Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1952 - Nya metoder - Apparat för framställning av syntetiska kristaller, av Sven Olson - Markgjutna betongbjälklag, av Rg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
TEKNISK TIDSKRIFT v
Fig. 1. Gjutning av bjälklagsplattor på marken med
vanliga vågmaskiner.
för en kvicksilverpelare på ca 100 mm längd. Lådan kan
lämpligen göras av masonit med en löstagbar glasskiva
som framsida. Den omges av ett yttre hölje i vilket luften
värms upp av koltrådslampor, och bringas i cirkulation
av en liten fläkt J. Mellan lamporna och innerlådan finns
en värmeisolerande vägg.
Kristallisationen skall för t.ex. seignettesalt börja vid
40°C. Lösningen skall vara nätt och jämnt mättad vid
denna temperatur. En ympkristall av en sockerbits
storlek fästes med en tunn koppartråd vid nedre ändan av
den vertikala axel som räcker ned i kristallisationskärlen
och ges omedelbart en rotationshastighet på ca 50 v/m.
Kristallen bör placeras ungefär mitt i lösningen. Den skall
växa i 14 dygn, under vilken tid temperaturen skall falla
jämnt från 40 till ca 20°C. Därför har
kontakttermometerns inställningsskruv försetts med en linskiva som
drivs av en långsamtgående motor.
Värmekällans till- och frånslagningsperioder skall vara
lika stora och inte mer än 5 s långa. Detta innebär att
den vid en viss tidpunkt rådande temperaturen inte får
variera mer än± 0,005°C. Det är därför nödvändigt att
koppla ur värmelampor allteftersom temperaturen i lådan
sjunker. Detta sker automatiskt med ett relä.
Vid försök med den beskrivna apparaten har
seignette-saltkristaller på upp till 1,5 kg framställts. Med större
apparatur bör större kristaller erhållas. Sven Olson
Markgjutna betongbjälklag. Betongbjälklag, som gjutes
på marken vid arbetsplatsen (Tekn. T. 1950 s. 159, 1951
s. 633), kan också monteras utan krän. Sålunda har man
i USA hittills byggt ett tjugotal tvåvåningsbyggnader, där
tak- och ett våningsbjälklag gjutits ovanpå varandra på
marken rakt under sitt slutliga läge i huset (fig. 1).
För arbetet har använts samma maskinella utrustning
som vid vägbeläggningsarbeten. Det vertikala
transportmomentet utföres med hjälp av hydrauliska domkrafter,
som placeras på övre ändan av pelare av stål eller betong
(fig. 2). Pelarna kvarstår som stöd i den färdiga byggnaden.
Lyftningen sker via gängade stålstänger, som fastgöres
i en stålplatta, ingjuten i bjälklagsplattan (fig. 3).
Domkrafterna är synkroniserade, så att en bjälklagsplatta på
flera stöd lyftes upp med samma hastighet i alla punkter.
Den hittills största bjälklagsplatta, som lyfts på en gång,
var 15 X 50 m2 och placerad på tolv stöd.
Någon gång har man gjutit bjälklagsplattorna av
lättbetong. Som nästa steg i utvecklingen planeras att
förspänna plattorna.
När stommen är monterad kan ytter- och innerväggar av
lämpligt material muras upp (fig. 4), varvid arbetet
utföres under tak. Skarvarna mellan bjälklagsplattor
placeras om möjligt så att de täcks av en mur. Innan bjälk-
Fig. 2. Upplyftning av bjälklagsplattor med hydrauliska
domkrafter, placerade på toppen av pelare, som permanent
ingår i husets stomme.
lagsplattan lyftes upp, placerar exempelvis rörmokaren
sina badrumsblock m.m. på plats och fortsätter oberörd
sitt arbete under färden.
Bland fördelarna med denna byggnadsmetod nämnes
besparing av formvirke och hissar, vilket i sin tur ger
murare, rörmokare, elektriker m.fl. bättre utrymme och
rörelsefrihet. Metoden anses ge en betydande total besparing
(Magazine of Building sept. 1951). Rg
Fig. 3.
Lyftorganen fastgöres i en
stålplatta,
ingjuten i [-bjälklagsplattan.-]
{+bjälklags-
plattan.+}
Fig. i. Ytter- och innerväggar muras upp efter stommens
montering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
