Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1952 - Lastningsproblem vid bergbrytning, av Boris Serning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Område tillrett för skivrasbrytning med spårlös
utrustning.
till att antingen växla vagnarna med maskinen
eller med hjälp av förhalningsspel eller lok.
Kombinationen Eimco 40 — stora vagnar med
automatiska koppel — ackumulatorlok
förefaller vara den bästa lösningen åtminstone vid
ortdrivning. Två ortsalvor i malm på sammanlagt
ca 300 t torde därvid kunna anses vara en
normal prestation för 2 man och skift. En man
är då sysselsatt med lastning och en med
vagns-körning.
För närvarande arbetar andra
lastmaskinsfir-mor på liknande lösningar av problemet om
lastning i större vagnar, och det torde ej dröja länge,
förrän inhemsk tillverkning av större
under-jordslastmaskiner kommer i gång. Man vill
hoppas, att i samband med denna utveckling
anordningar skapas, som medger en ännu högre
effektiv lastningstid för maskinen. Ett annat
önskemål vore kanske, att även alternativa
konstruktioner för elektrisk eller elektrohydraulisk
drift utförs. De kraftigt dimensionerade luft-
slangar, som erfordras vid luftdrivna större
lastmaskiner, ger nämligen ganska stora
tidsförluster genom sin svårhanterlighet. En elektriskt
utrustad maskin bör även ge lägre kraftkostnader
vid körningen.
Joy Loader
En för Sverige ej helt obekant lastmaskin är
Joy Loader, som introducerades i Hjälta 1948
(Tekn. T. 1948 s. 427). Den typ, 18 HR, som
användes där, visade tyvärr en del svagheter,
som gjorde att förslitningen på maskinen blev
onormalt hög, och det ekonomiska utbytet blev
dåligt. Hjälta-initiativet medförde dock det goda,
att fabrikanten fick upp ögonen för, att en
robustare konstruktion måste skapas, om man med
större framgång skulle kunna hantera det hårt
slitande gråberget eller den tunga malmen i våra
gruvor.
Den maskin, som i maj 1950 levererades till
Kiruna var således en betydligt kraftigare
konstruktion, där Hjälta-maskinens svagheter
nästan helt eliminerats. Maskinen vars
typbeteckning är 18 HR 2, har följande huvuddata:
längd (arbetslängd) .............mm 7 800
bredd ......................... mm 1 930
höjd ........................... mm 1 650
lastningsbredd ............................................obegränsad
motor för åkning och lastning ... hk 75
skraptransportör ......hk 2 X 7,5
hydraulik ............ hk 4
vikt komplett ................... kg 16 000
lastkapacitet enligt studier____ m3/min 3—1 (löst berg)
lossningsbryggans vridbarhet ................45°
fri höjd under transportör
vid horisontellt läge .......... mm 1 000
vid högsta läge................ mm 2 450
Maskinen inköptes speciellt för att användas
vid skivrasbrytning i stora orter (fig. 5). Det
måste här klart framhållas att den utformning
som rasbrytningen fått med en orthöjd av 3,5 m
och en ortbredd av 5,5 m helt enkelt medför att
Fig. 6. Lastmaskinen Joy Loader. Fig. 7. Joy Loader arbetande tillsammans med skyttelvagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
