Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 19 februari 1952 - Ångpannorna vid Västerås kraftverk, av Uno Blomquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 TEKNISK TIDSKRIFT v
Tabell 4. Konstruktionsdata för strålningsångpannorna
P 9—P 10 Pil P 12 P 13—P 14
Ångproduktion, normal,
vid oljeeldning t/h 50 130 300 300
vid kolpulvereldn... t/h 40 120 250 270
Ångtryck.......... at ö 21 24 30 35
Ångtemperatur ..... °C 350—400 425 435 480
Lufttemperatur efter luftförvärmare °C 550 475 450 375
Verkningsgrad..... , °/o 75 85 88 89
Eldstadsvolym...... m8 150 600 800 1 100
Projicerad eldyta .. nr 105 420 600 950
överhettare I ...... nr 128 400 900 900
II...... m2 120 425
Ekonomiser,
förvärmande ...... m2 — 625 — 1 370
ångbildande ...... m2 — — 860 620
Luftförvärmare I . .. m2 1 230 2 000 17 700 13 000
II .. ms 400
Pannans aktiva vikt .. t 47 160 440 520
Vattenvolvm ....... m3 10 45 110 115
denna panna har betydligt högre verkningsgrad.
För de senast byggda pannorna P 13 och P 14 på
300 t/h är motsvarande siffra 1,7, men här har
ångtryck och ångtemperatur höjts ytterligare.
Förhållandet mellan vikten av en pannas aktiva
delar och dess ångproduktion kan sägas vara ett
värde på pannans lämplighet för snabbstart.
Eldstadsväggarna i P 10 var ursprungligen
sammansatta av s.k. fentuber, vilket medförde, att
antalet hål och invalsningsställen i tublådorna
minskades. Sedermera visade det sig, att
fentu-berna icke tålde de snabba starterna, varför de
ersattes med sidrörstuber (Tekn. T. 1949 s. 869—
872). I övrigt består pannan av endast två
värme-upptagande element, nämligen överhettare och
luftförvärmare och har således givits enklast
möjliga uppbyggnad. Luftförvärmaren är av
re-kuperativ typ (Forssblad-förvärmare) och
lufttemperaturen efter förvärmaren var från början
mycket hög — upp till 600° C —- sannolikt den
högsta lufttemperatur, som använts i någon
ångpanna.
Pannan motsvarade genast från början de
fordringar man hade ställt på den. Uppeldningstiden
från kall panna var synnerligen kort; vid
åtskilliga tillfällen har den uppeldats till fullt tryck
på 6 min. Under de gångna 25 åren som pannan
har varit i drift, har den blivit utsatt för ett
mycket stort antal uppeldningar och avställningar.
Med tanke härpå måste man säga, att pannan har
motsvarat även mycket högt ställda
förväntningar.
Det goda resultatet med P 10 manade till
efterföljd, varför arbetet med P 9 påbörjades
omedelbart enligt samma konstruktion, men då denna
från början försågs med kolpulvereldning, vilket
medför högre avgastemperatur från eldstaden
insattes en ekonomiser, för att man skulle kunna
hålla verkningsgraden.
Även P 10 har sedermera försetts med
anordningar för kolpulvereldning, varvid av samma
orsak en konvektionsyta i form av ett La
Mont-system såsom nämnts insattes före överhettaren.
Allmänna data för de båda pannorna framgår av
tabell 4.
Tornpannorna
Pannan Pil byggdes på grundval av de
erfarenheter, som vunnits vid P 9 och P 10 och togs
_ 164,4
Fig. 4. Tornpannan
P 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
