Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1952 - Andras erfarenheter - Erfarenheter av överljudsflygning, av sah - Undersökning av korrosion genom svett, av SHl - Lagning av sprickor i maskindelar, av Wll - Nya metoder - Blindnitning med plastnitar, av SHl - Kylning av verktyg med högtrycksolja, av sah - Blyackumulator med galler av lättmetall, av U T—h - Cognac förpackad i aromglas, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
TEKNISK TIDSKRIFT
prov skall svänga tillbaka till flygfältet, detta icke kan
utföras trots fullt höjdroderutslag. Svängen måste i stället
utföras så att flygplanet skevas till vertikalläge, varefter
stabilisatorn omställes efter behov, vanligen 3—4°, men
ibland till fullt utslag. Belastningen på flygplanet blir
omkring 4 g och svängen kan fullbordas i brant glidflykt
in mot flygfältet.
Genom belastningen på flygplanet sjunker hastigheten
mycket snabbt, och vid urgång ur svängen måste
stabilisatorn vara på väg tillbaka så att den är i rätt läge när
de kraftiga trimändringarna vid övergången från
överljud-läge till underljudläge uppstår. Enligt föraren måste
stabilisatorns återställning påbörjas omedelbart efter det att
fulla utslaget har uppnåtts. Omställningshastigheten är
nämligen, med hänsyn till de stora luftkrafterna, mycket
låg.
Förarens slutintryck är ändå icke att "Skyrocket" skulle
vara ett särskilt svårhanterligt flygplan (det kan bl.a. fås
att gå ur spinn på fullt normalt sätt). Svårigheterna har
framkommit först vid hastigheter som ligger betydligt över
dem för vilka flygplanet var beräknat, och ändå anses det
att mycket finns kvar att hämta ur det i prestandaväg.
Provflygarens slutintryck är att "Skyrocket" är ett av de
trevligaste plan som han någonsin har flugit, "men den
måste behandlas med respekt" (Aeronautical Engineering
Review febr. 1952). sah
Undersökning av korrosion genom svett. Många
metalldelar förstörs genom korrosion, som orsakas av
fingeravtryck. Dessa kan ha lämnats av den, som tillverkat
delen, eller av någon, som hanterat den strax efter det den
blivit färdig. Mänsklig svett kan vara mycket aggressiv
och fingeravtryck kan därför på ett dygn förstöra kullager,
kannringar eller andra maskindelar med hög finish.
I USA arbetar man på att framställa ett anoljningsmedel,
som förmår ta bort fingeravtrycken och skydda metallen
mot angrepp. Då människans transpiration varierar dels
från individ till individ, dels med klimatiska förhållanden
och årstid, har man vid undersökning av
korrosionshastigheten använt en konstgjord svett innehållande mjölksyra,
karbamid och salt. Några resultat av försöken har ännu
ej rapporterats (Business Week 16 juni 1951). SHl
Lagning av sprickor i maskindelar. Sprickor i
maskindelar, exempelvis kylvattenmantlar, kan man laga med
enkla verktyg enligt följande metod. Först borrar man hål
i det felaktiga godset vid sprickans båda ändar, så att inte
sprickan utvidgar sig ytterligare. Hålen gängas och man
drar i en gängad stång, som kapas jäms med ytan. Sedan
förfar man på samma sätt längs hela sprickan, varvid
borrhålen placeras så tätt att de gängade stiften successivt
låser varandra. Stiften diktas mot ytan, och med en
tät-ningsvätska som cirkuleras i kylsystemet kan man få
godset fullständigt tätt (Fleet Owner juli 1951). Wll
Nya metoder
BlindLnitning med plastnitar. Redan under kriget
började man tillverka nitar av plast för fastsättning från
ena sidan av nitförbandet. Sedan dess har konstruktionen
förbättrats och flera nya utföringsformer har tillkommit.
Niten är formpressad i ett stycke, och består av ett huvud
vid vilket en utskjutande dorn sitter fast med en tunn
Fig. 1. Nitning med plast nit.
vägg av material (fig. 1). Själva niten är rörformig och i
ändan uppslitsad i två eller flera kloformade delar. Vid
nitningen slås dornen in i niten och pressar därvid ut den
på nitförbandets undersida (jfr Tekn. T. 1946 s. 279).
