- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
346

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1952 - Fartygsgeometri och matematisk formbestämning, av Nils Lidbro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

346

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 9. Räkneschema och beräkningstabeller till kurvan
tt; uppställningen är baserad på ekv. (6).

Om vi t.ex. i vårt fall låter P3 i fig. 7
utgöra gränspunkten mellan två olika funktioner
fi(yi,Zi) och f2(yi,zi), som tillsammans
bestämmer spantkurvan, kommer Si-kurvan att dela
skrovytan i de två ytfält som ligger mellan
punkterna Pi och P3 resp. P2 och P3. Om hela
spantkurvan däremot, dvs. hela kurvan mellan P±
och P2, kan framställas med en enda funktion
f(yi, Zi), utgör inte Si-kurvan längre någon
gränslinje mellan olika ytfält. Punkten P3 får nu
karaktären av stödpunkt till spantekvationen
f(yi, zi). Några generella regler för hur man skall
välja parameterkurvorna kan därför inte
uppställas, utan detta måste med stöd av
erfarenheten avgöras från fall till fall.

Det speciella sätt på vilket parameterkurvorna
valts i vårt exempel har som förutsättning att
varje spantsektion, alltså exklusive köl och fillet,
kan bestämmas av ekvationen.

Aü2 -f v2 + 2 Biw -f 2 Cu + 2Dv = 0 (5)

Vi har alltså vänt på resonemanget och först valt
ovanstående spantekvation och därefter de
parameterkurvor som erfordras för bestämning av

ekvationens konstanter A, B, C och D. Självfallet
är valet av ekvation inte godtyckligt utan baserat
på preliminära undersökningar, som i vårt fall
visat att just ekv. (5) lämpar sig för uppgiften.
En visuell bild av förloppet kan man få, om man
tänker sig att skrovytan alstras av ekv. (5), när
denna som ett slags variabel generatris glider
utefter de givna parameterkurvorna.

Denna andragrads ekvation skall uppfylla de
fyra villkor som erhålles av parameterkurvorna
i punkterna Pu P2 och P3. De två första
punkterna ger gränsvillkoren i spantens ändpunkter
under det att P3 är en stödpunkt på kurvan.

Z1 *2 *5 *6 81 A
K
1
1 8+0 - 766.67 - 219.30 303.35 - 965.24 - 545.94 196.70 405.03 55.47
3 1960 - 716.00 149.68 573.48 - 792.24 - 234.56 369.18 761.23 40.49
4 3080 - 665.20 327.80 769.94 - 619.23 - 14.91 491.70 1012.50 30.16
5 4200 - 621.68 380.00 903.00 - 457.71 114.03 563.34 1160.00 22.00
6 5320 - 591-58 351.70 957.00 - 361.00 148.56 582.52 1199.50 15.71
7 6440 - 573.00 266.54 900.00 - 349.88 102.24 556.79 1146.52 11.22
1 7560 - 562.33 124.00 748.00 - 398.10 5.73 496.80 1023.00 8.05
9 10 8680 - 557.27 - 65.00 565.09 - 468.21 - 171.82 404.53 833.00 7.50


Fig. 10. Tabell över beräknade
parametervärden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free