Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 26 februari 1952 - Böcker - Der Giesserei-Schachtofen im Aufbau und Betrieb, av Erik O Lissell - Lichtberechnungen und Lichtmessungen, av G Siljeholm - Manual for the illuminating engineer on large size perfect diffusors, av Gunnar Nilsson - Model tests for port of Malmö improvements, av Bror Fellenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
TEKNISK TIDSKRIFT v
Der Giesserei-Schachtofen ini Aufbaii und Betrieb,
4:e uppl., av Johannes Mehrtens. Werkstattbücher, h. 10.
Springer, Berlin 1950. 66 s., 64 fig., 13 tab. 3,60 DM.
De första upplagorna av detta häfte var författade av
den kände tyske gjuteriingenjören C Irresberger och
utgavs under namnet "Kupolofenbetrieb". Nyare tysk
nomenklaturpraxis har föranlett den nye författaren att ersätta
det för oss mera bekanta ordet "Kupolofen" med det
längre och otympligare ’"Giesserei-Schachtofen".
Efter en ganska omfattande historisk inledning
behandlar förf. anläggnings- och konstruktionsfrågor, lager,
beskickningsanordningar och hjälpanordningar såsom
bläs-termaskiner samt, något omotiverat, fördelningsskänkar.
De tyska normerna för ugnsstorlek, foder, bränslen och
tillsatsmedel ges ganska stort utrymme. I föreliggande
upplaga har nytillkommit de senaste tyska framstegen på
varmblästerområdet. Anvisningar för kupolugnens drift
och övervakning upptar nära en tredjedel av sidantalet.
Avslutningsvis ges några redovisningstekniska och
skyddstekniska synpunkter.
Häftet är i stort sett väl disponerat. Man skulle
emellertid gärna ha sett att det innehållit flera praktiska data och
uppgifter, särskilt av driftteknisk natur. Avsnitt som
fördelningsskänkar, gjututformning, mekanisk provning av
gjutjärn samt några ganska löst påhängda strukturbilder
kunde ha uteslutits. Bokens läsvärdhet begränsas vidare
något av att den uteslutande behandlar tysk praxis.
Den ger emellertid en god översikt av ämnesområdet och
kan utan tvivel vara till glödje för de yngre gjuterimän och
verkstadsingenjörer i gjuterichefs ställning, som behärskar
tyska språket. Erik O Lissell
Lichtbereehnungen und Lichtinessungen, av H A E
Kieitz. Philips’ Technische Bibliothek, Eindhoven 1951.
433 s., 206 fig., 6 tab. 23,50 Hfl.
Egendomligt nog finnes ingen modern bok, som ingående
behandlar ljusberäkningar och ljusmätningar, utgiven på
tyska språket. Denna brist fylles nu av föreliggande verk.
De nya urladdningsrören erbjuder bl.a. genom sin
speciella spektrala ljussammansättning och sin geometriska
utformning (lysrören) nya och delvis svårbemästrade
problem för ljustekniken. Genom elektronikens och
teleteknikens utveckling under de senaste decennierna har å andra
sidan också nya hjälpmedel tillkommit, som tacksamt
anammats och inlemmats i mätmetodiken.
Föreliggande bok ger emellertid mycket mer än en
up-to-date information om nu använda mätnings- och
beräkningsmetoder. Den är en verklig lärobok, som ej
förutsätter större förkunskaper än en något påbyggd realexamen
eller en god teknikerutbildning. Därför klargöres bl.a.
rymdvinkelbegreppet i ett kapitel, och i andra finner man
definitioner och övriga grundbegrepp. Fysikaliska fenomen
och apparater behandlas på ett ofta synnerligen
lättfattligt sätt.
På bokens första 267 sidor behandlas de grundläggande
begreppen och de fotometriska systemen och lagarna.
Sedan följer 149 sidor mätmetodik och därefter diverse
tabeller m.m. Endast fyra av de tjugo kapitlen saknar
litteraturhänvisningar.
Det är nästan förmätet att göra ett påpekande, men kurva
G för en gasfylld fotocell i fig. 149 skall vara exponentiell
efter initialområdet. Detta är förklaringen till att bl.a. en
mycket god anodspänningskonstans erfordras vid dessa
celler i motsats till vakuumcellerna.
