Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1952 - Skum och skumvätska, av Valter Öhman - En glasfiberplast - Högfrekvensvärme stör TV - Flyttning av en 20 000 m³ stålbehållare - Metallplåtar häftas ihop - Stötar som ett kolli utsätts för - Elektroniska symaskiner - Vätmedel med »förstärkare» - Effektivare än aspirin - Kemisk behandling av rajon - Ihåliga flygplanspropellrar - Trådtöjningsgivare som våg - För att spara tenn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
TEKNISK TIDSKRIFT
fob kolloid, som stabiliseras av en skyddskolloid.
Den lyofoba kolloidens kemiska sammansättning
är ytterst komplicerad. Den består emellertid
huvudsakligen av basiska salter av tvåvärt järn
och aminosyror. En lyofob sol av denna typ
koagulerar, om positiva joner neutraliserar de
negativa laddningarna. Denna verkan stiger
snabbt med stigande valens.
Vad händer nu med denna järnkolloid då den
blandas med luft och vatten? Utspädningen med
vatten innebär ett frigörande av ferrojoner. Vid
blandningen med luft oxideras ferrojoner till
ferrijoner, vilka neutraliserar de negativa
laddningar, som är en livsbetingelse för solen.
Järn-kolloiden börjar att koagulera, varvid viskösa
ämnen bildas. Naturligtvis sker denna process
starkast vid kontakt med luft, dvs. på
vätskeskiktens ytor, vilkas viskositet stiger. För
skummet betyder detta en stabilisering.
Skumvätska bör alltså betraktas som ett
kolloidalt redoxsystem, där kemiska och fysikaliska
krafter på ett ytterst känsligt sätt samverkar för
att bilda ett stabilt skum.
Litteratur
1. Bartsch, O: über Schaumsysteme. Kolloidchem. Beih. 20 (1925)
s. 1. Ober Schaumbildungsfähigkeit und Oberflächenspannung.
Kol-loid-Z. 38 (1926) s. 178.
2. Edser, E: The concentration of minerals by flotation. Fourth
report ön colloid chemistry and its general and industrial
appli-cations, 1922 s. 263.
3. Szyszkowski, B: Experimentelle Studien über kapillare
Eigen-schaflen der wässerigen Lösungen von Fettsäuren, Z. phys. Chem.
64 (1908) s. 385.
4. Ostwald, W & Steiner, A: über Schaumfähigkeit und
Oberflächenspannung ins Besondere von Homossolen. Kolloid-Z. 36 (1925)
s. 342.
5. Fodlk, C W: A theory of liquid film formation. Ind. Engng
Chem. 2/ (1929) s. 815.
6. Brønsted, J N: Fysisk Kemi. Köpenhamn 1943.
7. Michaelis, L & Bona, P: Untersuchungen über Adsorption.
Biochem. Z. 15 (1909) s. 196.
8. Clark, N O: A study of mechanically produced foam for
com-bating pelrol fires. Chemistry research special report No. 6. London
1947.
9. McBain, J W: Microtome measurements of the adsorption of
hydrocinnamic acid in the surface of its aqueous solutions. J. Amer.
chem. Soc. 62 (1940) s. 1319.
10. Grove, C S Jr, Wise, G E Jr, Marsh W C & Gray, J B:
Vis-cosity of fire-fighting foum. Ind. Engng Chem. 43 (1951) s. 1120.
11. Arild, U: Skumprovningsmetoder. Brandkàrstidskrift 9 (1944)
s. 171.
12. Trotman, S B & Hackford: Conditions affecting the foaming
and consistency of glues. J. Soc. chem. Ind. 25 (1906) s. 104.
13. Eine einfache Methode zur Bestimmung des Schaumvermögens.
Textilberichte 18 (1937) s. 812.
14. Amsel, O: Die Beurteilung von Schaumen zur Bekämpfung von
Mineralölbränden. öl u. Kohle 22 mars 1942 s. 293.
15. Freundlich, H: Kapillarchemie, eine Darstellung der Chemie
der Kolloide und verwandter Gebiete, bd 2. Leipzig 1932.
16. Berkman, S & Egloff, G: Emulsions and foams. New York
1941.
17. Simonis, H S: Foam fire-fighting methods. Past, present and
future. Chem. & Ind. 52 (1933) s. 957.
