Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 12 februari 1952 - Industriell livsmedelskonservering i Sverige, av Max Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 1952
127
Industriell livsmedelskonservering i Sverige
Dr-ingenjör Max Malm, Sundbyberg
Det kan råda olika uppfattningar oin vad som
bör räknas till industriell
livsmedelskonservering. Här skall därmed förstås tillverkning i
industriell skala av lagringsdugliga livsmedel
förpackade för direkt konsumtion. Sådan i och för
sig mycket omfattande konservering som
kyl-lagring av kött och smör, torkning av mjölk osv.
skall därför ej beröras. Enär de arbetsmetoder
och förfaringssätt som tillämpas inom
konservindustrin ingående behandlas i en rad utmärkta
hand- och läroböcker och i en mycket rikhaltig
litteratur skall endast redogöras för sådana
förfaringssätt och förhållanden som är av speciellt
intresse för Sverige.
Konservindustrins utveckling
I fig. 1 har årsproduktionen enligt den svenska
industristatistiken, som emellertid ännu icke
bearbetats längre än till 1948, inritats för
varugrupperna sill- och fiskkonserver, frukt- och
grönsakskonserver, köttkonserver, samt sylt och
marmelad för perioden 1930—1948. Som synes
har produktionen av sill- och fiskkonserver
ungefär fördubblats, varvid produktionsökningen
varit störst under efterkrigstiden. En liknande
fastän mera markant utveckling uppvisar
frukt-och grönsakskonserverna. Under samma
tidsperiod har produktionen av dessa vuxit till mer
än fem gånger den ursprungliga, varvid
ökningen emellertid gäller grönsaker men däremot icke
fruktkonserver.
Tillverkningen av köttkonserver har hållit sig
vid oförändrad nivå med undantag för åren 1939
—1941 då på grund av foderbrist och icke minst
i beredskapssyfte stora mängder kött inlades på
statligt initiativ. Den kraftigaste utvecklingen
uppvisar emellertid sylt- och
marmeladtillverkningen, som vuxit till mer än 20 gånger den
ursprungliga. Den kraftiga expansionen
sammanfaller med krigets början. Det kan nämnas att
produktionen sjunkit avsevärt de senaste åren,
dock föreligger ännu icke någon statistik som
belyser detta.
Orsakerna till konservindustrins expansion är
säkerligen många. Levnadsstandarden har stigit,
vilket innebär en större variation i kosten, bl.a.
genom rikligare användning av grönsaker och
338.45(485) : 664.8/.9
frukt. Därtill kommer ett stort behov av att
förenkla hushållsarbetet då kvinnorna i allt större
utsträckning deltar i förvärvsarbetet och
hemhjälp icke finnes att tillgå. Man har uppskattat
att för enbart matlagning och disk i de svenska
hushållen för närvarande åtgår 2 500 milj.
arbetstimmar per år och att som jämförelse
Sveriges största industrigren — verkstadsindustrin
— icke torde förbruka mer än 300 milj.
arbetstimmar per år. Vissa av hushållens
arbetsuppgifter skulle med fördel kunna överflyttas till
industrin, som har större möjligheter än ett
vanligt hushåll att på ett rationellt sätt utnyttja
maskinell och manuell arbetskraft. En
utveckling i denna riktning kan konstateras i USA och
av allt att döma torde man kunna räkna med en
liknande i Sverige.
Vid den svenska konservindustrins tekniska
utveckling har utan tvekan stora framsteg gjorts.
Tidigare var den tyska konservindustrins i all-
Föredrag vid NIM 4 i Helsingfors den 13 juni 1951.
Fig. 1. Produktion av industriellt konserverade livsmedel i
Sverige (enl. Kommerskollegii industristatistik).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
