- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
154

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 19 februari 1952 - Rotationsskavning av marina kugghjul, av Staffan Wallmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

TEKNISK TIDSKRIFT v

Fig. 2.
Kugghjulet bör
fräsas med [-underskärning-]
{+underskär-
ning+} (b).

fria. Underskärningen bör givetvis icke göras
djupare än nödvändigt, och idealet är, att kuggen
skaves ner till en linje, som utgår tangentiellt
från underskärningens djupaste punkt, se fig.
2 b. Ett kugghjul, som skall skavas, bör därför
vara fräst med en hobb, som är speciellt gjord
till ett för skavningen förbearbetande verktyg.

I detta sammanhang bör det kanske också
påpekas, att ett skavhjuls kugg måste ha större
profildjup än det skavda kugghjulets kugg för
att kunna skava ner till erforderligt djup.
Samtidigt får profilhöjden icke vara så stor, att
interferens uppstår vid roten av kugghjulets
kuggar. Eftersom skavhjulet slipas på kuggflanken
och därför kommer att matas in djupare efter
varje slipning, begränsar detta skavhjulets
livslängd. Ett nytt skavhjul bör därför vara
beräknat så, att det nätt och jämnt skaver ner till
erforderligt djup.

En skavningsmaskin för stora marina kugghjul
består av två rörliga stativ. Det ena stativet är
avsett att uppbära kugghjulet och har
anordningar, så att kugghjulet kan vila på och rotera kring
sin egen axel i utbytbara bärlager med minsta
möjliga spel. Hela stativet kan förskjutas
vinkelrätt mot det andra stativets frontplåt, och det
kan höjas och sänkas individuellt på bägge sidor
genom skruvar och kilar, varigenom kugghjulet
kan justeras till parallellitet med nämnda
frontplåt och till rätt centrumavstånd. Till
kugghjulets fläns kan en elmotor med reglerbart varvtal
kopplas.

Det andra stativet uppbär skavhjulet och kan
förflyttas i samma led som det första med hjälp
av en skruv. Denna förflyttning kan mätas med
en indikatorklocka och tjänar till fininställning

Fig. 4. Skavda kuggar för
kopplingar.

Fig. 3. Schematisk bild av
en av skavhjulets kuggar.

av centrumavståndet liksom till inmatning
mellan skären. På stativets frontplåt finns en
horisontal gejd på vilken skavhjulets huvud sitter
och efter vilken skavhjulet sidmatas genom
förflyttning av hela huvudet.

Skavhjulets huvud är cirkelrunt och kan vridas
i vertikalplanet till önskad vinkel mellan
kugghjulets och skavhjulets axlar. Skavhjulet
roterar fritt och bibringas endast matning i sidled.
Maskinen måste vara ytterst stabilt byggd för att
hålla alla elastiska deformationer inom ett
minimum.

Skavningens användbarhet och utförande

Skavning som finbearbetning av kuggar har
sedan en tid tillbaka (1927) använts inom
bilindustrien, där den är mycket användbar vid
massfabrikation av små kugghjul. Skavhjulet utföres
då ofta i form av en kuggstång med större
ban-bredd än de hjul som skall skavas, varför ingen
sidomatning behöver förekomma. För marina
kugghjul med sina stora dimensioner är
problemen annorlunda, och metoden har icke använts
förrän under de senaste åren, men har under
denna tid genomgått en kraftig utveckling, för
att först under de senaste månaderna börja
närma sig sin fulländning. Skavhjulen göres
vanligen med 180—230 mm delningsdiameter och
med bredden 25—45 mm, och
skavningsmaski-nerna förses med reglerbar sidmatning.

Skavningen ger icke endast en bättre yta åt
den skavda kuggen, den förbättrar dessutom
evolventprofilen, delningen mellan kuggarna och
kugghjulets koncentricitet. Man kan dessutom
genom skavning ge en evolventprofil en önskad
modifiering, och man kan även korrigera smärre
fel i spiralvinkeln. Det sistnämnda var länge det
största problemet, och många olika försök har
gjorts, för att finna dess lösning.

En metod, som ingav vissa förhoppningar och
användes en tid vid De Laval och General
Electric, skall här beskrivas. Skavhjulet gjordes
ungefär dubbelt så brett som vanligt, och dess
kuggar slipades till att följa den kurva, som det
skavda spiralkugghjulets kuggar hade. Fig. 3
visar överdrivet skavhjulets kuggars utseende
uppifrån. Dimensionen A blev givetvis olika,
beroende på storleken av det hjul, som skulle
skavas, men rörde sig i allmänhet mellan 0,005 och
0,01 min. Till skillnad mot ett vanligt skavhjul,
som har rak kugg och därför teoretiskt endast
punktformig anliggning i mitten av kuggen,
skulle detta hjul få anliggning över hela
ban-bredden.

Denna typ av skavhjul kallades "guided cutter".
Genom att först ställa in detta skavhjul till full
anliggning över hela bredden och på bägge sidor
av kuggen, och sedan ändra vinkeln mellan
skavhjulets och kugghjulets korsade axlar i riktning
motsatt felet i kugghjulets spiralvinkel så myc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free