Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 26 februari 1952 - Böcker - Model tests for port of Malmö improvements, av Bror Fellenius - Reseberättelser - Hänt inom tekniken - Numeriskt institut - Kurs i ferromagnetism - Skånska Ingenjörsklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 1952
191
förts i större skala, då det vållar läsaren svårigheter att
hitta alla de punkter som texten hänvisar till på denna
figur.
Häftet har sitt givna intresse för alla vattenbyggare.
Modellutrustningen och sättet att mäta vågrörelser i modell
är särskilt intressant. Häftet är även ur
undervisningssynpunkt av stort värde, då man får en mycket klar bild av
gången av ett modellförsök och hur dess resultat tolkas.
Bror Fellenius
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, vilka är tillgängliga för intresserade.
Lundvall, B: Teletekniska apparater och delar i USA
1950. Stockholm 1951. 106 s.
Timiell, T E: Cellulosakemi, träkemi och cellulosaföretag
i USA och Kanada 1950—1951. Stockholm 1951. 58 s.
Tybierg, B: Gjuteriteknik och gjuterimetallurgi i USA
1951. Huskvarna 1951. 44 s.
Hänt inom tekniken
Numeriskt institut. Matematikmaskinnämnden har den
11 oktober 1951 avgivit en utredning med förslag till
inrättande av ett institut för numerisk analys. Institutet
skulle ha till uppgift att biträda statliga eller andra
institutioner liksom enskilda förelag, som önskar numerisk
behandling av problem av mer kvalificerad natur, att följa
utvecklingen och bedriva forskning och även bereda
forskare tillfälle att arbeta inom institutet, att anskaffa och
handha erforderliga tekniska hjälpmedel, att ge råd och
bistånd och bedriva upplysningsverksamhet samt att
delta i dokumentationsverksamhet och stödja internationellt
samarbete på området.
För det föreslagna institutet har vid fullt utbyggd
organisation beräknats årliga utgifter på 635 000 kr. och
inkomster på 350 000 kr., alltså en nettobudget på 285 000 kr.
Matematikmaskinnämnden har hemställt om att institutet
inrättas från 1 juli 1952 och för det första verksamhetsåret
har nettokostnaderna beräknats till 550 000 kr. För
samarbetet med industrin har man tänkt sig att institutet, som
skulle lyda direkt under K.M:t, kunde göra avtal med en
av industriella organisationer bildad grupp eller stiftelse.
Svenska Teknologföreningen har beretts tillfälle att yttra
sig om förslaget och den 14 januari 1952 avgivit sitt
yttrande, utarbetat av en kommitté bestående av A
Bjer-hammar, B Håård, B Jakobsson, H Linderoth och L E
Zachrisson. Föreningen anser att det föreslagna institutet
utan tvivel skulle kunna utföra ett betydelsefullt arbete av
praktisk art både för staten, i första hand för försvaret,
och för vissa delar av det enskilda näringslivet. Även
övriga anförda skäl för institutets bildande synes
välmotiverade. Föreningen tillstyrker därför att institutet
inrättas och framhåller även, att det vore mycket värdefullt
om samverkan kunde erhållas från den svenska industrin
enligt de uppdragna riktlinjerna.
Om institutets uppgifter framhålles, att det är angeläget
att även nya maskinkonstruktioner kommer till utförande.
Vidare fordras för att institutet på lång sikt skall kunna
utveckla sin verksamhet på bästa sätt att man medvetet
avsätter en viss del av disponibel maskintid för försök på
nya användningsområden för maskinerna. Om av
ekonomiska skäl anläggningarna skulle maximalt utnyttjas för
betalda uppdrag finnes risk att detta skulle leda till
stagnation i utvecklingen.
