Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 12 februari 1952 - Nybyggen - Tidvattenkraftverk planeras i Amerika, av sah - Pumpkraftverk, av G Lbg - Böcker - Konjunkturläget hösten 1951, av Arne Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 1952
139
Fig. 1. Tidvattenkraftprojektet vid Passamaquoddy-bukten.
dygnet genom lämplig reglering av dammutskoven under
varje 12 h tidvattencykel.
De förberedande undersökningarna har gällt
undergrundens beskaffenhet vid de planerade dammlägena. De har
utförts med hjälp av ekolodning enligt en metod som gör
det möjligt att bestämma icke bara vattendjupet, utan
även skiktningen mellan olika bottenformationer.
Den amerikansk-kanadensiska kommission som
undersöker projektet har nu föreslagit att 4 M| skall anslås till
ytterligare undersökningar, bl.a. av inverkan på fisket,
samt till en detaljerad plan med kostnadsberäkning av
projektet (Christian Science Monitor 5 okt. 1951;
Engineer-ing News-Record 25 okt. 1951). sah
Pumpkraftverk. Det fjärde pumpkraftverket i USA togs
i bruk för ett år sedan vid Buchanan-dammen i Texas.
Fallhöjden är 40 m, magasinet 1 215 milj. m3.
I ett första utbyggnadsskede hade installerats två 14 MW
maskinaggregat och utförts intag med ett stycke 3,6 m tub
för ett tredje aggregat. Tuben har nu försetts med en
förlängning till turbinen och ett grenrör till pumpen, vars
löphjul är utfört av brons, har 3,56 m diameter och är
placerat 1,15 m under normala nedströmsvattenytan.
Vid 36,6 m tryckhöjd och varvtalet 164 r/min pumpas
23,7 m8/s. Pumpen drives av en 10 MW synkronmotor,
som erhåller energi från en ångkraftstation. Nio timmars
pumpning ger vatten för sex timmars turbindrift.
För motorn garanterades 97 °/o och för pumpen 89,5 "/o
högsta verkningsgrad. Totalkostnaden för detta tredje
aggregat uppgick till 115 $ per kW av generatoreffekten.
Andra pumpkraftstationer i USA är:
Tryckhöjd Kapacitet Byggnadsår
m m3/s
Mill Creek No. 2, Utah ........ 42,7 0,1 1913
Tule river, Kalifornien ........ 465 — 1922—24
Rocky river, Connecticut ...... 70 2 X 7,0 1928
Lake Lamoka, New York ...... 122 0,5 1932
Flatiron — Big Thompson, Under
Colorado ....................... 42,7—88,4 10,5 utförande
(Engineering News-Record 21 juni 1951.) G Lbg
Böcker
Konjunkturläget hösten 1951. Medd. A 20
Konjunkt.-Inst., Stockholm 1951. 104 s., 1 fig., 23 tab. 2,25 kr.
I Konjunkturinstitutets senaste höstrapport lämnas, mot
bakgrund av en redogörelse för det internationella
ekonomiska läget, en översikt av den ekonomiska utvecklingen
i Sverige under de tre första kvartalen 1951, kompletterad
med uppskattningar för den återstående delen av året.
Härtill har knutits en enligt sakens natur mycket allmänt
hållen prognos för 1952.
I fråga om folkhushållets reala försörjning med varor
och tjänster konstaterar institutet, att den mest betydande
förändringen i förhållande till såväl det närmast
föregående året som till beräkningarna vid fjolårets början består
däri, att exportpriserna under 1951 steg i betydligt
snabbare takt än importpriserna. Härtill bidrog framförallt den
exceptionellt gynnsamma priskonjunkturen på
världsmarknaden för de ledande svenska exportartiklarna, dvs.
skogsindustriernas produkter. Bytesrelationen till utlandet, dvs.
förhållandet mellan export- och importpriser,
förbättrades med andra ord starkt, nämligen med icke mindre än
inemot 20 "/o jämfört med 1950. Innebörden härav är att
landet, såsom resultat av prisrörelserna på
världsmarknaden, erhöll ett så pass stort nettotillskott till
nationalinkomsten som 1 000—-1 500 Mkr. räknat i 1950 års priser.
En stor del av denna betydande förbättring av
bytesrelationen till utlandet togs i anspråk för ökad import. Enligt
Konjunkturinstitutets kalkyler blev importvolymen 19 %
större än under 1950. Med andra ord steg importen med
dryga 1 000 Mkr. räknat i 1950 års priser. Denna kraftiga
importökning till trots visade dock, såsom framgår av
följande tabell, den svenska handelsbalansen med
främmande länder endast ett obetydligt underskott, medan ett
betydande överskott noterades i bytesbalansen med
utlandet.
1950 1951
Mkr. Mkr.
Import av varor ................................ 6 100 9 290
Export av varor ................................ 5 710 9 170
Handelsbalansens saldo — 390 — 120
Sjöfartsnetto .................................... 600 900
övriga tjänster m.m., netto ....................— 20 —140
Bytesbalansens saldo + 190 + 640
Av de i tabellen anförda siffrorna kan till en början
utläsas, att — räknat i löpande priser — exportvärdet
steg med 61 ®/o och importvärdet med 52 "Vo jämfört med
1950. Den volymmässiga exportökningen stannade däremot
vid 6 "/o, dvs. blev betydligt mindre än den ovan angivna
uppgången i importvolymen.
Mot det beräknade underskottet i handelsbalansen på
120 Mkr. stod nettoinkomster på bytesbalansens osynliga
poster — sjöfartsintäkter etc. — uppskattade till 760 Mkr.
Den samlade bytesbalansen med utlandet skulle
följaktligen ha givit ett överskott på 640 Mkr., varav dock en
väsentlig del, sannolikt omkring 200 Mkr., togs i anspråk
för olika kapitaltransaktioner. Härav följer att den
samlade svenska valutareserven — bortsett från eventuella
förskjutningar i förskotts- och efterskottsbetalningar —
under 1951 skulle ha fått ett nettotillskott på 400—500 Mkr.
Om den inhemska produktionen konstateras till en bör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
