt för oförmånliga. En nackdel är dock att
motorerna blir större och svårhanterligare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free