För att möjliggöra största utnyttjning av institutets
resurser synes det mycket viktigt att institutet i
lättillgängliga publikationer meddelar vilka typer av matematiska
uppgifter det är i stånd att lösa åt uppdragsgivare och
vilka kostnader den räknemässiga behandlingen drar. Då
det synes sannolikt att institutet blir hårt belagt, är det
vidare viktigt att prioritetsfrågorna för de olika uppdragen
beaktas. Det av matematikmaskinnämnden föreslagna nam-
net "Institutet för Numerisk Analys" anser Föreningen ej
så väl täcka huvuddelen av verksamheten. Varken det tek
niskt konstruktiva arbetet eller själva maskinernas arbete
torde kunna inrymmas under denna rubrik. En kort
benämning som synes täcka hela arbetsområdet är
"Numeriska Institutet".
Enligt förslaget skulle ett råd bestående av ett stort antal
personer bildas för att bistå ledningen. Då det synes
självklart att institutets ledning vid behov tar nödvändiga
kontakter med alla personer och organ inom och utom landet
som kan bistå med råd, förefaller det opåkallat att införa
ett så tungrott element i organisationen som det föreslagna
rådet kunde bli.
Vid tillsättning av chefbefattningen bör, såsom nämnden
föreslagit, hänsyn tas till såväl teknisk och matematisk
som administrativ skicklighet.
För att institutet skall kunna arbeta på bästa sätt synes
det synnerligen angeläget att de tre avdelningscheferna får
sådan ställning och sådana löneförmåner, att de kan
tänkas stanna längre tid vid institutet. Eftersom dessa
befattningshavare blir de som i första hand representerar
expertisen inom institutet och eftersom deras utbildning
till experter är tidskrävande, skulle täta byten på dessa
tjänster vara till stort men. Det synes därför rimligt att
med bibehållande av avdelningschefernas inbördes
löneplacering öka steget mellan dem och deras närmaste
underlydande.
Härutöver kan anmärkas, att de föreslagna lönerna för
hela den mera kvalificerade delen av personalen synes så
låga, att institutet torde få svårigheter att rekrytera och
behålla sin personal i dessa befattningar i konkurrens
med arbetsmarknaden i övrigt. Enligt förslaget skall
driftavdelningens chef vara civilingenjör eller matematiker.
Det förefaller önskvärt att denna rent tekniska befattning
innehas av en ingenjör.
Kurs i ferroniagnetism. Under de senaste 15 åren har
tekniken till sitt förfogande fått ett antal nya magnetiska
material som öppnar många möjligheter men samtidigt har
begränsade användningsområden. Förbrukaren måste
därför noggrannare än förr göra klart för sig vad han vill
uppnå och vidare veta huruvida ett material som fyller
hans anspråk existerar. Å andra sidan har det för
tillverkarna blivit allt viktigare att känna användarnas starkt
differentierade önskemål.
För att ge det vetande som fordras härtill anordnar
Svenska Teknologföreningen den 3—-5 mars 1952 en kurs
i vilken behandlas dels grundläggande magnetiska
fenomen, dels de praktiska problem som tillverkare och
förbrukare av magnetiska material möter i sitt dagliga arbete.
Om ferromagnetism ur atomfysikalisk, mikro- och
ma-kroskopisk synpunkt föreläser professor G Borelius,
välkänd från sin verksamhet vid KTH, och professor M
Kersten, Hanau, som utfört pionjärarbete inom området.
Den senare kommer att visa en av Bell Laboratories genom
mikroskop upptagen, mycket instruktiv film av
magne-tiseringsförlopp.
I kursens praktiska del skall fackmän inom eltekniken
berätta om magnetiska materials användning för olika
ändamål, och fackmän från bruken skall tala om vilka
material som de i dag kan ställa till förfogande.
I samband med kursen utställer flera tillverkare sina
produkter.
Skånska Ingenjörsklubben meddelar i sin årsberättelse
för 1951 bl.a. att medlemsantalet i klubben den 31
december 1951 var 1 040. För 1952 är Töre Nordenskjöld
ordförande och Lennart Larsson sekreterare. För att
medlemmarna skall få en bättre kontakt med klubben och
dess arbete sänder klubbstyrelsen sedan januari 1952 ut
tryckta periodiska meddelanden till medlemmarna om vad
den har gjort och vad den planerar för den närmaste
framtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
