Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1952 - Operationsanalytisk metodik vid eldistribution, av Sten Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 1952
295
Fig. 2.
Belastningskurva för
ett
landsbygdsnät, konstruerad
efter
printo-metervärden.
ens tillnärmelsevis detta förhållande, utan man
har en blandning av olika typer av
delbelastningar, vars slumpartade spridning fördelar sig
i vissa fall över alla dygnets timmar, i andra över
färre timmar. Varaktighetskurvan för fullständig
sammanlagring blir därför icke en horisontell
linje utan en trappa med flera eller färre
avrundade steg.
För att förstå verkligheten är det emellertid av
värde att studera hur ideella belastningar, som
renodlat följer sannolikhetslagarna, beter sig. I
fig. 1 har åskådliggjorts hur dylik belastning
med olika drifttid — en-, två- och treskift —
sammansätter sig till en total belastningskurva.
Om energimängden ökas mot i fig. 1 blir
pendelutslagen kring medelbelastningen relativt
mindre, men de finnes kvar ända till Q= oo. Om
energimängden minskas, ökas utslagen kring
medelbelastningen. Detta ändrar totalkurvans
karaktär liksom den ändras med förhållandet mellan
belastning av olika drifttid så som fig. 1 änger.
Om man jämför dessa ideella belastningskurvor
med de verkliga, finner man emellertid sådan
överensstämmelse att huvudkrafterna för
belastningens variation och sammanlagring måste vara
de som följa sannolikhetslagarna. I fig. 2 har
visats ett par verkliga belastningskurvor som
belysa det sagda.
När det som här i huvudsak gäller storleken på
det utslag k*}/Q som maximieffekten gör över
effektvärdet A\Q vid fullständig sammanlagring
(Q == oo), är det troligt att formeln gäller även
för den mångskiftande blandning av olika
belastningstyper som förekommer i verkligheten.
Endast genom analys av verkligheten kan dock
fastställas om formeln P = k^Q -f- k^Q gäller
samt värdet på fci och k2. Man uppmäter
maximieffekten P (lämpligen i MW) för olika stora
värden på Q (lämpligen i MkWh/år). För en dylik
analys är det bäst att omforma nyssnämnda
formel. Genom att införa P = Q • 1 000/r erhålles
1 000/r = k + ks/fQ
Detta är ekvationen för en rät linje i ett
koordinatsystem som är graderat i 1 000/r och i 1/)/Q.
Den räta linjen avskär kx på axeln för 1 000/r
och dess lutning ger k2.
Med denna analysmetod är dock icke alla
svårigheter övervunna. Om man ur
elverksstatistiken prickar in värdena för de verk som lämnat
uppgifter, får man fig. 3. Punkterna (små fyllda
cirklar) ger värdena för hela staden och
inkluderar även industri, ibland en betydande
andel dygnsindustri, således en mycket olikartad
blandning av belastningstyper. Likströmsnäten
(betecknade -f-) borde ge den borgerliga
belastningen, men även här är spridningen stor. Man
kan se en viss tendens och stänga in verkligheten
för borgerlig belastning mellan ett par i
diagrammet angivna gränser. Värdet 0,07 för k2 får stöd
av några mätningar för enstaka hus, som ligger
långt till höger om den i fig. 3 återgivna delen av
diagrammet.
Diagrammet pekar emellertid på att det icke är
en likformig blandning av belastningstypen i
olika städer eller ens i samma stad olika år, utan
att det är något annat som åstadkommer
avvikelse från sannolikhetslagarna. Det kräves
alltså ytterligare analys. Först undersöktes om det
är olika karaktär icke bara på totalbelastningen
utan även på den borgerliga belastningen i olika
städer.
För denna undersökning lyckades jag få till mitt
förfogande ett antal mätningar, delvis ända från
1920-talet, på belastningarna i områden med
högst skiftande karaktär på näringsliv,
bebyggelse m.m. Belastningen hade under dessa 30 år
stigit. Med ökat Q följer ökat r. I diagram av
angiven typ borde då alltefter näringslivets
karaktär framkomma olika värden på ki och k2,
dvs. olika belastningsekvationer. Värdena
ordnade oftast upp sig rätt hyggligt utefter räta
linjer, men i åtskilliga fall utefter räta linjer
Fig. 3. Samband mellan energimängd per år och
utnytt-ningstid r för olika elverk; + värden för likströmsnät
enligt SEF:s statistik 1940, 1944—47 för städer med
gasverk, 0 för städer utan gasverk, • värden för hela staden
resp. för enbart växelström enligt SEF:s statistik 1947.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