Då även bokens tryck och övriga utstyrsel är
förstklassiga, kan den utan tvekan rekommenderas för envar
intresserad av detta område. G Siljeholm
Manual for the illuininating engineer ön large size
perfect diffusör», av H Zijl. NV Philips’
Gloeilampen-fabrieken, Eindhoven 1951. 196 s., 120 fig., 49 pl., 3 bil.,
tab. 15 Hfl.
Beräkning av belysning är en enkel uppgift så länge man
kan betrakta ljuskällan som punktformig i förhållande
till verkningsavståndet. Om man undantar utebelysningen
är emellertid detta fall sällan aktuellt sedan tekniken för
inomhusbelysning inriktats på att från ytor med liten
ljustäthet tillföra ett område behövligt kvantum ljus.
Med den fotometriska grundlagen som utgångspunkt låter
sig emellertid allt beräknas. Men det kräver matematiskt
kunnande, tänkande i rymden och framförallt — det
kräver tid. Förf. har gett sig i kast med uppgiften att göra
undan grovarbetet till minst 90 °/o för dem, som vill
använda hans bok. Resultatet redovisas på ett 50-tal
planscher i form av kurvskaror över P-värden till den enkla
formeln E = ’P/IrP. Kurvorna täcker de flesta praktiskt
förekommande fallen, från punkt—► punkt över linje—►
yta till yta —►yta, även då de är vinkelräta mot varandra.
Boken kan således användas även av den som inte är van
att räkna själv. Ett antal exempel visar hur man skall
bära sig åt. Men förf. har också tagit med hela
härledningen för de olika fallen, vilket höjer bokens värde för
den som vill tränga in i beräkningsmetoderna. Man finner
därvid det logiska sammanhanget i en lovvärt klar
framställning.
Ehuru P-kurvorna, som uttrycker de mer eller mindre
komplicerade integrationerna över linjer och ytor, utgör
stommen i arbetet, har detta även en del annat att ge i
beräkningsväg, även om mycket därav redan förut finns
publicerat, såsom tabeller över utnyttjningsfaktorer vid
reflexion från väggar och tak, metoder att beräkna
dagsljuskvoter etc.
Ur svensk synpunkt är det kanske inte så lyckligt att
anglo-sachsiska mått använts, men då det huvudsakligen
rör sig om förhållandetal, kan man i regel utan fel sätta
in värden som hänför sig till metersystemet.
I sitt slutord framhåller förf. alldeles riktigt, att man i
fråga om belysning inte kan räkna sig fram till
slutresultatet, eftersom det också handlar om fysiologiska och
psykologiska sammanhang. Detta undanröjer inte det faktum,
att man bör räkna så mycket och så noga det går. Många
tar nog allt för lätt på den uppgiften — kanske därför att
det varit för besvärligt. I det avseendet har förf. som sagt
gjort undan det värsta.
Förmodligen i känslan av att innehållet är torrt har förf.
försett vissa kapitel med citerade sentenser. Den första
av dem förefaller mig kunna användas som slutomdöme:
"—–that something which bas been created from
the works of different masters is often less perfect than
the work of one single person" (Descartes). Detta därför
att man finner många mer eller mindre lösryckta
beräkningsfall behandlade i belysningslitteraturen, men här får
man det hela i ett sammanhang. Att förf. dessutom fick
sina manuskript bortbombade under kriget och därför
måste räkna om allt igen, vittnar om en energi som är
värd ett särskilt erkännande. Gunnar Nilsson
Model tests for port of Malmö iniproveinents, av B
Hellström & L Ruindgriein. KTH Handl. nr 41, 1950.
Lindståhls, Stockholm 1950. 56 s., 22 fig., 6 tab. 5 kr.
Häftet innehåller en utförlig redogörelse över ett
modellförsök för Malmö hamn. I första hand gäller det åtgärder
för att underlätta angöring av hamnen av större fartyg,
särskilt färjan "Malmöhus", i andra hand bästa
belägenhet av en vågbrytare för att minska sjöhävningen i
oljehamnen och i inloppet.
Man får ett klart och redigt intryck av gången av hela
försöket, de förberedande undersökningarna och
mätningarna i hamnen, modellskalans bestämmande, konstruktion
och kalibrering av modellen samt resultaten av
modellförsöken under olika förutsättningar. Av särskilt intresse är
att modellen utfördes i skala 1 : 100 med samma plan
och höjdskala. Vattendjupen ansågs nämligen så små att
studiet av vågrörelserna skulle kunna bli missvisande om
förställd skala hade använts.
Bilderna är bra. Planritningen, fig. 1 b, borde dock ha ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