18. Öhman, V: Några ord om skumvätskans historia, i
"Brandmännens Handbok". Hälsingborg 1951.
19. Pattle, B E: The control of foaming. The mode of action of
chemical anti-foams. J. Soc. chem. Ind. 69 (1950) s. 363; ref. i Tekn.
T. 81 (1951) s. 696.
20. Brunswig, H: Prüfung von Luftschaum und
Luftschaumerzeu-gern. Feuerschutztechnik 3 (1942) s. 30.
21. Daimxer, H: Eigenschaften und Anu>endungsbereich der
neues-ten Tutogenmarken N und E. Feuerschutz 9 (1940) s. 119.
En glasfiberplast, där fibrerna är inblandade i det
termoplastiska bindeämnet, framställes i USA. Det är avsett
för snabbpressning (20 s). Genom lämplig
verktygskonstruktion kan glasfibrerna fås att koncentrera sig vid
utsatta ställen.
Högfrekvensvärme stör TV i USA. Federal
Communications Commission har därför bestämt, att från 1 juli
1952 måste brukare av apparater för
högfrekvensuppvärm-ning avstöra eller skärma dessa. Tillverkare av
högfrekvensapparater och av TV-mottagare skall samarbeta för
att genom optimala konstruktioner få bort störningarna
från TV-skärmarna.
Flyttning av en 20 000 m3 stålbehållare till en ny
uppställningsplats 60 m längre bort ordnades i USA genom
att en provisorisk damm byggdes runt området, som
översvämmades varefter den flytande tanken lätt kunde
flyttas till den nya platsen.
Metallplåtar häftas ihop i allt större utsträckning i
amerikansk flyg- och bilindustri. En maskin av samma
typ som en kontorshäftmaskin slår hål i plåtarna, skjuter
in häfttråden, klipper av och bockar tillbaka den fortare
än vad plåtarna kan nitas eller bultas ihop. Metoden
används även vid tillverkning av kylskåp, värmepannor,
garagedörrar m.m.
Stötar som ett kolli utsätts för under transporten
registreras i USA med ett instrument, som medpackas och
på en remsa anger tidpunkt och intensitet hos stötarna.
En kylskåpsfirma fann att en rad transportskador kunde
hänföras till en stöt som kollit fick 3V2 min sedan det
hade lämnat packrummet: arbetaren som målade på
adresserna välte lådorna för att spara tid.
Elektroniska symaskiner för induktionssvetsning av
termoplaster har använts i ungefär fem år. Man kan med
dem göra hållbara, vatten- och lufttäta, rätlinjiga eller
krokiga och nästan osynliga sömmar med i princip sam-*
ma teknik som vid klädsömnad.
Vätmedel med "förstärkare" ger 20—70 ®/o bättre
smuts-borttagning än vanligen använda vätmedel. Preparatet ger
vidare lödder med god varaktighet och orsakar relativt
liten hudirritation. Det är ett alkylarylsulfonat med
na-triumkarboximetylcellulosa som förstärkare.
Effektivare än aspirin är salicylamid som nu saluförs
av en firma i USA. Dess smärtstillande verkan är två
gånger antipyrins och sju gånger aspirins. Till skillnad
från andra salicylat tolereras salicylamid bra även i stora
doser. Den är mycket effektiv som feberstillande medel.
Kemisk behandling av rajon genom stabilisering av
tvärbindningar mellan fibermolekylerna fördubblar
fibrernas slitstyrka, hindrar vita tygers gulnande, ger
skrynkel-frihet och möjliggör bestående reglering av krympningen.
Ihåliga flygplanpropellrar av metall fylls med ett
plast-blandat svampgummi, vilket trots sin lätthet bildar en
hård kärna, som förebygger vibrationer och gör
propellrarna okänsligare mot sten och is, som kastas mot dem
av landningshjulen.
Trådtöjningsgivare som våg är en tillämpning som
synes för första gången ha använts i USA. Givaren har
applicerats på lastkroken till en 5 t krän, och vikten
avläses på ett mätinstrument i kranskötarhytten.
För att spara tenn vid skyddsbeläggning av bearbetade
ytor som skall sätthärdas använder man i USA en legering
av 5—15 o/o tenn och 85—95 % koppar som visat sig ge
tillfredsställande resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
