Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 12 februari 1952 - Hvorfor Norge allerede har en atomreaktor, av Gunnar Randers - NBS:s spektrala längdnormal - Kopparbesparingen - Större verktygslivslängd - En enkel spricksökning på gjutgods - Destillationskolonner av glas - Korrosionsskyddande färg - Världsskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1951/52, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
TEKNISK TIDSKRIFT v
kunne produsere slike "inverse" protoner i den
nye kjempeakselerator, betatronen, som er under
bygning i Berkeley, California.
Ingen vet hva som holder de alminnelige
atom-kjerner sammen. Antallet observerte
atomkjerne-arter er flerdoblet i løpet av de siste 10 år. I
tillegg til de gode gamle 92 grunnstoffene har vi
i dag grunnstoffene neptunium (93), plutonium
(94), curium (95), americium (96) berkelium
(97) og californium (98) som bringer
totalantal-let opp i 98. Og ingen vet om det er slutten; de
to siste ble funnet i 1950.
Det eksisterer ingen fullstendig teori for
atom-kjernens oppbygning, og vi lever i et virvar av
kosmisk stråling som ingen vet opprinnelsen til.
Kan hende alle disse problemene ikke kan løses
før vi også kan løse problemet om universets
oppbygning og historie.
Og i løsningen av disse fundamentale
problemene, — eller i bidrag til løsningen av dem, er
det kulturlandene har en stadig utfordring til å
bevise at de er kulturland. Her trengs alle de
faktorer som tilsammen gir det sanne biidet av
sivilisasjon og kultur: teknikk, vitenskap,
er-faring, fantasi og hardt arbeid.
Er det sikkert at løsningen av alle disse
problemene — at all den nye kunnskap og dens
tekniske resultater — vil gjøre oss lykkeligere, vil
forbedre verden? Kan vi vente at verden blir et
bedre sted ved at vi trenger oss dypere og dypere
inn i fysikkens hemmeligheter og klarlegger og
underlegger oss atomenes lover og virkemåte?
En ting er iallfall sikker: Den første betingelse
for å forbedre verden er å vite hva verden er.
NBS:s spektrala längdnormal, den mest exakta hittills
framställda, kan nu erhållas från National Bureau of
Standards i form av en lampa innehållande
kvicksilverisotopen 198Hg. Normalen är våglängden för en viss
spek-trallinje från denna.
Kopparbesparingen i USA har gått så långt, att man tar
vara på den koppar som förgasas i biografprojektorers
båglampor. Den tillvaratagna mängden beräknas till 45
t/år.
Större verktygslivslängd och förbättrad ytfinhet vid
högre bearbetningshastigheter lär kunna åstadkommas
genom att låta en smal stråle kylvätska vid ett tryck av 140
kp/cm2 träffa kontaktpunkten mellan den skärande eggen
och arbetsstycket.
En enkel spricksökning på gjutgods får man vid
av-fettning av lagergods med ånga före bearbetningen. På
grund av uppvärmningen fortsätter olja att sippra ut ur
mycket små sprickor, som därigenom kan upptäckas.
Destillationskolonner av glas tillverkas nu med
klock-bottnar på upp till 600 mm diameter. Bottnar och klockor
görs i ett stycke.
Korrosionsskyddande färg för stål kan göras med
kal-ciumplumbat som pigment. Praktiska prov har visat att
färgen har mycket liten tendens till blåsbildning och att
den hindrar rostkrypning vid nedsänkning i havsvatten.
Världsskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1951/52. Enligt
Lloyd’s Registers statistik var den 31 december 1951 ett
handelstonnage om 1 212 fartyg, 5 494 065 brt under
byggnad i världen, vilket jämfört med 1 169 fartyg, 4 818 753
brt ett år tidigare, betyder en ökning av 675 312 brt.
Fördelningen på de olika länderna är (motsvarande siffror
vid årsskiftet 1950/51 anges inom parentes):
antal fartyg brt
Storbritannien och
Nordirland ................. 360 (330) 2 209 012 (2 044 688)
Förenta Staterna ....... 65 ( 45) 562 514 ( 340 195)
Frankrike .............. 76 ( 93) 472 638 ( 457 413)
Tyskland .............. 153 (106) 429 545 ( 197 510)
Holland ............... 147 (108) 321 199 ( 306 794)
Sverige ................ 61 ( 69) 312 388 ( 304 990)
Japan ................. 60 ( 82) 294 775 ( 231 350)
Italien ................. 50 ( 62) 275 516 ( 313 978)
Brittiska Samväldets
utomeuropeiska länder.. 37 ( 35) 148 354 ( 120 571)
Norge.................. 48 ( 63) 138 952 ( 123 634)
Danmark .............. 23 ( 28) 108 700 ( 133 082)
Spanien ................ 75 ( 92) 90 332 ( 105 849)
Belgien ................ 15 ( 17) 86 641 ( 89 316)
Finland ................ 14 ( 14) 18 545 ( 18 720)
Jugoslavien ............ 9 ( 5) 13 800 ( 12 600)
Av totaltonnaget faller 40,21 "/o på Storbritannien och
Nordirland, varjämte 2,70 "/o kommer på det brittiska
samväldets utomeuropeiska länder, eller tillsammans 42,91 %>,
jämfört med 44,93 % ett år tidigare. Siffror för Ryssland,
Polen och Kina saknas fortfarande i statistiken.
I fråga om drivkraften fördelade sig totaltonnaget på:
brt %
921 (869) motorfartyg 3 430 846 (3 297 056) 62,5 (68,6)
291 (300) ångare ... 2 063 219 (1521 687) 37,5 (31,4)
Tankfartyg bygges i stor omfattning, i storleken över
1 000 brt: 206 om 2 335 398 brt, eller 42,5 lo/o av
totaltonnaget, varav i:
Storbritannien och Nordirland ____ 105 om 1 239 497 brt
Sverige .......................... 23 om 245 340 brt
Tyskland ........................ 16 om 156 140 brt
Förenta Staterna ................. 9 om 149 100 brt
Holland ......................... 11 om 118 614 brt
Under 1951 års fjärde kvartal påbörjades totalt 278
fartyg om 1 073 183 brt, varav i:
Storbritannien och Nordirland ...... 69 om 361 259 brt
Förenta Staterna .................... 19 om 184 964 brt
Sverige ............................ 19 om 127 208 brt
Tyskland ........................... 59 om 116 555 brt
Under fjärde kvartalet sjösattes inalles 282 fartyg om
1 177 179 brt, varav i:
Storbritannien och Nordirland ....... 73 om 433 364 brt
Japan .............................. 21 om 142 420 brt
Sverige ............................. 23 om 118 689 brt
Tyskland ........................... 45 om 112 761 brt
Under fjärde kvartalet färdigställdes sammanlagt 262
fartyg om 1 052 832 brt, varav i:
Storbritannien och Nordirland ...... 76 om 434 415 brt
Japan .............................. 22 om 156 090 brt
Sverige ............................. 26 om 149 600 brt
Tyskland ........................... 43 om 113 019 brt
För de skandinaviska länderna publicerar Det Norske
Veritas dessutom följande uppgifter om den 1 januari 1952
beställda men ej påbörjade byggen:
Sverige: 174 fartyg om 1 520 130 brt, varav 157
motorfartyg om 1 375 830 brt och 17 ångare om 144 300 brt.
Norge: 79 fartyg om 428 180 brt, varav 66 motorfartyg om
400 420 brt och 13 ångare om 27 700 brt.
Danmark: 48 motorfartyg om 300 630 brt, inga ångare.
N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
