Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1952 - Lastningsproblem vid bergbrytning, av Boris Serning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 1952
327
rasen ej kan behärskas med de vanliga
lastma-skinskonstruktioner, som används vid normal
rasbrytning. Vi måste ha en maskin, som tillät
lastaren att stå säkert skyddad för ras under
lastningen och som var så stabilt konstruerad,
att den kunde tåla en överrasning av berg på
åtminstone 3 m längd från lastningsarmarna.
Det har visat sig att Joy Loader i det avseendet
är synnerligen idealisk.
Då maskinen körts fram mot det sönderbrutna
berget (fig. 6) transporteras detta — genom
griparmarnas rörelse i sidled och växelvis mot
varandra — uppåt mellan armarna och vidare fram
till kedjetransportören, som med sin nedersta del
fångar upp berget och för det mot
lossningsbryggans övre ända. Genom den hydrauliska
manövreringen blir maskinen relativt enkel att
sköta, samtidigt som dess olika rörelser —
höjning eller sänkning av framdelen, höjning,
sänkning och vridning av transportören samt fram
eller backkörning — sker snabbt och smidigt
(fig. 7).
Maskinens lastkapacitet är mycket stor. I gott
tag har effekter på 12 t/min malm noterats vid
arbetsstudier. Styckefallet är givetvis av stor
betydelse för kapaciteten och i mycket grovskutigt
berg måste normalt block om över 1 t föras åt
sidan för skutskjutning. Maskinen har dock
mycket hög effekt, vare sig relativt grovstyckigt
berg eller ren malmmylla lastas.
Skyttelvagnar
De två första månaderna arbetade maskinen i
kombination med 2 m3 Granby-vagnar, men
därefter har lastning skett i en specialbyggd
skyttel-vagn rymmande ca 18 t. Denna vagn med
typbeteckningen 60-F är speciellt konstruerad för
lastmaskinen och det hårda, tunga material, den
hanterar. Vagnens huvudmått är längd 7,2 m,
största bredd 2,35 m, höjd 1,5 m. Vagnsbottnen
är utformad som en kraftig kedjetransportör,
som kontinuerligt flyttar godset från
pålastnings-punkten och snabbt tömmer vagnen (fig. 8).
Fig. 9. Lastat skivrasberg i ton per 8 h skift vid olika
transportsträckor.
Transportören drivs av tre 10 hk motorer för
400 V likström, som tillförs med en ca 240 m
lång kabel. Denna körs in eller ut på en
hydrauliskt driven självupplindande kabeltrumma.
Vagnen är försedd med kraftiga gummidäck,
som medverkar till en behagligt fjädrande gång
trots den tunga lasten. Genom användning av
gummihjuls- eller larvbandsförsedda borrvagnar
har arbetsplatsen blivit fri från spår. Dessa har
ersatts av en med malmmylla väl lagd och väl
underhållen körbana.
Erfarenheter
Arbetsstudier
Arbetsstudier med denna utrustning har gjorts
under följande betingelser: en skyttel vagn
användes; transportsträckan
lastmaskin—störtschakt var ca 140 m; materialet var skivrasberg
med volymvikt ca 3,8; smörjning, som fordrar
ca 2 arbetstimmar per skift, har utförts på annat
skift. Resultatet blev (i normaliserade värden):
Verktider
min/t
Lasta ................................. 0,20
Flytta skut............../ delvis under) 0,025
Omställa i tag ..........("vänta vagn"J 0,047
Rensa efter skjutning .................. 0,034
Backgång för ras ...................... 0,014
Backgång för skjutning ..
Inköra efter skjutning ..
Bryta med maskin i raset
Rensa med maskin ......
Byta ort ................
delvis under
"vänta vagn"
0,007
0,003
0,010
0,020
0,040
Fig. 8. Tömning av skyttelvagn i schakt.
Vänta vagn............................ 0,194
Summa 0,594
Verktid per 8 h skift .................. 370,00
Produktion per 8 h .......i.......... 623 t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
