Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 15 januari 1952 - En tillämpning av statistiska metoder inom grafisk forskning, av Ingemar Olsson och Lennart Pihl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 1952
25
En tillämpning av statistiska metoder
inom grafisk forskning
Civilingenjörerna Ingemar Olsson och Lennart Pihl, Stockholm
"Tag av denna kosteliga medicin ett stycke så
stort som en böna. Kastas det på tusen uns
kvicksilver, så förvandlas detta till ett rött pulver. Tag
av detta ett uns och kasta det på tusen uns
kvicksilver, som därav förvandlas till ett rött pulver.
Tag därav åter ett uns på tusen uns kvicksilver,
så blir allt åter till samma medicin. Av denna
sista medicin kan du slutligen taga ett uns och
kasta på tusen uns kvicksilver, så förvandlas allt
till rent guld, som är bättre än guld ur
bergverken." Så skriver den medeltida alkemisten
Pseudo-Lullus om de vises sten. Emellan
alke-misternas ockulta försöksverksamhet och våra
dagars materieomvandling i moderna
forskningslaboratorier är vägen lång och vindlande.
Vägen till kunskap har varit mödosam, och har
inte blivit lättare genom att metoderna att
planlägga, utföra och utvärdera försök inte har hållit
jämna steg med forskarens utveckling av den
instrumentella utrustningen. Ända fram till det
senaste decenniet har vägen till ett lyckosamt
forskningsresultat varit beroende mer på
experimentatorns intuition och tur, än på noggrant och
metodiskt arbete. Detta påstående låter kanske
hädiskt men innehåller säkert mycken sanning.
Under de senaste åren och speciellt under andra
världskriget har dock moderna metoder
utvecklats, främst med statistikens hjälp, som öppnar
nya perspektiv för forskningsarbetet och som har
blivit ett effektivt hjälpmedel för den
experimentella tekniken.
Många av dessa statistiska metoder bevakades
under kriget med stor hemlighetsfullhet men de
flesta av dem har nu frigivits till fromma för
andra forskningsområden än de militära.
Några av dem har kommit till användning
vid den tekniska forskning, som utföres vid
Grafiska Forskningslaboratoriet i Stockholm, som är
centrallaboratorium för den grafiska industrin i
Sverige. Dessa nya metoder har med stor fördel
kunnat tillämpas vid i stort sett alla typer av
försök. Med hänsyn till de goda erfarenheterna
från arbetet med deras hjälp, kan det vara av
intresse att ge några exempel på vår tillämpning av
denna försöksmetodik.
519.2 : 001.891 : 655
De statistiska metoderna
Den gren av den matematiska statistiken, som
med fördel tillämpas vid ett
forskningslaboratorium eller inom industrin är variansanalysen.
Denna utvecklades främst av R Fisher1 och är
för närvarande i form av faktorexperiment ett
av de effektivaste hjälpmedel som forskaren i
dag har till sitt förfogande.
Med faktor experiment avser vi i det följande
varje slag av multivariabla system, där de
oberoende variablerna från början har eller ges vissa
kvalitativa egenskaper eller kvantitativa värden,,
som de behåller eller hålls vid under ett försöks
gång. Ett faktorexperiment skall vara så
planerat, att ett så riktigt mått som möjligt erhålles
på det experimentella felet.
Den traditionella metoden att bearbeta ett
problem som gäller att studera hur en faktor
bestäms av flera oberoende variabler är att man
endast varierar en av dessa och håller alla andra
konstanta. Om man skärskådar denna
försöksmetodik, som vi här tillåter oss att kalla den
klassiska, finner man att den är långt ifrån idealisk.
Vill man t. ex. ha en uppfattning om vad som
händer när man ändrar en variabel, blir denna
uppfattning vid användning av den klassiska
metoden riktig endast om denna ändring ger
samma resultat, oberoende av vilket värde de andra
variablerna har. Är detta ej fallet — och det vet
man ju inte från början — når man en felaktig
slutsats med sitt försök. Detta fenomen, att en
ändring av en variabel A från A i till A2 ger ett
resultat, när variabeln B har värdet BA och ett
annat när den har värdet ß2, kallas samspel
mellan de oberoende variablerna och om ett sådant
samspel ger den klassiska försöksmetodiken
inget besked.
Om man i stället ändrar alla sina variabler
samtidigt och utför undersökningen efter en på
förhand bestämd plan, där de olika
försökselementen utförs i en ordning som helt bestämmes av
slumpen, kan man lösa problemet med en helt
annan effektivitet. Resultatet av på detta sätt
utförda försök kan nämligen matematiskt
bearbetas och på ett överskådligt sätt ge besked om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
