Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1952 - Operationsanalytisk metodik vid eldistribution, av Sten Velander - Årets bästa industriannonse 1951 - Staden och dess mark, av S Nq
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 1952
299
Vad som kräves och vad som blir det svåra är
att få bort övertron på intuitiv uppskattning som
huvudsaklig bedömningsgrund. Det gäller att få
de bestämmande att inse hurusom i synnerhet
numera tycken och uppfattningar är ett osäkert,
ja direkt vilseledande underlag för bedömning
och avgörande, och att det därför lönar sig, och
lönar sig bra, att till ledningens hjälp skaffa
organ som kan ersätta gissningarna med vetande
och bringa klarhet i de fördolda lagarna genom
att använda kritiskt vetenskapliga
analysmetoder i långt större utsträckning än nu sker.
Vetenskaplig analys hör med andra ord hemma icke
enbart i atomfysik o.d., utan även i skötseln av
företag och en mångfald verksamheter i och för
hela samhället. Problemet är närmast att finna
den Bertrand Russell som kan skapa gehör för
de nya värdeskapande analysmetoderna.
Årets bästa industriannons 1951
Teknisk Tidskrifts pris för "Årets bästa industriannons"
instiftades av Teknisk Tidskrifts nämnd den 6 december
1948 (Tekn. T. 1948 s. 867). Priset, en av professor Erie
Gråte utförd skulptur av förgylld brons, tilldelas det
företag, som i Teknisk Tidskrift eller annan svensk industriell
facktidskrift har publicerat den annons eller annonsserie,
som enligt juryns mening bäst har fullföljt sin uppgift att
på ett sakligt och intresseväckande sätt upplysa läsekretsen
om den annonserade produkten eller verksamheten.
Priset för 1951 har juryn enhälligt beslutat tilldela
Ingeniörsfirman Fliesberg AB för en annonsserie om
ång-armatur, vilken enligt juryns uppfattning utmärktes av
stor typografisk och stilistisk individualitet samtidigt som
den på ett redigt och intresseväckande sätt meddelar en
tekniskt saklig information.
Härutöver beslöt juryn särskilt omnämna annonser
införda av Fagersta Bruk för hårdmetallborrar, AB Nordiska
Armaturfabriken för ångventiler, Ramnäs Bruk AB för
kätting och Svenska Esso AB om oljeindustrin.
Juryn har utgjorts av ordföranden i Teknisk Tidskrifts
nämnd, direktör Rolf Stéenhoff (ordförande); vice
ordföranden i Svenska Annonsörers Förening, direktör Harald
Erikson; generalsekreteraren i Svenska Reklamförbundet,
disponent Ralph Rilton; redaktören i Affärsekonomi,
forst-mästare Harald Thorelli; chefredaktören för Teknisk
Tidskrift, ordföranden i Svenska Reklamförbundet,
civilingenjör Sven A Hansson (sekreterare).
Priset utdelades vid Svenska Teknologföreningens
årsmöte den 28 mars 1952.
Staden och dess mark. Då man läser Le Corbusier,
Raymond Unwin eller Cornelius Gurlitt frestas man att
understryka de stycken i vilka de djärvaste och skarpsinnigaste
projekt föres ned på jorden och tar form i verkligheten.
Sålunda skrev Le Corbusier i "Urbanisme" att nyckeln till
problemen om Paris sanering var funnen "den dag då ett
dekret kungör allmän expropriation av Paris centrum".
Gurlitt tillägger i sin bok "Manual of Planning", efter att
ha redovisat en rad utmärkta projekt, att det är omöjligt
att förverkliga dem, då varje god planlösning måste bero
av markens enhet och våra städer är delade i ett otal små
fastigheter, tillhöriga enskilda ägare.
I de medeltida städerna bestämde feodallagarna
äganderätten till marken. Systemets idé var: Marken tillhörde
Gud och var ställd under konungens förvaltarskap. Denne
fördelade den för exploatering och skydd mellan sina
prinsar, vilka i sin tur ställde marken under vasallers
vård. Dessa, som ej på något sätt ägde marken, odlade
den med hjälp av livegna bönder. Det var omöjligt, ja
otänkbart att äga mark som privat egendom.
På 1000- och 1100-talet byggdes sålunda städer på odelad
mark under en auktoritet: prinsens, men inte ens denne
eller den överinseende konungen kunde kalla marken sin
privata egendom. Under prinsens ledning planerades
gatunät och försvarsverk. Staden uppdelades i bostadsenheter,
tomtstorlekar bestämdes och marken hyrdes ut för olika
ändamål. Genom att vasallerna, och i många fall
städernas enade borgarskap växte sig mäktigare, splittrades detta
system men marken inom en agglomeration var ännu i en
ägares hand — vasallens eller den borgerliga kommunens.
Med befolkningstillväxten i städerna och penningvärdets
fall förändrades emellertid ägoförhållandena så
småningom radikalt. Den borgerliga kommunen började sälja
marken för futtiga summor, och den jordstyckning tog sin
början, som resulterat i våra dagars oerhört komplicerade
markägoförhållanden. Med industrialismen nådde mark-
Fig. 1. "Årets bästa industriannons" 1951 — tre enheter ur Ingeniörsfirman Fliesberg AB:s annonsserie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
