Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1952 - Operationsanalytisk metodik vid eldistribution, av Sten Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 1952
293
Operationsanalytisk metodik
vid eldistribution
Professor Sten Velander, Stockholm
Vetenskapen och tekniken har under de senaste
årtiondena skapat mängder av nya produkter och
ny kunskap om naturföreteelserna. För att
kunna förstå och på ett rationellt sätt kunna
använda allt detta, räcker ej längre en hjärna
till. Ledaren kan ej längre med enbart intelligens
och intuition förutse åtgärdernas verkan och
resultat. Det var då som uppfinningen av
operationsanalysen tvingade sig fram. Det var ej
längre nog att ta vetenskapens resultat i sin
tjänst. För att kunna få något gagn av dem var
det nödvändigt att även begagna sig av
vetenskapens hela metodik i en förstorad och vidgad
form. Det gällde nämligen att knyta samman
resultat och metoder från en hel mängd
vetenskapsgrenar till ett helt och skapa ett rationellt
samarbete mellan många till begåvning och
träning olika hjärnor.
Operationsanalysen, vilken utvecklades i
Storbritannien i landets största krigsnöd (Tekn. T.
1951 s. 997), är i sin hittillsvarande utformning
i huvudsak inriktad på militära problem. I denna
miljö har den skapats och visat sin förmåga.
Freden synes mången så väsensskild från kriget
att det verkade omöjligt att metoder från det ena
området kan tillämpas på det andra. Det finnes
dock åtskilliga beröringspunkter.
Ovissheten om fiendens resurser och åtgärder
tvingar fram en analys av en mängd alternativ
och möjligheter. I fred skall man projektera för
en oviss framtid, där utvecklingstakt, nya
uppfinningar och resurser, konkurrens från nya
företag och länder m.m. gör en analys av framtiden
lika svår och i mycket analog med analysen av
fiendens möjligheter och åtgärder. Det nutida
kriget baseras i högre grad på den industriella
produktionsapparatens kapacitet och
utvecklingsmöjligheter än på strategisk genialitet.
Tvånget till produktionens omställning på
förbättrade eller nya vapen bringar in tidsfaktorn
och de ekonomiska möjligheterna i kalkylen. I
det nämnda finnes många analogier mellan krig
och fred.
Utan att ha uppbyggt metodiken så generellt
och systematiskt som i den nämnda
operationsanalysen har jag arbetat efter motsvarande prin-
65.012.225 : 621.311 : 621.316
ciper vid utformning av metoder för rationell
planering och självkostnadsberäkning vid
elektrisk energidistribution. Efter årtionden av
forskning har jag slutligen löst de viktigaste
problemen, och speciellt för stadselverk fått hela
metodiken så utformad att tro ersatts med
vetande och gissningar med verkliga beräkningar.
Som exemplifiering på operationsanalysens
användning i fredens värv skall jag därför i
princip ånge problemen och hur det varit möjligt att
till slut utforma en sträng och logisk
beräkningsmetodik för hithörande problem.
Analys av samspelet
mellan verklighetens många faktorer
För att få ett grepp om verkligheten är det inte
tillräckligt med statistiska data. Dessa ger för
ett elverks del uppgift för gångna tider på
summa effekt, energi, kostnader, ledningslängder,
installerade transformatorer, totalförluster m. m.
Statistiken lämnar emellertid ingen upplysning
om de krafter och lagar som styr samspelet
mellan alla dessa faktorer, dvs. hur en ändring av
någon av dessa förhållanden påverkar de övriga.
Detta måste man emellertid veta för att kunna
räkna sig fram till den i varje fall optimala
anordningen.
Om man ur statistiken för en mängd elverk
försöker räkna fram ett samband mellan hela denna
mängd av ingående faktorer, stöter man på många
felkällor som gör det nästan omöjligt att på
den vägen få fram lagarna. Även om man kunde
övervinna dessa svårigheter, får man i bästa fall
reda på hur gångna tiders praxis fungerat, men
man får ingen upplysning om förefintligheten av
kanske långt bättre sätt att planera, i synnerhet
vid de förhållanden som kommer att föreligga i
den framtid för vilken man planerar.
Om man tar en existerande maskin, kan man
prova ut dess egenskaper under skiftande
driftförhållanden och därigenom få fram dess olika
karakteristikor. Därav kan man emellertid icke
sluta sig till om maskinen kan göras billigare och
bättre. Därför behöves, utöver kännedom om de
fysikaliska lagarna, en detaljanalys som räknar
ut den minskning i förluster och kostnader, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
