Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1952 - Operationsanalytisk metodik vid eldistribution, av Sten Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Årskostnader per km* för låg spänning snät jämte
tillhörande nätstationer vid olika avstånd mellan dessa;
- optimal strömtäthet,––förstärkning med hänsyn
till tillåten maximibelastning.
sätt. Detta är enda möjligheten att få verklig
klarhet i sammanhanget.
Stundom vill man undersöka hur det ställer
sig för olika alternativ vid verkliga nät med
oregelbundet placerade uttag av växlande storlek.
Även härför lämnar metoderna snabba resultat.
Man kan därför få en riktig ekonomisk
jämförelse mellan olika alternativ för den stegvisa
utbyggnaden av fördelningssystemet. Ej heller
den behöver baseras på gissningar och tro.
De ovan exemplifierade beräkningarna över
nätkostnaden kompletteras med
stationskostnaden; så har diagram av den typ som fig. 6 visar
erhållits över årskostnaden per km2 och dess
variation med stationsavstånden för några olika
belastningstätheter. Allt avser en viss
belastningstyp, en viss prisnivå osv. Diagrammet visar
icke bara det naturliga förhållandet att den
optimala stationsstorleken ökar med
belastningstätheten, utan även hur den ökar. Dessutom visar
diagrammet det förut okända förhållandet att
det är ekonomiskt långt farligare att ta för små
nätstationer än att ta för stora.
Diagrammet visar även ett annat förut okänt
förhållande. Vid grova kablar är den ekonomiska
belastningen högre än den ur
uppvärmningssynpunkt tillrådliga. Tidigare har man trott att det
därför icke lönar sig att använda grövre kablar
än 120 eller 150 mm3. Detta är, som synes av
jämförelsen mellan den streckade och den hel-
dragna kurvan, fel och har medfört
kapitalslöseri. Skillnaden mellan den heldragna och den
streckade kurvan anger det tillägg i ökad
koppararea och kostnad som behöves för att icke få
för hög temperatur. I kurvorna för 2 000 kWh/m
gata börjar detta tillägg redan vid 250 m mellan
stationerna, men ändock lönar det sig att öka
kabelarean avsevärt utöver den ekonomiska,
och minimum av kostnad för nät och stationer
nås först vid nära 500 m avstånd mellan
stationerna, dvs. nära fyrdubbla stationsbelastningen.
Minimet ligger praktiskt taget på samma ställe
för båda kurvorna. Det är också i många fall
ekonomiskt fördelaktigt att överdimensionera
kablarna i förhållande till den ur enbart
förlustsynpunkt mest ekonomiska arean. I kalkylen
ingår, och bör ingå avvägning både med hänsyn
till den förkortade livslängd som en hög
temperatur medför och den kvalitetsförsämring på
energin som en sämre spänningsreglering ger.
Båda dessa faktorer värdesättes efter en riktig
analys och leder till helt andra kabelareor och
annan fördelning av ledningsmaterialet än vad
man hittills brukat och trott vara riktig.
Det har på sistone lyckats mig att med
bestämningen av Ag kombinera en riktig ekonomisk
värdering av spänningsfallets olägenheter. Man
får direkt ur energimängden fram den större
area som hänsynen till spänningsfallet kräver.
Den ökning i arean Ag som är optimal med
hänsyn till spänningsfallet blir en funktion av
matningsområdets storlek (radie).
Operationsanalysen hindrar kapitalförstöring
Genom denna tillämpning av
operationsanalytiska metoder har det varit möjligt att för
elverkens planering visa nya vägar som innebär många
miljoners besparing enbart för en enda medelstor
stad. Det har även varit möjligt att granska alla
de gamla tumreglerna och idéerna och klarlägga
de tankefel de innebär, och hur stor
kapitalförstöring de medför, mest genom att materialet
placeras fel och icke där det gör mest nytta. Det
är icke nog med en stark tro på att en plan eller
en idé är bra; det är långt viktigare och säkrare
att kunna räkna ut vad som är det bästa.
Metoderna har sin användning och stora uppgift icke
bara vid fullständig nyprojektering, utan lika
mycket vid det ständiga utbyggandet med nya
nätstationer, nya kablar osv., som elverken
dagligen står inför. De lär envar att tänka rätt i
ekonomiska frågor!
Möjligheten att använda operationsanalysen på
fredens problem är enligt min erfarenhet stor
även i vårt land på alla områden. Forskare har
vi nog, ty mycken dylik arbetskraft kan sparas
genom att en mängd diskussioner och subjektivt
gissande undvikes, varigenom arbete och
forskning lägges upp mera målmedvetet, snabbt och
rationellt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
