Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1952 - Metoder för undersökning av knackningsegenskaperna hos bränslen för förgasarmotorer, av L Raoul Niklasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
TEKNISK TIDSKRIFT
under ledning av en forskargrupp vid dåvarande
IG-Farbenindustrie A.G. Denna tyska motor
liknar i huvudsak den amerikanska, och de två
motorerna lämnar praktiskt sett
överensstämmande värden. IG-motorns resultat är dock 0,3
oktantalsenheter lägre än de, som erhålles med
den amerikanska motorn enligt CFR Motor
Method.
Undersökningsmetoder
Efter hand som större krav ställdes på
motorbränslen, har i USA flera metoder utarbetats för
undersökning av knackningsegenskaperna. För
närvarande finns fyra metoder för undersökning
av bränslen till förgasarmotorer normerade av
American Society for Testing Materials (ASTM).
Motorerna enligt dessa normer kallas
ASTM-CFR motorer eller enbart CFR-motorer.
US A-metoderna har följande beteckningar.
ASTM D 908-48 T, Research Method’^ 7,
tidigare känd som CRC Designation F-l-545, eller
F-l Method. Denna metod är med obetydliga
modifikationer normerad av Institute of
Petroleum, London, under beteckningen I.P.-126/51 T8;
ASTM D 357-48, Motor Methodw, ofta kallad
CRC Designation F-2-545, eller F-2 Method. I
Storbritannien är denna metod normerad under
beteckningen I.P.-44/51 T8. (Institute of
Petroleum har dessutom normerat en metod, kallad
I.P.-43/51 T, Knock-Rating of High Performance
Fuels — The 25° Motor Method, vilken användes
som komplement till den föregående för
knackningsvärden över oktantalet 100; värden, som
erhålles enligt denna metod, är relativa och kan
icke jämföras med de ordinära
knackningsvär-desskalorna);
ASTM D 614-47 T, Aviation Method6.7-9, ofta
kallad 1-C Method, CRC Designation F-3-645 eller
F-3 Method. Den brittiska benämningen är
I.P.-42/51 T8;
ASTM D 909-47 T, Supercharge Method6-7’10 är
tidigare känd som 3-C Method, CRC Designation
F-4-443 eller F-4 Method. Den brittiska
beteckningen är I.P.-l 19/51 T8.
Metodernas karakteristika
Research- och Motormetoderna är avsedda för
undersökning av knackningsbeständigheten hos
ordinära motorbränslen, som bilbensin,
lättben-tyl och motorfotogen. Aviationmetoden och
Supercharge- (eller Kompressor)metoden är
utarbetade för användning vid
knackningsvärdesbe-stämningar av motorbränslen med stor
knackningsbeständighet, speciellt flygmotorbränslen.
Av de forskningsresultat för bränslens
knackningsvärden, som hittills erhållits, har tydligt
framgått, att ingen separat laboratoriemetod ger
ett resultat, som är ett exakt mått på ett bränsles
knackningsegenskaper under drift. Tendensen
till knackning hos ett bränsle varierar i olika
motorer och är bl.a. beroende av motorernas
allmänna konstruktion, justering av tändning och
förgasare, belastning samt motorernas varvtal.
Även väderleksförhållandena kan påverka
knackningsegenskaperna. När ett bränsle skall
användas i en speciell motor, kan dess
knackningsegenskaper fullständigt fastställas endast genom
körning med motorn under varierande
driftförhållanden.
Knackningsegenskaper, bestämda enligt
Motormetoden, är ett mått under de givna, relativt
svåra driftförhållandena, medan
knackningsegenskaper enligt Researchmetoden är ett mått
under likaledes givna, men mindre svåra
driftförhållanden (tabell 1). De två metoderna ger
således till resultat knackningsvärden under två
typer av driftförhållanden, och skillnaden i
resultat utgör alltså ett mått på bränslets
knackningsegenskaper i olika motorer. Knackningstalet för
ett bränsle enligt Motormetoden är vanligen lägre
Tabell 1. Data och drift förhållande för CFR-provmotorer
Researchmetoden ASTM D 908 CFR-F-1 Motormetoden ASTM D 357 CFR-F-2 Aviationmetoden ASTM D 614 CFR-F-3 Kompressormetoden ASTM D 909 CFR-F-4
Varvtal .............. r/m 600 ±6 900 ± 9 1 200 ±12 1 800 ±45
Insugningsluftens
temperatur .............. °F 125 ± 2(51,7 ±1,1°C) 100 ± 25(37,8 ± 13,9°C) 125 ±5(51,7 2,8°C) 225 ± 5 (107 ± 2,8°C)
Bränsleluftblandningens temperatur ........... °F 300±2(148,9±1,1°C) 220 ± (104,4 ±1,1°C)
Förtändning .. ° före Ö.D. 13,0 variabel (26,0 vid = 5:1) 35 ±1 45 ±1
Kylvätsketemperatur ... °F 212±3(100± 1,7°C) 212 ±3(100,0 ± 1,7°C) 374 ± 9(190,0 ± 5,0°C) 375 ±5(190,6± 2,8°C)
konstant inom ....... °F ±1(±0,6°C) ±1(±0,6°C) — —
Smörjolja ...... SAE grad 30 30 50 50
Oljetemperatur ........ °F 135 ± 15 (57,2 ± 8,4°C) 135 ± 15(57,2 ± 8,4°C) 150± 10(65,6±5,6°C) 165 ± 5 (73,9 ± 2,8°C)
Oljetryck ....... lb./sq.in. 25—30 25—30 60 ±10 60 ±5
Insugningsluftens fuktighet grain vatten per lb. torr luft 25—50 25—50 25—50 max 70
Förgasarinställning ....... maximal knackning maximal knackning maximal temperatur 0,08—0,12 (insprutningspump med 15 ± 2 lb./sq. in. tryck)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
