Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 5 februari 1952 - Böcker - Dieselmotor- eller turbindrift för fartyg, av N Lll - Mathematical engineering analysis, av Börje Langefors - The design of experiments, av Ingemar Olsson - Irrigation engineering, bd 1, av N E Brink
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
TEKNISK TIDSKRIFT v
däremot var ganska obetydlig. Inom Broströmskoncernen
har man blott haft tre turbinfartyg, nämligen Svenska
Amerika Liniens passagerarångare "Drottningholm" i trafik
under 28 år, Ångbåts AB Ferms lastångare "Forsvik"
under 22 år och Liberty-fartyget "Lappland" under 5 år.
Broströmskoncernens flotta omfattade i början av 1951 76
fartyg, varav 74 dieselfartyg och 2 ångare, ehuru ingen
av de sista turbindriven. Detta är ju talande nog, trots att
erfarenheterna med "Drottningholm", "Forsvik" och
"Lappland" varit mycket goda. Christiansson lämnade
därpå en längre översikt av de omständigheter som talar
emot resp. för användandet av turbinmaskinerier. Han
ansåg diesel- resp. turbinleverantörernas egna
driftkalkyler vara föga vägledande för redarna. Han hade den
uppfattningen att man inom svenska rederier för
närvarande för de flesta förekommande uppgifter föredrar
dieselmaskineri, men att man samtidigt måste vara allvarligt
intresserad av turbinångare för vissa ändamål, och givetvis
i synnerhet beträffande de större fartygsklasserna. Icke
minst med hänsyn till internationell konkurrens trodde
ban det vara klokt, om de svenska varven redan nu
undersökte och förberedde möjligheten att offerera
turbin-alternativ till därför hugade redare.
IVA.s här recenserade publikation kan rekommenderas åt
envar, som önskar sätta sig in i sjömaskineriernas troliga
utvecklingstendenser. N Lll
Mathematical engineering analysis, av Rufus
Olden-buboejr. Macmillan, New York 1951. 426 s., 220 fig. 6 $.
Förf. var från början "renmatematiker" men har senare
ägnat sig åt tillämpad matematik inom industrin. Därvid
har han funnit att ett av de svåraste problemen inom
industriell forskning är att på ett riktigt sätt ge sitt problem
en sådan form att det kan angripas med matematiska
medel. Det är åt denna fråga han ägnar sin bok. Denna är
därför ingen lärobok i tillämpad matematik — den
behandlar ej lösningen av matematiska problem.
Boken behandlar praktiskt taget alla de områden inom
fysiken, som en industriell forskare möter, så när som på
optiken. De olika områdena behandlas var för sig med
utgång från de grundläggande hypoteserna. Därvid
diskuteras vilka förenklingar det kan vara berättigat att
företa vid olika tekniska problem. De ekvationer, i regel
differentialekvationer, som därigenom kan uppställas, återges
för en mångfald exempel hämtade från skilda områden
av tekniken. I slutet av varje kapitel finnes ett flertal
övningsuppgifter för vilka anvisningar lämnas i bokens slut.
Karakteristiskt för boken är att problemen endast kräver
uppställandet av ekvationerna, ej deras lösning.
Framställningen är klar och lämnar på ett redigt sätt
sambandet mellan de grundläggande fysikaliska lagarna
och de aktuella tekniska problemen.
Den som väntar sig försök till unifiering av fysikaliskt
vetande och metodik blir besviken. Så t.ex. framställes
teorin för potentialströmning i kapitlen om vätskor och
gaser utan samband med potentialteorin inom
elektro-magnetismen. Vidare behandlas endast elementära fall,
och teorin för stora system — elektriska och mekaniska
nät — behandlas ej. Det första är enligt min mening en
allvarlig brist, den senare kan vara väl motiverad av
utrymmesskäl. Boken synes också närmast kunna tjänstgöra
som en — ganska kortfattad — handbok i de för teknisk
tillämpning viktigaste delarna av fysiken och såsom en
lärobok för metodiken att tillämpa dessa.
Den tekniska utstyrseln av boken är god. För dem, som
tar den för vad den är, och som behärskar teorin för enkla
differentialekvationer och för vektorer, kan den helt
säkert bli till ett utmärkt hjälpmedel. Den är också en
trevlig, kortfattad lärobok i "matematisk ingenjörskonst".
