Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1952 - Skum och skumvätska, av Valter Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 1952
321
Fig. 8. Skumviskositet vid
olika koncentrationer av OJ
hydrolyserad keratin, NP
hydrolyserat blod, OH
hydrolyserad sojaprotein, HC tvål
och NB lim med vätmedel.
Fig. 9. Värmestabilitet vid
olika koncentrationer av OJ
hydrolyserad keratin, NP
hydrolyserat blod, NC tvål,
NB lim med vätmedel och
OH hydrolyserad sojaprotein.
kurvan kommer långt Under äggvitakurvorna.
En tillsats av järnsalter till en lösning av
hydrolyserat blod höjer dennas ytviskositet.
Det har framhållits, att man får vara försiktig
med att hänga hela skumbildningsförmågan,
dvs. luftvolymfaktorn, på
ytspänningsnedsätt-ningen, men till en viss grad håller denna krok
även för lyofila skum. Av fig. 5 och 6 skulle man
alltså kunna dra slutsatsen att t.ex. tvållösning på
grund av stor ytspänningsnedsättning skall ge en
hög luftvolymfaktor men på grund av låg
ytviskositet ett skum med låg mekanisk hållfasthet.
Ett studium av luftvolymfaktorn som funktion
av koncentrationen (fig. 7) ger en bekräftelse på
det första av dessa påståenden.
Lim-vätmedel-blandning och tvål, som båda visar mycket stor
ytspänningsnedsättning, ligger högst på
luft-volymdiagrammet. Hydrolyserat blod, däremot,
som har relativt låg ytaktivitet, har lägre
luftvolymfaktor. Försöken har utförts med Clarks
skumbildare, men överensstämmande resultat
har erhållits med Komet-rör.
Påståendet om tvålskummets låga mekaniska
hållfasthet bekräftas åter av sambandet mellan
skumviskositet och koncentration (fig. 8). Här
kastas förhållandet om: lim-vätmedelblandning
och tvål, som ger låg ytviskositet, får också låg
mekanisk hållfasthet under det att hydrolyserad
keratin och blod ligger högt upp på diagrammet.
Även motståndskraften mot hetta följer i stort
sett den mekaniska hållfastheten. För
hydrolyserad keratin och blod stiger skummets stabilitet
med koncentrationen (fig. 9). För tvål och
lim-vätmedel fås i början ett lågt maximum, vid
fortsatt koncentrationsökning sjunker stabiliteten.
För hydrolyserad keratin och blod stiger till att
börja med skummets värmestabilitet mycket
snabbt med bearbetningsenergin n2 (n är
slagantal per sekund) i Clarks skumbildare för att
efter en viss tid få en långsammare stigning (fig.
10). Tvålskummet kommer snabbt upp till sin
relativt låga maximistabilitet och förblir där vid
fortsatt bearbetning.
Vid de här relaterade försöken har
skumbildningen ensidigt betraktats ur fysikalisk
synpunkt, i det att ytspänningsnedsättningens och
ytviskositetens inverkan på skummets
egenskaper diskuterats. Man får dock säkerligen en
mycket skev bild av skumproblemen, om man inte
också tar hänsyn till kemiska förhållanden.
Vid Clarks försök med blodäggvita erhölls en
höjning av ytviskositeten vid tillsats av
järnsalter. Praktiskt hade tillsats av ferrosulfat till
hydrolyserad protein redan tidigare tillämpats
av Sthamer (Brit. pat. 476 552). Numera
innehåller de flesta skumvätskor av något värde
äggviteämnen och järnsalter.
Det har sagts i det föregående, att
eldsläck-ningsskum är av lyofil karaktär. Den kolloida
solen däremot innehåller en negativt laddad lyo-
Fig. 10.
Värmestabilitet
vid olika
bearbetnings-energi för
OS
hydrolyserad keratin, NP
hydrolyserat
blod, NC tvål
och NB lim
med
vätmedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
