Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 12 februari 1952 - Industriell livsmedelskonservering i Sverige, av Max Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
TEKNISK TIDSKRIFT v
nom att journalbladen med de olika
mätningsresultaten läggs bredvid varandra, dock med den
förskjutning i tid som motsvarar den tid det
undersökta ärtpartiet behövt för att passera de
olika kontrollstationerna.
Emellertid omfattar kvalitetskontrollen icke
endast ärterna utan även falsningen av
burkarna. Det är ingen överdrift att påstå, att den
vanligaste orsaken till "bombering" är felaktig
fals-ning. Genom att systematiskt kontrollera
falsarnas kvalitet har bomberingsförekomsten kunnat
nedbringas till under 1 %<,. Vid falskontrollen
provfalsas burkar med täta mellanrum. Vid
fler-spindliga maskiner uttas en burk för varje
falshuvud. Falsarna undersöks dels genom mätning
av de yttre dimensionerna och dels genom att i
mikroskop mäta överfalsningen, varmed menas
beröringsytan mellan lock och burkstomme. För
att kunna utföra mätningen sågas falsen igenom
så att ett tvärsnitt av fogen erhålles. Det är
särskilt Finn Jacobsen vid AB Plåtmanufaktur,
som i Sverige nedlagt ett förtjänstfullt arbete på
falsning och falskontroll och utarbetat
anvisningar härför.
Av intresse är att man vid falskontrollen
till-lämpar statistisk kvalitetskontroll. Denna
innebär, att de värden på överfalsningen som
uppmätts införes som ordinator i ett diagram med
de enskilda mätningarna som abskissor. De
erhållna punkterna, som på grund av variationer
i plåttjocklek och i falsmaskinernas arbete
uppvisar en viss spridning sammanbinds till en
kurva, som skall ligga över en linje som inritats i
diagrammet och som anger lägsta tillåtna värde
på överfalsningen. Fördelen med detta
tillvägagångssätt är att man med ledning av kurvans
tendens kan fastställa när den börjar närma sig
den "farliga" gränsen. Falsmaskinen kan därför
justeras innan någon skada hunnit uppstå.
Förutom de ovannämnda kontrollerna
underkastas den färdiga ärtkonserven en viss
stickprovskontroll, som omfattar bedömning av smak
och konsistens samt en bakteriologisk kontroll.
Denna innebär, att burkar, soin uttagits ur
tillverkningen inkuberas vid 37°C för att
konstatera eventuell understerilisering, som yttrar sig
genom att burken "bomberar" genom
gasutveckling, eller vid 55° C för att upptäcka förekomst
av "flat-sour"-bakterier. Dessa, som är termofila,
bildar syra utan gasutveckling. Burken är till
det yttre oförändrad varför bakterieutvecklingen
fastställs genom mätning av pH.
Ett ärtparti kännetecknas med en märkning,
som är instämplad i locket. En kvalitetskontroll
enligt ovan beskrivna grunder fordrar för att
kunna bli effektiv dels en mycket detaljerad
märkning, som bl.a. anger tillverkningstimmen
och vidare en sådan organisation, att vilket
ärtparti som helst kan lokaliseras vid behov.
Den kontinuerliga kvalitetskontrollen utföres
under hela tiden tillverkningen pågår. Det har
visat sig lämpligt att personalen, som i
allmänhet sorterar under laboratoriet, stationeras i
fabriken och arbetar på samma tider som
fabrikspersonalen. Förutom att en sådan kontroll ger
stor säkerhet för att felaktiga produkter icke
lämnar fabriken bidrar den i hög grad till att
förebygga fel i tillverkningen.
En fråga, som är av stor betydelse för
kvaliteten av värmesteriliserade livsmedel men som i
och för sig icke direkt sammanhänger med ovan
beskrivna kvalitetskontroll är under vilka
betingelser steriliseringen skall utföras. Generellt
gäller nämligen, att ju skonsammare
steriliseringen kan utföras desto bättre bibehålles smak
och näringsvärde.
Bland faktorer, som är av betydelse vid
steriliseringen kan nämnas produktens egenskaper,
såsom konsistens, halt av bakterier samt
temperatur vid insättningen i autoklaven, emballagets
material och dimensioner, autoklav- och
kylvattentemperatur osv. Det som intresserar en
konservtekniker är vilken steriliseringseffekt F som
en given process ger. Den anges därvid som
antalet minuter vid 121,1 °C (250°F) som
värm-ningen motsvarar. Ett absolut minimikrav vid
sterilisering av en konserv är att Clostridium
botulinum dödas, ty denna bakterie är livsfarlig.
Därför måste F vara minst 2,45 min. För
lättflytande produkter brukar man använda ett
F-värde på 8—12 medan man vid tjockflytande
produkter får nöja sig med 3—6,5.
Även två andra problem förekommer ofta,
nämligen beräkning av den steriliseringstid som
erfordras för att vid givna temperaturer erhålla
en önskad steriliseringseffekt, dvs. ett visst
F-värde, och vidare av den steriliseringstid som
behövs vid en viss autoklavtemperatur, för att
processen skall bli likvärdig med en given
process vid en annan autoklavtemperatur.
Noggranna amerikanska undersökningar har givit
metoder för lösande av dessa problem, men
beräkningarna blir ganska invecklade. Hans Berlin vid
AB Findus har emellertid förenklat dessa, varvid
Fahrenheit-skalan har ersatts med Celsiusskala.
Emballage
Intill 1937 framställdes i Sverige konservburkar
i huvudsak för hand eller halvautomatiskt.
Endast två ganska långsamma automatiska
maskiner var i bruk. Tillverkningen har emellertid helt
förändrats under de senaste åren och de allra
flesta konservburkarna tillverkas numera av
automatiska maskiner med hastigheter på upp
till 300 burkar per minut. För närvarande är två
dylika maskiner i gång och en tredje kommer
att installeras 1951. Förutom dessa finns det 5—6
automatiska linjer med en kapacitet av 150—
200 burkar per minut, som i viss utsträckning
används för konservburkar. Också framställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
