Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 15 januari 1952 - En tillämpning av statistiska metoder inom grafisk forskning, av Ingemar Olsson och Lennart Pihl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 1952
29
Ur fyrfaktorstabellen 1 erhålles genom sådan
summering först fyra tabeller innehållande tre
oberoende variabler: pgv, pgrj, gvrj och pvr], och
sedan sex tabeller med två variabler i varje: pg,
gv, pv, prj, vrj och grj. Med ledning av dessa
tabeller beräknas följande varianstabell:
Orsak Frihetsgrader Kvadratsumma Varians
Mellan p 1 0,1540 0,1540
Mellan g 1 1,9113 1,9113
Mellan v 1 0,3937 0,3937
Mellan v 1 0,0027
p X g 1 0,0095
pXv 1 0,0127
gXv 1 0,0333
pXr) 1 0,0004
g X rj 1 0,0001
vXr] 1 0,0077
pXgXv „ 1 0,0034
pXgXrj 1 0,0105
pXvXv 1 0,0000
gXvX*] 1 0,0023
Felet 1 0,0012
Summa 15 2,5428
Den kolumn i tabellen, som är betecknad
"varians", anger de variationer i form av o2, som
ändringar i de oberoende faktorerna ger upphov
till. Dessa varianser jämförs med hjälp av
F-pro-vet med det mått på det experimentella fel som
felvariansen är, varvid man erhåller besked om
de olika variablernas och samspelens betydelse
för resultatet.
Av varianstabellen framgår, att enkeleffekterna:
trycket p, tryckhastigheten v och färgmängden g
har givit hög signifikans, medan något samspel
(pg, vg, osv.) ej synes existera. Att viskositeten
ej visat signifikans beror i detta fall på att
tillräcklig skillnad ej förelegat i absolutvärdena rj±
och t]2.
För att erhålla noggrannare besked om hur en
oberoende variabel inverkar på den beroende
variabeln, kan man enligt samma princip utföra
försök med variablerna på fler nivåer. Man får
därvid möjlighet att grafiskt åskådliggöra
sambanden. I försöken med tryckning av ett
tidningspapper har vi närmare studerat bl.a.
färgvisko-sitetens, tryckets, färgmängdens och
tryckhastighetens inflytande på färgfördelningstalet.
Eftersom inga samspel förelåg, får kurvorna det
utseende som framgår av fig. 5, oberoende av
värdena på de övriga variablerna inom de gränser
försöket omfattar. Färgfördelningstalet kan alltså
uttryckas som en funktion av de oberoende
variablerna enligt y = f(v) -f f(q) + f(p) -f f(g).
Experimentets utformning ger att varje punkt i
diagrammen representerar ett medelvärde av i
detta fall nio bestämningar. Kurvornas utseende
anger därvid, hur olika faktorer direkt påverkar
f ärgöverf öringen8.
Den undersökning, som vi ovan planerat och
Fig. 5. Diagram över färgfördelningstalens beroende av de
oberoende variablerna p, g, v, t] vid tryckning av
tidningspapper.
genomfört i form av ett fyrfaktorexperiment, har
vi valt endast som exempel ur ett flertal olika
typer av försök där faktoranalysen ger en god
tidsbesparing och en riktig bedömning av
försöksmaterialet. Man har inom de tekniska
resursernas ram möjlighet att på liknande sätt utföra
experiment med ett stort antal variabler
samtidigt. Vi har med framgång prövat
faktorexperiment med fem oberoende variabler på
syntetise-ring av bl.a. en oorganisk förening under olika
betingelser, så att ett mycket stort område har
kunnat genomarbetats systematiskt och effektivt.
För att underlätta räknearbetet vid sådana
försök erfordras en räknemaskin, som har stor
kapacitet och med många kombinationsmöjligheter.
Vid våra arbeten ha vi med fördel använt en
kalkyleringsmaskin Monroe CAA och med dess
hjälp avsevärt nedbringat tiden för den
matematiska behandlingen.
Vi har även underlättat uträkningarna och
protokollföringen genom att trycka
tabelluppställningar för faktorförsök med 2—5 variabler, så
att de erhållna resultaten endast behöver införas
i avsedda rutor. Beräkningarna och
försöksmaterialet blir på så sätt lätt överskådliga.
Genom att på liknande sätt utföra tryckförsök
på olika sorters papper, bestrukna och glättade
tryckpapper och olika slags folier, har vi kunnat
erhålla en uppfattning om de fundamentala lagar
som bestämmer färgöverföringen vid
tryckningen.
Vi har t.ex. funnit, att för högt glättade
tryck-papper bestämmes färgöverföringen i första hand
av papperets adhesion till färgen. För papper med
sämre glättning och med hög porositet bestäms
färgöverföringen till största delen av de yttre
variablerna såsom hastighet, tryckspänning och
färgviskositet, eftersom färgen bokstavligen talat
tryckes in i papperets håligheter9. Genom en
utvecklad mätteknik har vi även kunnat driva
noggrannheten så långt, att vi har kunnat studera
0,0070/12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
