Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 15 januari 1952 - En tillämpning av statistiska metoder inom grafisk forskning, av Ingemar Olsson och Lennart Pihl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
bestämmer färgens tixotropa egenskaper, dvs.
viskositetens variation med
bearbetningsgraden6’7.
Med hjälp av dessa instrument har vi alltså
kunnat kontrollera våra variabler och således fått
möjlighet att undersöka, om färgmängden g på
formen, tryckhastigheten v, färgviskositeten r\
och trycket p har något inflytande på
färgför-delningstalet ij för en bestämd sorts papper, och
hur detta inflytande i så fall är beskaffat.
När det gäller att kartlägga ett område som
detta, måste man vid försökets planerande välja
sådana värden på de oberoende variablerna att
bestämda skillnader föreligger mellan deras
absolutvärden. När det första försöket har genomförts
och tolkats, planerar man med ledning av detta
nya försök för att detalj studera intressanta
områden.
Vid denna undersökning valde vi som
grundförsök ett fyrfaktorexperiment på två nivåer, dvs.
de fyra oberoende variabler gavs vardera två
värden enligt följande: v gavs värdena v± — v2, p
värdena p± — p2, g värdena g± — g2 och rj värdena
Vi — Vi måste därvid utföra försöket så att
dessa värden på variablerna hålls under kontroll
vid varje tryckning.
Enligt grunderna för den vanligaste typen av
faktorexperiment görs försöken efter en på
förhand uppgjord plan, så att alla kombinationer
täcks, varvid försökselementen givetvis utförs i
en ordning som helt bestäms av slumpen. För
överskådlighetens skull uppställs därvid en
tabell av det utseende som framgår av tabell 1.
I tabellens nedre rader har de erhållna värdena
på färgfördelningstalen y insatts enligt ett
tryckförsök med tidningspapper. För att få större
noggrannhet och oberoende värden på det
experimentella felet bör man göra en eller flera
upprepningar av varje försökselement. I den här
undersökningen har emellertid någon upprepning
ej gjorts, såsom framgår av tabellen.
Låt oss nu endast schematiskt redogöra för hur
det i denna tabell redovisade materialet
vidare-bearbetas för att slutligen leda fram till
varianstabellen, som är det matematiska svaret på hur
försöket utfallit. För att kunna beräkna denna
måste man ha materialet i form av
tvåvägstabeller, dvs. varje tabell innehåller endast två av
variablerna, varvid den beroende variabelns
siffervärde erhålles genom summering över de övriga
variablerna, varvid dessa betraktas som
konstanta.
____Pi______Pa_
!_9i______82_____9i____9*_
V1 V2 V1 Vs V1 V.2 V1 ve
Vi \ Va Vi I % Ii I Ve Vi % Vi Ve Vi Ve Vi I Ve Vi I Ve
I j i i I T j i
1,31 1.33 1.20 1.05 2.01 2.04 1,69 1,72 1.46 1,53 1.26__ 1,23 2,38^ 2,33 !_L93 1,80
28
Fig. 3. Tryckpress (GMA-Frontex) med mätutrustning.
Fig. 4. Oscillogram över tryckförloppet.
tryckkänsliga kroppar med trådtöjningsgivare i
tryckformen så att på samma oscillogram, fig. 4,
soin visar trycket, kunde hastigheten registreras
under tryckögonblicket, som har endast några
hundradels sekunders varaktighet. Tidgivningen
erhölls med en tonfrekvensgenerator.
Färgmängden på formen bestämdes före och
efter tryckningen genom vägning av formen på
analysvåg. Formens storlek var 1 dm2 och det
påförda färgskiktets tjocklek några tusendels
millimeter. Färgviskositeten varierade ifrån
några pois upp till flera hundra. Den bestämdes i
roterande viskosimeter av Couettes typ, som även
Tabell 1. Faktorexperiment med fyra oberoende variabler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