Plastnitarna sparar givetvis mycket arbete och har fått
stor användning särskilt inom elindustrin. Nithuvudet kan
utformas på olika sätt, t.ex. till en stav, en knopp eller ett
lådhandtag (Modern Plastics okt. 1951). SHl
Kylning av verktyg med högtrycksolja. Den nuvarande
metoden att kyla verktyg för skärande bearbetning i
verktygsmaskiner består som bekant i att en oljeemulsion får
rinna ned över arbetsstycket och verktyget. Trots en hel
del förbättringar i processen har denna visat sig ha en hel
del nackdelar, beroende bl.a. på att kylvätskan av spånen
hindras från att effektivt komma åt den linje utefter vilken
bearbetningen sker. Resultatet är att värmet inte effektivt
bortföres från arbetsstycket och från verktyget, vilket
senare måste slipas om relativt ofta.
Vid Gulf Research & Development Co i USA har
framkommit en metod, enligt vilken olja i en smal stråle under
högt tryck (ca 30 kp/cm2) sprutas mot bearbetningsytan
underifrån. Man åstadkommer härigenom att kylvätskan
direkt riktas mot bearbetningspunkten; en del av oljan
förångas genom värmeutvecklingen och kondenserar på
översidan av verktyget, där den bildar en oljehinna som
spånet kan glida över.
Den förbättrade värmeöverföringen visar sig i form
även större mängd förångad olja (som förhindras att genera
arbetaren genom att en solfjäderformig sekundärstråle
riktas mot bearbetningspunkten och får oljeångan att
kondensera). Mätningar har vidare visat att den erforderliga
skärkraften reduceras med en tredjedel och temperaturen
i bearbetningspunkten sänkes med ca 50°C.
Det praktiska resultatet är att 3—4 gånger större
skärhastigheter möjliggöres vid samma verktygslivslängd, eller
att denna ökas 3—12 gånger vid nuvarande
skärhastigheter; snabbstålsverktyg blir härigenom nära jämställda
med hårdmetallskär. Den nya metoden ger vidare bättre
yta, varigenom man vid många bearbetningar kan
undvika föregående grovskär. Sega metaller, såsom rostfritt
stål, högtemperaturlegeringar och titan, blir lättare att
bearbeta.
Åtgången av kylvätska anges till en tjugondel av den
nuvarande. Den olja som har utprovats för tryckkylningen
lär dessutom kunna användas även för smörjning av
verktygsmaskinen och som hydraulvätska för manöverorganen.
Apparaturen för tryckoljekylning — pump, rörledningar
och munstycke — anges kosta ca 3 ®/o av
verktygsmaskinens pris (Iron Age 17 jan. 1952, Business Week 19 jan.
1952, Product Engineering febr. 1952). sah
Blyackumulator med galler av lättmetall. I USA har
man utarbetat en ny lätt blyackumulatortyp, som sägs ha
goda elektriska egenskaper inom temperaturområdet — 50
till + 70°C. Lägre vikt erhåller man genom att utföra
stommen till gallren av lättmetall, som sedan elförblyas.
Man slipper därigenom använda antimonlegerat bly, som
medför självurladdning. Uppgift över livslängden hos
batterier med lättmetallgaller lämnas icke, men
högbelast-ningsprov visar lovande resultat (Engineers’ Digest nov.
1951). U T—h
Cognac förpackad i aromglas. Följande en amerikansk
idé har en fransk cognacsfirma börjat förpacka sin vara
i handgjorda aromglas. Då dessas dimensioner varierar
något, vållade förslutningen vissa svårigheter. Problemet
löstes emellertid genom att använda pluggar av gjuten
polyeten, vars stora böjlighet möjliggjorde fullständig
tätning. På polyetenpluggen läggs en skiva av cellofan, och
utanpå alltsammans sätts en kapsyl. Glasen förpackas i
eleganta kartonger rymmande tio glas (Modern Packaging
okt. 1951). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