Börje Langefors
The design of experiments, 5 :e uppl., av Ronald A FisHiKR.
Oliver & Boyd, Edinburgh 1949. 242 s., 5 fig. 12 sh. 6 d.
Detta arbete, som är en utvidgning av ett kapitel i en
tidigare upplaga av samme förf:s "Statistical methods for
research workers" (Tekn. T. 1952 s. 70), är en
handledning i konsten att planera och utvärdera experiment, en
konst som varje forskare borde vara väl bevandrad i.
Studerar man boken närmare finner man dock att det mesta
arbete man gjort varit antingen felaktigt upplagt eller
resultatet felaktigt tolkat eller bådadera, och att man
följaktligen inte har en aning om hur experimentellt arbete
bör bedrivas.
Ett citat ur boken kan tjäna som belysning av förf:s syn
på problemet att planera och utvärdera experimentellt
arbete: "Man vet vanligen inte om effekten av en viss
faktor eller variabel är oberoende av alla andra faktorer som
kan varieras, eller om denna faktors inverkan står i ett
speciellt förhållande till variationer i andra faktorer.
Om forskaren under sådana förhållanden inriktar sin
uppmärksamhet på en enda faktor kan man förmoda, att
han antingen är det olyckliga offret för en doktrinär teori
om hur experimentellt arbete bör utföras, eller att det
material eller den tid och utrustning som står till hans
förfogande, är för begränsad för att tillåta honom studera
mer än en liten del av sitt problem."
Det inledande kapitlet behandlar grunderna för
experimentellt arbete med historiska aspekter. Förf. använder
det kända exemplet med damen som påstår att hon kan,
genom att smaka på en kopp te, avgöra om teet eller
grädden hällts först i koppen. Han visar hur man planerar
ett experiment för att avgöra om damen talar sanning eller
inte, och diskuterar resultatet av ett sådant försök.
I det följande kritiserar förf. ett experiment, utfört av
Darwin, och visar vilka fällor man kan falla i även vid
ett så enkelt exempel som det beskrivna. Resten av boken
ägnas åt moderna metoder för planering och tolkning av
experiment, där variansanalysen ingår som det viktigaste
arbetselementet.
Arbetet, som praktiskt taget är helt fritt från matematik
och formler, är grundläggande och bör ägas och läsas av
var och en som allvarligt tänker begagna statistiska
metoder i sitt arbete. Det kan tilläggas, att börjar man med
boken har man svårt att sluta. Den är rena nöjesläsningen.
Ingemar Olsson
Irrigation engineering, bd 1: Agricultural and
liydro-logical phases, av Ivan E Houk. Wiley & Sons, New York —
Chapman & Hall, London 1951. 545 s., 86 fig., 111 tab. 9 $.
Boken ingår som första del i en framställning om
konstbevattning av åkerjord. Den avhandlar härför
grundläggande faktorer ur jordbruks- och hydrologiska
synpunkter, och kommer tydligen att följas av en andra del, där
planering och organisering av dylika anläggningar
kommer att behandlas.
Inledningsvis ges en historisk överblick över ämnet fram
till nuvarande omfattningen av konstbevattning,
enkannerligen i västra staterna i USA. I fortsättningen
poängteras vikten av att val av lämplig jord är förutsättningen
för att konstbevattning skall visa sig framgångsrik. Med
sikte på detta ges i det följande en framställning om en
jords allmänna egenskaper samt metoder att mäta och
beskriva dessa. Sålunda behandlas ingående markens
fruktbarhet, markfuktighet och vattnets rörelser i marken.
Särskilt uppmärksammas yttre, såsom klimatiska,
meteorologiska och hydrografiska faktorers betydelse och
även här ges, om ock icke alltid fullständiga, redogörelser
för metodik. Växtens vattenbehov, förluster vid bevattning
genom avdunstning, avrinning, fastläggning i marken, vid
distribution etc., tillvaratagande av i naturen
förekommande vattentillgångar för bevattningsändamål samt växt och
jord kontra vattenkvalitet är andra spörsmål, som
ventileras. Speciellt behandlas alkalijordars
kvalitetsförändringar vid konstbevattning, orsak till försämring och
metoder till förbättring, översiktligt behandlas i sista
kapitlet nu i USA brukliga metoder för bevattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
