Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 22 januari 1952 - Nya metoder - Kulor för blästring, av VK - Svetsning och skärning genom lokal uppvärmning, av sah - Metallskärning — en kemisk enhetsprocess, av SHl — sah - Biplastkontakter, av sah - Aktivroder, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 1952
67
Även för blästring av icke-järnmetaller såsom brons och
mässing är den nya kultypen lämplig, emedan kulorna kan
framställas av tråd av lämplig icke-järnmetall. Man kan
således komma från missfärgning av den blästrade
metallytan, som ofta är ofrånkomlig vid blästring med järnkulor
(Metallurgia febr. 1951). V K
Svetsning och skärning genom lokal uppvärmning.
Det är känt att mycket höga strömstyrkor kan uppstå i en
elektrisk ledare i punkter där elströmmens riktning tvingas
till en tvär riktningsförändring. Om sålunda en inskärning
med spetsig vinkel göres i en metallplåt och elström av hög
strömstyrka inmatas på motsatt sida av plåten, lär en
strömkoncentration av sådan storlek uppstå vid
inskärningens spets, att metallen där kan smälta.
Genom smältningen bildas ett litet hål, som ökar det
ursprungliga insnittets djup. Om nu samtidigt plåten dras
isär kan snittspetsen fås att vandra över plåten med stor
hastighet. En förutsättning är att avståndet mellan
elektroden och snittspetsen hålles konstant.
Processen är reversibel: om man undan för undan
pressar samman två plåtar samtidigt som en elektrodrulle föres
över plåten, kommer plåtarna att välla ihop. Man
undersöker nu möjligheterna att använda den senare metoden
för sömsvetsning av rör vid liög hastighet genom
användning av högfrekvensström, som induceras i plåten genom
en spole (Engineers’ Digest juni 1951). sah
Metallskäming — en kemisk enhetsprocess. Hos en
amerikansk verktygsmaskinfirma upptäckte man vid prov
på skäroljor, använda vid bearbetning av aluminium, att
koltetraklorid, då det passerade verktyget reagerade med
metallen till aluminiumklorid. Detta sker inte i vanliga fall
och det var därför tydligt, att svarvspånen in statu
nas-cendi hade en reaktionsförmåga, som föreföll vara av
intresse.
Det var välbekant att vissa aktiva metaller såsom
magnesium, aluminum och natrium hade en katalytisk verkan,
vilken även utnyttjas vid tillverkningen av vissa syntetiska
ämnen. Reaktioner av detta slag var emellertid rätt svåra
att reglera både vid igångsättningen och under processens
gång. Vidare krävde en del av processerna närvaron av
stora mängder flyktiga ämnen, såsom eter, vilka utgjorde
ett avsevärt faromoment. Det syntes tänkbart, att dessa
svårigheter kunde övervinnas genom användning av
metall-spån in statu nascendi.
En apparat av denna typ, för skärning av spån av
metaller såsom aluminium, magnesium och zink i en vätska
har nu konstruerats för att åstadkomma reaktiva, blanka
metallytor, vilka underlättar metallens reaktion med
vätskan. Den är närmast ett slags svarv, som skär en
inmatad metallstav i spån. Härvid uppstår lokalt högt tryck,
hög temperatur och spänningar i den just frilagda
metallytan. Alla dessa omständigheter gynnar reaktion mellan
denna och den närvarande vätskan.
Apparatens skärande verktyg (fig. 1) roterar och har
spiralformad egg. Det befinner sig i en autoklav fylld med
den vätska, som skall reagera med den inmatade
metallstaven. I kärlets nedre del finns fasta skärmar mellan
vilka skivor med kniveggar roterar. Dessa rör om vätskan
och skär sönder de nedfallande spånen. Kärlet är
löstagbart och kan konstrueras för periodisk eller kontinuerlig
drift. Det har vidare återloppskylare, gasintag och fickor
för värmeelement och termometer.
Apparaten är främst avsedd för genomförande av
reaktioner mellan metaller och organiska vätskor, t.ex.
framställning av Grignardföreningar. När den satts i gång, är den
lätt att reglera, därför att reaktionen till största delen
sker i den lilla heta zonen vid verktyget. Eldfara,
explosions- och hälsorisker har nedbringats till ett minimum,
och produktionsförmågan är hög (Chemical Engineering
mars 1951, Business Week 31 mars 1951). SHl — sah
Biplastkontakter. Man har funnit att vissa plaster, t.ex.
nylon, polyeten och saran, genom mekanisk sträckning kan
få sina molekylkedjor permanent orienterade i
dragkraftens riktning.
Vid uppvärmning av en på så sätt sträckt plast drar sig
molekylkedjorna samman, vilket ger materialet en
negativ värmeutvidgningskoefficient i sträckriktningen. I
naturligt tillstånd däremot har dessa polymerer en avsevärd
positiv värmeutvidgningskoefficient.
Detta har givit uppslaget att genom sammanfogning av
orienterade och icke orienterade plaster framställa
värmekänsliga element av samma typ som bimetallkontakter,
i synnerhet som plastelementens temperaturkänslighet är
mycket stor. För nylon är sålunda skillnaden i
utvidgningskoefficient mellan orienterat och icke orienterat
material 3 X 1(T4 enheter dvs. en tiopotens större än för
metaller.
Man väntar sig att termoelement av plast skall få många
användningar, från ultrakänsliga instrument till billiga
termometrar, värmeregulatorer o.d. En begränsning ligger
dock i att temperaturen inte får överstiga 150—180°C
(Engineers’ Digest sept. 1951). sah
Aktivroder. Till de många typer av specialroder för
fartyg som har kommit fram under årens lopp tillkommer nu
aktivrodret. Detta, fig. 1, som har utvecklats av den tyska
pumpfirman Pleuger, består i princip av en liten propeller,
som är inbyggd i rodret och drivs av en kortsluten
trefasmotor i undervattensutförande, innesluten i ett
spolfor-migt hölje.
Anordningens huvudsakliga fördel är att propellerrodret
medger styrning med stillastående fartyg, varvid detta kan
vändas inom sin egen längd. Det är denna egenskap som
har gett upphov till namnet aktivroder, till skillnad från
det vanliga ("passiva") rodret, där roderverkan ernås på
Fig. 1. Apparat för
metallskärning.
Fig. 1. Pleuger-aktivroder, monterat på en last
fartygsmodell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
