Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1952 - Nya metoder - Geodimetern, av D H - Apparat för framställning av syntetiska kristaller, av Sven Olson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 1952
89
Fig. 3. Ljusintensitetens variation med ljusets passage
genom Kerr-cell.
minskar från punkt C’ till punkt D’ dvs. en ökning i
spänning medför en minskning i ljusintensitet.
Eftersom fotocellens känslighet följer den högfrekventa
kurvan, representerar tydligen den högra halvan av fig. 3
förhållandena då högsta känslighet hos fotocellen är
samtidig med högsta ljusintensitet (fig. 1 a) under det att den
vänstra delen åskådliggör förhållandet då högsta
känslighet hos fotocellen är samtidig med lägsta ljusintensitet
(fig. Ib).
Eftersom instrumentet ju ger största
avläsningsnoggrann-het då det får indikera ljusintensiteten noll, måste man
tydligen ombesörja att avståndet mellan mätinstrument och
spegeln S3, fig. 2, är sådant att ljusintensiteten blir noll.
Det är dock utan vidare klart att detta är praktiskt
out-förbart vid uppmätning av långa avstånd. I stället inför
man i instrumentet en viss fasförskjutning mellan de
spänningar som påverkar Kerr-cellen och fotocellen, vilket
innebär att man skenbart flyttar instrumentet till nolläget.
Denna skenbara förflyttning måste därefter uppmätas,
vilket sker genom att man avlänkar den utgående
ljusstrålen och inför den i en av prismor och reflekterande
rör bestående variabel ljusväg, varifrån den åter inmatas
på fotocellen. Denna ljusvägs längd inställes så att
noll-avläsning på instrumentet åter erhålles, varefter
ljusvägens längd avläses. Ljusvägen kalibreras med en
flyttbar reflektionsanordning innan mätningarna utföres.
För att möjliggöra en absolut mätning av ett avstånd
har apparaten försetts med två olika
högfrekvensoscilla-torer med olika frekvenser (frekvensavstånd 100 kp/s).
Dessas båda styrkristaller är inneslutna i en kristallugn,
vars temperatur automatiskt hålles vid 50°C.
Den speciellt konstruerade Kerr-cellen har givits minsta
möjliga dimensioner för att nedbringa den erforderliga
modulationseffekten och därmed apparatens vikt, vilket
är av stor betydelse enär apparaten skall vara
transportabel. Fyrkantvågen får man genom att avskära topparna
på en 50 p/s sinusformad spänning med glimlampor.
Denna metod ger praktiskt taget konstant spänning över
två tredjedelar av inkopplingsperioden, vilket i sin tur
medför synnerligen god verkningsgrad hos Kerr-cellen.
Den i fotocellen alstrade strömmen förstärkes i ett
förstärkarrör och inmatas därefter på mätrören.
Högfrekvensens fasläge ändras med tillhjälp av en goniometer
bestående av en fördröjningslinje, omkopplingsbar i elva steg.
Ytterligare finjustering erhålles med tillhjälp av en
variabel kondensator.
Alla högspänningar erhålles från oljekylda
transformatorer och samtliga likriktare är metallikriktare av
selentyp. Effektåtgången är vid 220 V, 50 p/s, ungefär 175 W.
I hopfällt skick har geodimetern dimensionerna: längd
800 mm, höjd 620 mm, djup 370 mm och totalvikt ca
65 kg. De stora konkava speglarna (Sj och S3, fig. 2) har
en diameter av 300 mm och ett fokalavstånd av 500 mm.
Den sfäriska aberrationen kompenseras genom speciella
små reflekterande spegellinser LS1 och LSa (A Holtsberg
i Aga Journal okt. 1951). D H
Apparat för framställning av syntetiska kristaller.
Inom elektroniken har kristaller fått en snabbt växande
användning, hittills kanske mest för styrning av
radiosändare och till mikrofoner. Till en början utnyttjades
mest naturliga kristaller framför allt av kvarts, men man
framställer numera både sådana och kristaller av andra
ämnen med konst (Tekn. T. 1950 s. 1137). De syntetiska
kristallerna är oftast billigare och i många fall bättre än
de naturliga. Det senare gäller t.ex. för
seignettesaltkri-staller som inte finns i naturen och som ger större
piezo-elektrisk effekt än alla andra hittills prövade, användbara
kristaller.
De viktigaste faktorerna vid framställning av stora
kristaller genom en enda ympkristalls tillväxt är
temperaturen hos den lösning ur vilken kristallisationen sker, och
utbytet av lösningen närmast intill den växande
kristallens ytor. Det är nämligen de som bestämmer kristallens
tillväxthastighet. Är de inte rätt avpassade bildas nya
kristaller, och den önskade kristallens tillväxt minskas
eller upphör. En god metod att byta lösningen invid
kristallen är att sätta denna i rotation.
En effektiv temperaturreglering kan uppnås med en
kontakttermometer tillsammans med ett relä, som fordrar
mycket liten manöverström. Används ett olämpligt relä
uppstår gnistor, och amalgam bildas i termometerns
kapillärrör, varigenom till- och frånslagningarna inte blir
exakta. Detta inträffar inte för ett elektronikrelä med
högst 0,25 mA manöverström. Dessutom tillåter ett sådant
användning av en mycket tunn kontakttråd i termometern,
varigenom adhesionskraften mellan tråd och kvicksilver
blir liten, och regleringsanordningens egennoggrannhet
stor.
I en apparat (fig. 1) för framställning av kristaller på
upp till 1 kg bör kristallisationskärlet vara en glasburk
rymmande ca 1,75 1. Det måste givetvis vara mycket väl
rengjort så att det inte innehåller kristallisationskärnor.
Det omges av en i båda ändar öppen låda L med 400 X
400 mm basyta och 600 mm höjd. I denna finns en
kontakttermometer / med ett regleringsområde på 15—45°C
Fig. 1. Apparat för framställning av seignettesaltkristaller;
drivmotor för A kristall, B cirkulations fläkt, C
kontakt-termometer, D elektronikrelä för termometer, E relä för
successiv urkoppling av värmelampor, F kristall, G
saltlösning, H stativ för kristallisationskärl, I ställbar
kontakttermometer, J fläkt för luftcirkulation, K
värmelampor, L låda, M kanaler för in- och uttagning av
cirkulationsluft, N värmerum, O luftisoleringsrum, P linor,
Q linhjul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
