Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 11 mars 1952 - Berg och kemi, av J Arvid Hedvall - Beräkning av inträningskurvor, av S Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
TEKNISK TIDSKRIFT v
bristen torde dock sitta i var mans minne, och
man får nog räkna med att kristid är en nij form
av normaltid.
Nyligen har också i samarbete med
Grängesbergsbolaget en metod utexperimenterats för
framställning av gödningsfosfat genom
upphettning av apatit med serpentinmineral utan
användning av svavelsyra.
Reaktionstyperna (2) och (3) ha huvudsakligen
metallurgiskt intresse. De användas också för att
med kalk befria metaller från t.ex. svavel, fosfor,
kisel och selen. Detta sker även i Sverige enligt
uppgifter som jag nyligen erhållit. Metallen torde
därvid i regel föreligga i smält form vilket dock
inte ändrar reaktionstypen.
Korrosion av ieke-metalliska material
Det förefaller mig också som om vi hade
tillräckligt med prima råvara för att minska eller
onödiggöra import av de dyra ugns- och
vanna-material, som höra till typen Corhart, Sac och
Monofrax.
Därmed berörs den industriellt högviktiga men
mycket försummade frågan om korrosion av
icke-metalliska material. De ekonomiskt ytterligt
betungande förlusterna genom angrepp av smältor
eller gaser på ugnsmaterial borde omedelbart
kräva en korrosionsforskning även för dessa
materialslag. Förlusterna äro här icke mindre än de
som uppstår genom metallers förstörelse. Här har
mineralografin en uppgift som är analog med
metallografins. Var är korrosionskommittén för
icke-metalliska material ?
Slutord
Vad jag här anfört torde vara tillräckligt för att
visa vad den nya mineralografin redan givit och
— om den omhuldas som den förtjänar — än mer
kan komma att ge för forsknings- och
tillämpningsområdet "berg och kemi". Berget kräver sin
kemi långt utanför metallframställningens
problem.
Det synes emellertid som om makterna droge
en felaktig slutsats av Sveriges geografiska läge.
Erfarenheten borde ha visat, att vi inte kan
basera vårt handlande i politiskt eller annat
avseende på landets egenskap av förtjusande
sommarnöje eller vinterkurort.
I Tyskland startades de allomfattande Kaiser
Wilhelm-Instituten under den värsta nöden efter
första världskriget. Efter det andra gå de,
fortfarande växande, över i Max Planck-Stiftung.
Liknande förhållanden finna vi i USA,
Storbritannien, Belgien, Spanien och många andra
länder. Också i Sverige finns naturligtvis en hel del
kemisk-teknisk positivitet men ändå mer av
utredning och betänkande. I samarbetet mellan
kemisk forskning och teknisk tillämpning ligga vi
nog" omkring tjugo år efter. Jag citerar härvid en
av vårt lands ledande industrimän!
Beräkning av inträningskurvor. I
igångsättningsstadiet av en ny tillverkning stiger arbetsprestationen i mer
eller mindre snabb takt allteftersom arbetarnas träning
fullbordas, och närmar sig så småningom ett optimalt
värde, vilket bör ligga i närheten av det förplanerade.
Denna företeelse får givetvis ej ges ett okontrollerat
förlopp utan måste dras in i den allmänna
driftövervakningen. Härvid kan godtagbara riktpunkter oftas erhållas på
statistisk väg. Bearbetningen av ett statistiskt material är
emellertid rätt tidskrävande, och den tyske
planeringsmannen Hilbert har försökt att på statistisk grund finna en
allmängiltig form för beräkning av ett inträningsförlopp.
Hilberts undersökningar utfördes inom bilindustrin. Efter
att under en längre tid ha studerat hopmonteringen av
olika biltyper fann han, att om stycketiderna för de först
färdigställda fordonen uppritas som funktion av antalet
fordon, erhålles kurvor vars karaktär i hög grad
överensstämmer med hyperbelns. Det har sedermera visat sig att
dessa hyperbelkurvor med tillräcklig noggrannhet kan
anses avbilda ett generellt inträningsförlopp, och således gälla
även inom andra verksamhetsområden än bilindustrin.
Hyperbelfunktionen har ett utseende enligt ekvationen
C = y ■ xn där C är en konstant, y erforderlig tid för
färdigställande av en tillverkningsenhet, x antalet färdiga
enheter och n en exponent, som anger arbetets
svårighetsgrad. Värdet på n har visat sig variera mellan 0,3 och 0,6,
undantagsvis upp till 0,9 för mycket svåra arbeten som
kräver lång inträningstid. Ett rätt val av n-värde kräver
god kännedom om arbetets svårighetsgrad.
Ett från praktiken hämtat inträningsförlopp visas i fig. 1.
Den hyperbelfunktion som närmast ansluter sig till den
7 840
pa driftvärden grundade kurvan har formen y = Q ^
som är det funktionella uttrycket för inträningsförloppet
vid ifrågavarande arbete. När nya tillverkningar av
liknande slag upptas, kan kurvan i planeringssyfte användas
för bestämning av den totala tidförbrukningen under
in-träningen, och av inträningstidens längd under normala
driftbetingelser.
En beräkning av ytan mellan kurvan, y-axeln och
x-axeln i fig. 1 ger sålunda till resultat att de första 1 000
enheterna har krävt sammanlagt ca 59 200 h. Vid en
normal driftkapacitet av 300 enheter per månad blir det
månatliga timbehovet 300 X 35 = 10 500 h, motsvarande en
arbetsstyrka av 53 man. Med ledning härav kan
inträningstidens längd bestämmas till 59 200/10 500 = 5,7
månader för tillverkning av de första 1 000 enheterna.
Exemplet visar att systematiska statistiska bearbetningar
av driftdata kan ge värdefulla anvisningar vid
övervakning av inträningsförlopp. I en del fall kan det visa sig
att inträningstiden bör förlängas, i andra fall att den kan
förkortas. Tillbörlig hänsyn måste dock alltid tas till den
mänskliga faktorns inverkan (H L Hilbert i Zentralblatt
für Arbeitswissenschaft sept. 1951). S Wallin
Fig. 1.
Inträningskurvor;
– grundad
på driftvärden,
–-
funktionellt bestämd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
